Vad har hänt? Vad har inte hänt? Nu var det några dagar sedan jag hann skriva här senast, men vi har haft fullt upp. Ska erkänna att nu, nu börjar tröttheten komma ikapp en. Det märkte jag i fredags om inte annat…
Men först lite om vad som hänt. Vi var i torsdags med Freja till läkaren igen. Det slutade som vanligt utan några konkreta svar om hur vi kan gå vidare. Men de ville att hon skulle lämna blodprov så att de kan utesluta eventuella allergier och liknande. Bra! Ett steg framåt i alla fall. Men det gick åt skogen, Freja blev livrädd när de kom med nålen så det blev inget blodprov. Vi får istället boka in oss på Astrid Lindgrens barnsjukhus och låta dem ta blodprovet istället. De är flera som hjälper till och är vana vid små barn. Så på onsdag ska jag ta med henne dit, hoppas det går vägen. Hon vill i alla fall ha en Piggelin glass när hon är klar har hon sagt. Det kan hon få då tycker jag.
Sedan kom fredagen, det var dags för fredags mys. Jag var nyfiken på att grilla kyckling på en ölburk som jag nämnt tidigare. Ikväll skulle det ske! Fram med fågeln, sedan krydda krydda krydda gnida krydda mera. Slutligen, in med ölburken i baken på fågeln. Geronimo!
Glatt studsar jag nästan ut till grillen men upptäcker där att min fågel ej får plats under locket. Scheize… Ja men in med den i ugnen istället då. Där fick den gosa till sig länge innan vi sedan tog ut den igen. Den luktade fantastiskt gott, vilken grej! Men innan vi kunde börja äta skulle jag bara natta tvillingarna. Bara, natta…
Klockan var 01.35 när jag vaknar till på sängen med Novadore bredvid mig. Va fasen nu då tänkte jag. Jag lade ner henne i hennes säng och fumlade ut ur sovrummet. Ingen där? Jenny har uppenbarligen matat Freja kan jag se eftersom hennes bestick och tallrik står framme. Men de har nog somnat i Frejas säng efteråt. Där står nu min fågel, torr och inte lika saftig och varm som när jag tog ut den ur ugnen. Jag suckar, delar den på hälften och sätter mig vid matbordet. Då kommer Jenny utstapplande och kisar med ögonen. Hon ser förvånad ut.
– Ät torr tråkig kyckling om du vill, det finns en halva kvar. Sa jag uppgivet.
– Mm. Mumlar hon utan att jag förstår vad hon säger. Men där sitter vi mitt i natten och äter vår ölfågel. Efter det matades twinsen en sista gång. Sedan gick vi och lade oss igen. Det var vårt fredagsmys…
Ja som alla med egen erfarenhet sa när vi väntade tvillingarna. ”Det är inte dubbelt så jobbigt, det är bara dubbel glädje”!
Charmigt sagt, men det är ju inte sant. Nu vill jag inte att folk ska tycka synd om oss, för så är det verkligen inte. Men mitt i all eufori av glädje och underbara känslor så kommer verkligheten ifatt dig. För du måste få vila, du måste få sova. När barnen håller låda och är glada och friska så flyter allt på bra tycker jag. Men när någon blir sjuk, eller som nu med denna 8-månadersfasen. Eller om det beror på de nya tänderna? Vad vet jag, men de är inte lika lättsamma då. Detta märks inte av så mycket dagtid, utan det är just kvällarna och nätterna som blir annorlunda. De vaknar oftare under natten och tidigare på morgonen. Nu har de börjat vakna klockan 04.00 på nätterna och verkar utvilade då redo att stiga upp. Aldrig i livet! Mer välling och sedan nästan en timmes kamp för att få dem att somna om igen. Jenny är oftast inne hos Freja som på grund av sin mage inte heller sover bra om nätterna. Just detta känner inte jag är dubbel glädje, utan jag får väl bli första föräldern till tvillingbarn att erkänna att det då är dubbelt så kämpigt. Ser stormen av arga kommentarer framför mig nu, men jag är bara mänsklig och måste få dela med mig av det som händer. Kanske finns det någon som känner igen sig och kan hålla med mig, istället för att binda fast mig i lekparkens gungställning och elda upp mig till den arga mobbens förtjusning…
Sedan har vi ett annat dilemma, nu när jag ändå gnäller som fasen här. Ni kan kanske räkna ut vad som händer om en av twinsen vaknar och är ledsen. Jo då börjar genast den andra att skruva på sig lite där i sängen. Är man då inte där inom loppet av sekunder, ja då har du två gråtande barn. Detta brukar kunna hanteras, men det händer även att barn nr.3 blir väckt av detta. Då har vi tre barn som gråter. Detta är inte heller ohanterbart, det går att lösa. Men det tar tid och är inte problemfritt. Vi föräldrar blir sura på varandra för att den ena inte löser situationen som den andra tänkt sig. Men med lite improvisation och tålamod så somnar alla sakta om. En efter en, och du kan snart återgå till att plocka disk eller sova. Ja, eller vad du nu höll på med…
Men detta jag skriver om är ju ändå bara en liten del av vardagen. Vi är tacksamma över att ha så glada och lättsamma barn som vi trots allt har. Och jag håller faktiskt med om en sak, att det är verkligen dubbel glädje! Det behövs så lite för att man ska glömma de jobbiga stunderna och bli förtrollad av deras små leenden. Sedan vet jag ju om att just detta med sömnbristen blir bättre med tiden. När man har ett barn så kan man ju passa på att sova när barnet sover, det är skönt! Men med två blir det inte lika enkelt. Du låter den första somna, och sedan är det dags för den andra. När båda somnat har du oftast, med lite tur, cirka 20 minuter på dig innan den första vaknar igen. För de sover oftast runt 30-45 minuter åt gången under dagarna. Men då måste du somna på en gång, bums! Och hur ofta händer det? Men de kommer snart sova hela nätter utan att vakna och det är då jag ska ta igen all min sömn. Då ska jag bli laddad till 100% och leka järnet hela tiden med de små liven! Längtar galet mycket!
Idag var Lena här på besök, så jag släppte lös Freja att baka en sockerkaka. Jag hjälpte henne bara att måtta alla ingredienser, sedan hällde hon i och rörde ihop allt. Och resultatet blev fantastiskt gott! Den sjönk dock ihop lite men det kan nog ha varit mitt fel som inte hade den i ugnen tillräckligt länge.
Sedan kom Roger förbi, och Fredrik med sin trollerilåda. Han putsade upp aluminiumlisterna runt bakrutorna på bilen som blivit flammiga och fula. Så nu skiner de igen, jättefina! Nu måste jag bara vaxa hela bilen någon dag. Blev lite sugen, sen så kommer det grå monstret att glänsa!
Nu väntar jag bara på middagen, bättre sent än aldrig. Eller hur magen? *KUURRRRRR*
Ha d biff!
DAGENS JERKER går till Mogge. Hah! In your face! Han skickade sms-antydningar om att jag är tjock. Såhär skrev han angående mitt eget påstående om att jag är en ganska snygg herre:
– Nej…..assnygg. Brad Pitt å gänget hamnar i skuggan av din sexualitet å snygghet!
Skuggan? Hur kan man tolka det annorlunda än att jag har en stor skugga på grund av att jag är stor och tjock?
pappatarzan.com 