Fyra veckor… Hela fyra veckors semester är nu över… Slut! Bara sådär…

Det är inget fel med att börja jobba igen, tvärtom! Men varför upplever jag alltid att semestern blåser förbi en, den är över så snabbt att man inte ens hinner reflektera över vad tusan man har gjort egentligen. Jag känner mig dock utvilad, så det är något väldigt bra. De tre första veckorna av min semester tillbringade jag med barnen, förutom helgerna då de var med sin mor. Men vi har haft det väldigt bra, med kryssningen som höjdpunkten för både mig och barnen. Vi har tagit det lugnt och ätit många glassar, man orkade inte annat i den värmebölja som varit. Man ska inte klaga på vädret, vi har haft den soligaste och varmaste sommaren som jag kan minnas. Många älskar den varma solen, men inte jag. Av en anledning egentligen, att jag inte kan sova på nätterna. Det blir som en ond cirkel ju, man dricker kopiösa mängder vatten om dagarna för att inte smälta bort och när natten kommer så testar kroppen gränserna för ens kontinens och spelar en ett elakt spratt. Man ligger i sängen och vänder på sig för att det är för varmt i flera timmar, man slumrar till korta stunder men vaknar lika snabbt upp intrasslad i sitt eget lakan och kudden den är alldeles fuktig av alla svettningar. Och när den där nödsäkringen kickar in i kroppen för att den verkligen behöver sömn så somnar man tillslut, i högst en timme. Sedan utspelar sig någon sorts efterfest i urinblåsan med rejält ”dunka dunka” och så håller man plötsligt på att bli sängvätare. Man gör ifrån sig märkliga oljud och suckar när man kämpar sig upp ur sängen med lakanet fastklibbat på ryggen likt en mantel när man släpar sig in i badrummet. Man kissar och gråter, ibland samtidigt. Sedan tillbaka till sovrummet igen, lakanet faller av och ligger kvar på golvet någonstans på vägen mellan badrummet och sängen men det orkar man inte bry sig om just då. Bordsfläkten går på högvarv och nu börjar kampen igen, man måste försöka somna om i den varma sängen. Men igår eftermiddag fick jag faktiskt nog av värmen, och planerade för en permanent flytt från hettan i Stockholm…

Svalbard, där verkar det svalt och skönt! Och vi verkar vara flera som nappade på denna idé, för det började dyka upp diverse hälsningar om att andra vill följa med mig dit. En annan sak som lite olyckligt dök upp igår var en nyhet om en isbjörnsattack på en tysk man på just Svalbard. Så olämpligt! Men jag vill åka dit ändå, och en av de som meddelat sitt intresse att följa med till Svalbard är en gammal vän vid namn Anders a.k.a Pandan. Så vi har en egen björn med oss dit, så det så! Bring it on angry ice-teddys!

På Svalbard finns ju som sagt andra saker att se upp med, men det är i alla fall ett skönt klimat där som lockar. Jag tillhör den lilla skaran med människor här i Sverige som gillar och uppskattar en snöfylld vinter, och en av anledningarna till detta är just att det är svalt på nätterna. Det är på vinterhalvåret jag sover som allra bäst, och sen så tycker jag det är mysigt med snö. Det blir ljust och fint, bara det är plogat på vägarna och någon liten minusgrad så att det inte blir en massa snöslask. Men, en vinter utan snö är inte lika rolig förstås. Då känns det lite som ett evigt mörker bara, men man kan ändå sova gott och ladda batterierna i kroppen varje natt. Helt underbart! Detta kan man nästan göra varje dag på Svalbard, året om med tanke på klimatet där. Och så kan man njuta av norrsken och andra fina saker, superhärligt! Så varför haka upp sig på att det finns isbjörnar där, vi har ju som sagt vår egen Panda med oss.

Pandan gav mig ett bra tips igår när jag ville ta av mig livet i hettan, att han fyllde glassbyttor med vatten och stoppade i frysen. När de frusit till is så placerade han dessa framför en fläkt som då spred kylan vidare i rummet. Jag hade sett liknande tips tidigare, men med hans visdomsord så beslöt jag mig för att testa detta hemma. Tyvärr hade jag bara glasspaket av kartong, vilket inte skulle fungera problemfritt så det sprack omgående. Men jag fyllde istället petflaskor och frös in dessa, sedan ställde jag två stycken framför min lilla bordsfläkt i sovrummet medan jag borstade tänderna och gjorde mig klar för att sova. Och när jag kom in i sovrummet så märkte jag en skillnad direkt, flaskorna gjorde ju susen! Det var svalt, och jag bara njöt när jag låg där i sängen. Självklart utan täcke, för så kallt var det inte. Jag såg fram emot att få en hel natt sömn för första gången på hela semestern, om jag inte behövde gå upp och kissa förstås. Men det behövde jag inte! Det var istället andra omständigheter som just denna natten förstörde min sömn…

Tor! Blixtrar och dunder! Åskan dundrade och saker började pipa i lägenheten när strömmen försvann under korta tillfällen. Jag gick upp och larmade av kylen och frysen vars larm behagade pipa högt från köket när strömmen bröts. När kan jag få sova? Dags att skicka ett nytt brev till ”Bullen” igen.

Jag hade helt sedvanligt köpt lite olika viner som jag tänkt avnjuta på balkongen under semestern. Att få sitta där och lyssna på ”Kent” eller annan bra musik, och sörpla på ett glas rosé eller det där märkliga blå vinet jag råkade köpa tidigare i somras. Men det gick ju inte, solen stekte ju sönder min hud så fort jag vågade mig ut dit. Det gick inte ens att andas i den värmen! Så min relation till balkongen denna sommar har mest handlat om när jag snabbt smög mig ut dit runt midnatt för att vattna lite örter och Theos jordgubbsplanta, sedan sprang jag snabbt in igen. När barnen var här så lekte de själva i lekparken nedanför, då försökte jag sitta där på balkongen och se lite cool ut med en bok i ena handen och en kopp isdryck i andra handen. Men de underbara barnen tyckte inte heller om solens stekande strålar och kom ganska snabbt tillbaka in igen, vilket jag var tacksam för eftersom jag svettades kopiöst där ute och det gick inte att skilja svetten från tårarna som rann nedför mitt plågsamma ansikte. Stackar mig faktiskt…

Barnen är på Rhodos nu med Jenny och sin mormor med flera. De verkar ha det bra där, varmt och skönt. Har fått lite bilder skickade till mig och man saknar de små liven enormt när de är så långt borta. Men de kommer tillbaka nu i veckan så då ses vi ju igen, hoppas att de får en fortsatt bra semester där i Grekland och att inte några läskiga bränder dyker upp i närheten.

Här hemma i Sverige så står ju landet i lågor, värmen och torkan är förstås en orsak. Men en stor anledning tycks även vara människors slarv med grillar, cigarettfimpar och annat som startat flera bränder. Och trots ett rådande eldningsförbud så tycks många ignorera detta märkligt nog. Puckon! Vet inte om det är språksvårigheter som är orsaken, men jag tror den största anledningen är människor som tror att de är kungar vid grillen och klarar allt. Dessvärre visar det sig att det inte är fallet, och massor av frivilliga hjälper brandkåren och försvarsmakten med släckningsarbetet som pågår över hela vårt land. Jag såg en karta över alla bränder som pågår just nu och det är fasen skrämmande att se! En enormt stor eloge till er alla som kämpar med släckningsarbetet varje dag!

Vad har hänt mer då denna semester, jag har vårdat och pysslat om bilen lite. Det kanske ni tror att jag gör ofta, men denna gången så var jag hemma hos min bror och gjorde en liten service på bilen. Bytte olja och oljefilter, sedan tvättade och vaxade jag bilen. Så nu skiner den vackert och motorn mullrar fint. Annars så har jag faktiskt försökt att läsa en bok som heter ”Nordiska Myter”, men det krockar starkt med mitt intresse att inte läsa böcker. Haha, jag köpte boken så att jag kunde läsa den för barnen innan de skulle sova på kvällen men sagorna var lite för läskiga för dem så de somnade ju nästan skräckslagna. Men jag hittade en historia om ”Mästerbyggaren” i boken som inte var så läskig, så den fick de höra och de somnade sött den kvällen. Annars så har vi mest haft det lugnt och tagit dagarna som de kommit, och gjort det som fallit oss in för dagen. Så jag är nöjd med semestern denna sommar, känner mig som sagt utvilad att börja jobba igen. Barnen är lediga i två veckor till innan de ska börja på fritids innan skolstarten senare i augusti, men tills dess så får de vara hemma med Jenny som nu har sin semester.

Detta blev ju som en lång semesterkrönika, hoppas ni orkade läsa allt. Till alla er som också börjar jobba imorgon vill jag bara önska lycka till, nu kör vi! Och till er som nu går eller fortfarande har semester, skit på er… Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till fackförbunden som inte sett till att vi får ha sex eller sju semesterveckor om året. Det finns ju de som har det så bra, jag vill också ha det så och då kanske det inte känns som att semesterveckorna bara blåser förbi varje sommar. Inte så konstigt att man är en så kallad ”svartfot” och inte vill tillhöra facket så länge det ska vara på det viset. Fast vi är ju lediga två veckor varje jul och nyår på mitt jobb, så jag ska nog inte klaga egentligen. Då vill jag ha 6-timmars arbetsdagar istället! Haha, fasen vad jag klagar. Men jag tror att man måste få klaga lite för att ta sig framåt och utvecklas, annars så står man ju kvar på samma punkt genom hela livet.

Aaaarrgghhh! Landkrabbor, drägg och flygfän (svanar) bör akta sig för här kommer den numera ökända piratfamiljen… Sparris!

Vid midnatt igår var myteriet ett faktum, och Cinderella var i vår ägo. Allt började med att när kapten Jimmy Sparris hade nattat sina små pirater så gick han upp till taxfreen för att köpa alla nödvändigheter för att kunna borda skeppet. Och även en annan kapten behövdes, Captain Morgan!

Nej det är inte min gode vän Mogge, utan en flaska rom behövdes såklart för att komma i bra sjörövarform. Men även en flaska billig vodka och lite farliga kläder som skulle inge respekt. Och ett par Ray Ban pilotbrillor! Sedan brölade och skrek jag högt och livligt i trapporna hela vägen från plan 7 upp till… Ja det där stället där kaptenen och de andra som kör båten håller hus, vet inte vad det heter och det är heller inte viktigt! Där gjorde jag en Molotovcocktail av den billiga vodkan jag köpt på taxfreen och kastade den mot framrutorna på båten för att skapa en läskig effekt. Det brann ordentligt och kaptenen och de andra kom utrusande, det var då jag smet in och tog över den där stora ratten man styr båten med… Rodret! Jag tog över rodret!

När kaptenen och de andra släckt eldkaoset jag skapat så försökte de ta sig tillbaka in igen, men det gick inte sörru! För jag hade ju smörjt in handtaget med billigt smör som jag sjörövat från restaurangen när vi åt middag, så de lyckades inte vrida på det konstiga handtaget. Kaptenen fick panik och ringde på ordningsvakterna. Eller oredningsvakterna som Freja trodde det stod på deras rygg. Men när vakterna väl lyckades bryta upp dörren och såg hur bestämd och läskig jag såg ut där vid rodret i mina Ray Ban, då fylldes deras byxor snabbt av deras egna varma urin… Mwohahaha!

– Vem är du? Varför gör du såhär? Är du en IS-terrorist? Frågade kaptenen med gråten i halsen.

– Jag är ingen jäkla terrorist! Jag är kapten Jimmy Sparris! Ty mitt namn får tidvattnet att skälva av rädsla och till och med den fruktansvärda Kraken räds mitt namn! Skrek jag hotfullt och såg hur andrestyrman svimmade av i bakgrunden.

– Vad vill du oss? Varför har du tagit över mitt fartyg? Fråga kaptenen.

– Ditt fartyg? Detta är mitt fartyg nu! Och det heter numera Holst Nilsson! Skrek jag bestämt.

Det var en härlig syn att se hur den tidigare Cinderella besättningen bröt ihop där på Holst Nilsson, det som skulle bli det mest fruktade kryssningsfartyget/sjörövarskeppet på Östersjön. Snart det mest fruktade i hela världen! Vi skulle borda andra fartyg från Tallink och Silja Line och plundra dem på all deras taxfree. Även deras färgglada bollar i bollhaven skulle vi ta för att utöka vårt eget bollhav till världens största! Sedan skulle vi tvinga in alla resenärer i livbåtarna innan vi sedan sänkte deras ynkliga fartyg. Hehe…

– Här! Ta denna piratflagga och hissa den på toppen av fartyget. Men spara Ålandsflaggan och ge den till mig, jag gillar dess färger. Sa jag och kastade fram min finaste flagga, the Jolly Rogers.

Besättningen gjorde som jag sa och var nu helt i mitt våld. De hissade piratflaggan och kom tillbaka med den fina Ålandsflaggan, den hängde jag upp på väggen bakom mig tillsammans med två tavlor på Sören Åkeby och Zoran Lukic. De två tränarna som tog Djurgården till sina två guld i Allsvenskan i början av 2000-talet. Det blev fint.

Sedan vred jag rodret helt om och satte kurs mot Gotland. Men det var ju inte Gotland som var mitt mål, utan vi skulle bara ta oss ut från Östersjön och vidare ut på Atlanten. Målet var Västindien och den där ön där Tortuga ligger, jag hade sett att sjörövare samlades där i ”Pirates of the Caribbean” filmerna. Där skulle vi äta och dricka friskt, jag skulle skaffa mig en talande papegoja som jag kunde lära festliga Bellmanhistorier och köpa mig två tama delfiner som jag kunde stå på när de körde mig fram genom vattnet. Vi skulle även kunna fånga en tigerhaj och placera den i poolen på spaavdelningen. Den kunde sedan matas med personal som försöker göra myteri eller som helt enkelt väljer att hålla på AIK eller Hammarby. Hehe, så ynkligt…

Holst Nilsson skulle bli det mest skräckinjagande fartyg i piraternas historia. Vi ska åka från hamn till hamn och plundra städer på rom och guld såklart. Undrar om min kollega Harry planerar någon semesterresa till Västindien i år? Han brukar resa dit lite då och då, jag tror vi kan ha användning av honom på Holst Nilsson! Han har goda kunskaper om rom och han kan även skrämma slag på kustbevakningen om de blir för närgångna. Det är bara att be honom klä på sig sin blå arbetsoverall och ställa sig längst fram i fören på Holst Nilsson, lite som i filmen ”Titanic”. Fast istället för att göra det hela till en kärleksscén så vill jag att han ska skrika och spänna ögonen i de andra båtarna om de kommer för nära. Han skulle vara välkommen ombord så länge han önskade, men tillslut skulle han längta tillbaka till jobbet och vilja åka hem igen. Istället för den där varma blå overallen han brukar ha på sig så kan han ju få en Västindienanpassad blå overall, om han vill stanna här ett tag! Jag tror han gärna vill piffa till sig lite om han bara får möjlighet till detta. Hoppas ändå att han kan stanna en vecka eller två…

Det var ovanligt tråkigt att köra båt, så jag sa åt den före detta kaptenen att ta över rodret tills jag var tillbaka. Nu gick jag ner till nattklubben en sväng, där var det bra drag! Ingen hade en aning om att rutten var ändrad och alla verkade ha en toppenkväll! Jag krävde en flaska Captain Morgan av bartendern, men denne stirrade bara på mig med oförstående blick. Jag sänkte mina Ray Ban och stirrade tillbaka för att visa att jag menade allvar. Då kallade bartendern på oredningsvakterna som kom springande med sina nedkissade kläder. De tittade på mig med förskräckta ögon och meddelade sedan bartendern att allt var lugnt, att de bara skulle ge mig allt jag ville ha. Bartendern blev rädd och gjorde som de sa och ställde fram min flaska med rom. Jag tog tillfället i akt att bjuda laget runt, vilket gjorde mig omåttligt populär där på nattklubben. Tänk va, jag som inte ens är så förtjust i rom i vanliga fall…

Nu började solen gå upp och det var dags att väcka mina små pirater i vår hytt. Jag stormade in och pussade försiktigt på dem så att de skulle vakna. Sedan klädde de på sig och borstade tänderna som riktiga sjörövare innan vi gick till frukostbuffén. Där frossade de i sig frukter och bröd, och jag svepte i mig två respektingivande piratkaffe med mjölk efter varandra. RESPECT!

När är vi framme? Är vi framme snart? Hur långt är det kvar? Är vi framme nu då? Alla dessa frågor…

Vi hann inte ens passera Gotland innan jag vände på skutan hem till Stockholm igen. Tjatet om när vi skulle vara framme tog knäcken på mig, eller så var det all rom jag druckit. Jag vet inte, det var i alla fall skönt att kliva av Holst Nilsson hemma i Stockholm igen och sätta sig på bussen hem. Jag får helt enkelt fortsätta att drömma om Västindien ett tag till. Tack för att jag fick dela med mig av mina drömmar, men nu måste kapten Jimmy Sparris sova lite…

Haha, inte riktigt så kanske! För vår sista dag ombord på båten kantades av en massa aktiviteter för barnen. Först så åt vi som sagt frukostbuffé, det var lika mumsigt som i min piratdröm. Sedan så tittade de på en spökteater som var spännande och lite läskig.

Efter det så provade vi lite spelmaskiner. Vi testade lyckan på enarmade banditer utan framgång, och sedan på en pokermaskin. Där vann vi lite pengar men spelade upp allt. Sen fick vi nys om en fiskedam där barnen ville fiska, och här blev det vinster i form av fidgetspinners!

Efter fiskelyckan så åt vi lite lunch, och lyssnade på mer livemusik. Men det skulle hända mer grejer så vi kilade vidare för att delta i en magisk show med trolleri. Vi fick även lära oss några trick själva som man kan glänsa med på någon fest senare i livet. Fräsigt!

Efter det var det fri hopp och lek tills vi kom hem igen. Det var en härlig kryssning med massor av bus, skratt och lek. Jag råkade även köpa med mig winegums igen av gammal vana, även fast de inte är lika goda längre. Men jag tror vi ska kunna pressa i oss det paketet ändå utan problem.

Stort tack för att ni läser, önskar ni ta värvning i min besättning på framtida Holst Nilsson så går det bra att maila in ert intresse till mig eller lämna en kommentar här om detta. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till båten Cinderella. Den liknar ju inte ens ett piratskepp! Vart kan man hissa de svarta seglen på den? Men den är ju respektingivande med sin storlek dock…

Barnen är taggade på detta som tusan och har väntat en hel månad nu på att få komma iväg. Så nu var det äntligen dags att ge oss av på sommarkryssningen med Cinderella!

Det var riktigt varmt, 32 grader i skuggan och barnen var lite utmattade av värmen. Själv så höll jag på att döden dö och kunde knappt andas i den kvava luften som erbjöds. Men jag hade ett mål med denna kryssning som jag ska komma till här lite senare, så jag höll ut. Vi var garderade med riktigt kallt vatten som gick åt snabbt i vänthallen innan vi fick gå ombord. Nova ville så gärna sova och låg på golvet och lite överallt, men slutligen så fick vi gå ombord.

Kidsen var alldeles studsiga av glädje, och allt övergick i någon sorts eufori när vi klev ombord på båten och välkomnades av självaste Ville Viking! Katten höll fram handen för att hälsa men mina barn fungerar inte så, de sprang oblygt fram och kramade om katten länge. Jag blev lite paff över hur orädda de var, men gladde mig samtidig över att slippa ha det jobbet en dag som denna. Det måste vara fruktansvärt varmt i den där dräkten. Mwohahaha!

Vi fortsatte vår väg fram till vår hytt, där lämnade vi packningen och tittade ut genom vårt fönster när båten sakta lämnade kajen. Det var ett väldans liv på barnen och de tyckte hytten var så rolig, de började paxa sovplatser och klättrade runt lite överallt. Själv tog jag det lugnt och tittade igenom en välkomstbroschyr med en skiss över fartygets alla våningar, jag hade som sagt ett mål med denna kryssningen…

Vi gick sedan upp till buffén där vi hade bokat bord. Men att hitta vårt bord där vi skulle sitta var inte det lättaste, och man blev ju lätt stressad över att tiden för bokningen började springa iväg utan att vi ens hittat var vi skulle sitta. Men tillslut fann vi bordet, der var bra placerat precis vid ett fönster. En gyllene regel med bufféer är att se till att de går ordentligt back på min bokning, så vi greppade varsin tallrik och gick bananas på utbudet som erbjöds. Det var massor av godsaker, men schnitzeln föll mig bäst i smaken och jag byggde ett imponerande matberg på min tallrik. När vi kom tillbaka till vårt bord så hade nån oansvarig människa lämnat sina tre barn vid bordet bakom oss medan de hämtade mat eller nåt. Den yngste av barnen som kanske var två år skrek hysteriskt, och pappan i familjen bakom dem satte sig vid barnen för att trösta dem. Men då skrek plötsligt alla tre barnen istället, nu var även personalen på plats och försökte muntra upp barnen och tittade samtidigt nervöst efter föräldrarna som inte syntes till någonstans. Tack för den ”harmoniska” evigheten som det upplevdes innan föräldrarna tillslut kom tillbaka, men de verkade inte alls så berörda över att barnen varit så ledsna och tittade bara förvånat på alla främlingar som samlats runt deras barn. Själv kändes det som att jag blivit en smula döv, men tiden rann iväg så nu fick man lägga på ett kol så vi skulle hinna pressa i oss lite desserter också. Det blev jordgubbar, vaniljpudding och några veganska marmeladgodisar som Theo slukade snabbare än ögat hann blinka.

När vi ätit klart gick vi till taxfreebutiken för att fynda godsaker. Här hade barnen enorm beslutsångest, men det kan man ju förstå när det finns så mycket gott godis att välja på. Men de hittade varsin skattkista med godis och ett litet gosedjur som vi köpte och tog med oss till vår hytt. Vi lämnade bara våra inköp där och rusade vidare upp till ”Äventyrsön” där en överraskning väntade. Jag hade beställt armband till barnen som de kan visa upp för att få gratis dricka överallt på båten. Men inte bara det! De fick även glasskuponger, ett varsit glas och gympapåsar med Ville Viking tryckt på dem. Barnen blev så överlyckliga att de ropade högt att mannen bakom disken som gav dem allt detta var den snällaste i hela världen. Jag hade inte hjärta att berätta att det var jag som betalt för allt detta utan lät dem tro att det var väldigt generös personal som jobbade på denna båt. Vi gick runt lite och utforskade ”Äventyrsön” och kom alldeles lägligt när alla barnen erbjöds tatueringar. Så det skulle kidsen självklart få, och efter det så lekte de och hoppade i en hoppborg en stund innan vi gick till vår hytt igen och lämnade alla fina gåvor. Men innan det var dags att sova så gick vi upp till dansscenen och lyssnade på livemusik en stund. Vi nyttjade barnens arband och fick gratis dricka, utom jag då som var tvungen att betala för mig. Sen satt vi där och drack våra drinkar en stund innan ljudnivån blev för högt, nu var barnen trötta och ville sova. Så vi gick tillbaka till hytten igen och bäddade ner oss i sängarna. Freja fick sova i den övre bädden och var väldigt glad och upprymd över detta, så det tog ett tag innan alla kunde somna. De andra ville ju också klättra upp till henne och känna på hur det kändes att sova så högt upp i luften. Sedan tillbaka ner i sina egna sängar igen, där de somnade ganska så omgående efter en händelserik kväll. Nu när de somnat så är det dags för mig att iscensätta mina planer och uppnå målet med denna kryssning…

Vi ska borda skeppet inatt! Plocka ner Ålandsflaggan och hissa en fasansfull piratflagga istället! Jag ska bryta mig in hos kaptenen och de andra nissarna som tror de bestämmer på båten och visa vem som VERKLIGEN bestämmer. Sedan ska vi vika av från vår rutt och sätta kurs mot Västindien, ur spår landkrabbor och annat drägg! Här kommer för f*n jag, kapten Jimmy Sparris!!!

Imorgon fortsätter resan och jag hoppas ni läser vad som händer efter nattens myteri som jag ska genomföra här på Cinderella. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till de som stormade planen under VM-finalen mellan Frankrike och Kroatien igår. Så jäkla osmart och idiotiskt, som de förstör! Fotbolls-VM som bara spelas vart fjärde år, då ser man verkligen fram emot att få se en bra finalmatch. Så händer detta! Nåja, Frankrike vann ändå tillslut med 4-2 efter en målrik final. Inte så spännande men väldigt underhållande! Så ett stort grattis till grodlårsslukarna, det var de värda. Viva la France!

Idag stannar Sverige, så skulle man helt klart kunna säga. Allt på grund av en kamp, om en boll…

Det kan inte ens ha ungått de mest ointresserade att Svergie skulle möta England i kvartsfinal denna lördag. Det står om det överallt, det pratas om det på både radio och i TV. Jag riktigt kan se framför mig, hur min far sitter och suckar och svär över att alla hans ordinarie program ställs in till förmån för dessa jäkla fotbollsmatcher. Haha, men jag gillar det! Fotbolls-VM alltså, inte att hans Tv-tablå nu är rena rama misären. Så nu återstod det att se om kommentatorn Jesper Hussfeldt fick rätt, om detta skulle bli en sådan där magisk sommar med fantastiska svenska fotbollsframgångar.

Idag har mitt flöde på främst Facebook präglats utav en ny variant av bönen ”Fader vår” där förbundskaptenen Janne Andersson står i fokus. Jag vet inte vem som skrivit om den, men den har fått stor spridning och går såhär:

Fader vår
Som är i Ryssland
Helgat vare Ditt Namn
Tillkomme Din seger
Ske Din spelplan
Såsom i åttondelen
Så ock i kvarten
Vårt dagliga mål, giv oss idag
Och förlåt oss våra tvivel
Så som ock vi glömma dem oss Zlatan vare
Och inled oss icke i oro
Utan fräls oss ifrån britten
Ty segern är din, och jublet och glädjevrålet
I Slutsignalen
I Jannes, Forsbergs och den Helige Granens namn

Men när matchen väl ska spelas så tror jag varken på magi eller böner. Utan allt skulle nu hänga på de spelare som ju redan överraskat oss alla genom att ha tagit sig till kvartsfinal för första gången sedan VM-bronset 1994.

Tyvärr så började matchen inget vidare. England spelade ganska långsamt och dåligt, vilket gynnade Sverige. Men de hade en målchans och på den nickade de in sitt första mål. Sedan rivstartade Sverige andra halvlek i någon minut innan England lyckades öka på till 2-0. Så slutade matchen och även denna turnering för Sverige…

Men! Vilken resa detta laget har gjort, och vilka stora fotbollsnationer som fått se sig besegrade av våra svenska vikingar. Det blev inte riktigt en lika magisk sommar som den varma sommaren i USA 1994, men det var nära nog och jag är så imponerad. Dessutom så måste jag skaffa en ny matchtröja, den blå som laget burit i denna turnering är en av de snyggaste jag sett. Tack för allt!

Ja nu ska man då ställa om från högklassig toppfotboll till… Allsvenskan. Det brukar kännas som att titta på fotboll i slowmotion ungefär, och där domarna har en alldeles egen låg nivå emellanåt. Men det är ju i alla fall fotboll, och fotboll är kul! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till den vidriga idiot som utsatta den svenska reportern Frida Nordstrand för sexuella trakasserier mitt i direktsändning. Att detta har blivit nån konstig trendgrej eller fenomen att utsätta en person för något sådsnt i direktsändning för att sedan kunna visas om och om igen på Youtube med mera är så satans tragiskt. När ska alla män skärpa sig? Jäkla neandertalarbetéende! Tänk om fler sa ifrån när dessa saker inträffar, så att de som utsätter andra människor för sådana saker blir riktigt jävla utbuade och får skämmas ihjäl. De kan gått få krypa till korset sen och be om förlåtelse också. Men det viktigaste är att det aldrig händer igen…

Det finns stunder i livet när man behöver lite extra styrka och tröst, och det läskigaste här hemma är tydligen när man ska gå på toaletten själv. Så för att komma till bukt med barnens rädslor har vi en numera en ny familjemedlem. Tillåt mig att presentera… Trygghetsbollen!

Trygghetsbollen är barnens variant av en snuttefilt som de tar med sig in på toaletten när de känner sig ängsliga. Nu kanske inte ni vet vad det lurar för faror på vår toalett? Det är ingen mindre än Voltemort från ”Harry Potter”, lite oväntat kanske man kan tycka. Men att springa runt i lägenhetens olika rum, badrummet inräknat, helt ensam tycks inte vara så farligt. Men så fort ett behov ska uträttas, då tycker Nova att det blir läskigt att gå in där själv. Jag har följt med henne hela tiden tidigare, men försöker nu hitta olika lösningar på detta där hon vågar gå in där själv på något vis. Ibland har hon så bråttom in där att hon inte ens tänker på att hon går in där ensam. Men sedan kommer det något tillfälle då och då när hon inte vågar sig in där på grund av Voldemort.

Jag har försökt förklara varje gång att han bara är påhittad i en saga, och att det inte finns något farligt alls i badrummet eller i övriga lägenheten.

– Det vet du inte pappa! För jag har sett rumpnissar där inne och vill att du ska följa med mig in där! Fräser Nova åt mig bestämt.

Så jag får snällt följa med henne dit, men någon ond trollkarl eller rumpnissar har jag fortfarande inte sett…

Vi besökte min brors familj i måndags så att barnen fick en lekstund med sina kusiner. Jag trodde att de skulle passa på att leka ute, men det var tydligen för varmt. Istället lekte de för fullt inne medan vi vuxna försökte fika lite. Svea verkar ha fattat tycke för Theo, hon kommer och frågar efter honom så fort han inte är i hennes närhet. Så gulligt! Innan vi åkte hem så ritade barnen lite teckningar, och jag fick en väldigt färggrann teckning av Freja med ett tydligt budskap. Den åkte direkt upp på kylskåpet hemma, tack underbara barn!

Theo fick ont i magen senare samma kväll och låg på soffan medan hans syskon pysslade tröstisar till honom. Han var inte alls intresserad av detta, utan ville titta på sina ninjapaddor på plattan i lugn och ro. Men när Freja och Nova kom fram med sina färdigpysslade tröstisar så såg jag att han sken upp. De hade ju pysslat egna ninjapaddor till honom som de klippt och klistrat ihop, så omtänksamt!

Idag ska vi åka till min mor, barnen längtar efter sin farmor och hennes vovvar. Även Tommy och barnen kommer dit så då ses vi idag igen. Hoppas på fint väder så att barnen kan springa av sig ordentligt där ute på deras stora gräsmatta. Det blir även spännande att höra hur det går för min andra bror, Max, som sommarjobbar på en rörfirma nu i sommar. Nova vill även ”titta” lite på det där trumsetet som farmor och Kent har hemma hos sig. Tror nog hon vill mer än bara titta…

Igår var det dags för Sverige att spela fotbollsmatch igen! De skulle möta Schweiz i åttondelsfinalen, ett land som är rankat 6:a i världen. Jag tyckte motståndet skulle passa Sverige rätt bra, så detta skulle bli spännande. Barnen och jag hade bakat pizzor innan matchen och hade en liten pizzabuffé framför TV:n när matchen började.

Ett mål blev det i matchen, och det gjordes av Emil Forsberg för Sverige! Det räckte för att vinna och nu är Schweiz utslaget medan Sverige får möta England i kvartsfinalen på lördag. Tänk va, att Sverige nu är ett av världens åtta bästa lag. Det är inte illa pinkat alls!

Nu ska vi åka till min mor snart, hoppas ni alla får en trevlig dag! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla som inte tycker om fotbolls-VM. Självklart är fotboll inte allas stora intresse, men nu när Sverige är på väg mot ett mirakel så borde man väl ändå bli lite nyfiken och intresserad kan jag tycka. Men nej, alla håller inte med…

EPISODE IV

Hej, jag är Jimmy Hanell. Och välkommen till ett nytt avsnitt av, Jimmy Hanell presenterar ”Smalltalk”.

I detta avsnitt fortsätter vi gå igenom barnens sätt att uttrycka sig genom gulliga uttal och roliga fraser. Jag har haft förmånen att få ta del av många roliga uttryck genom åren, och vill så gärna dela med mig av dem här.

Det första ordet i detta avsnitt går långt tillbaka, ända till några utav Frejas första ord faktiskt. Och ett ord man ofta fick höra då var… Apum!

– Mera apum! Pappa skriv ordet bajs med apum!

Detta kunde man ofta höra vid matbordet, och apum betyder ketchup. Hon har alltid älskat ketchup och gör så än idag, men nu så hör man inte henne säga apum så ofta längre. Hon vet ju att det uttalas ketchup numera, men ibland så skojar hon till det än idag och ber om att få lite apum till sin mat.

Vi kör på här och hoppar på nästa ord direkt! Detta var också något som älskats av barnen och som ofta önskades när man frågade vad de ville äta, nämligen… Pastaroner!

– Jag älskar pastaroner! Ge mig mera pastaroner nuuu!

Det är nog inte så svårt att lista ut vad pastaroner betyder, makaroner! Vet inte varför barnen valde att sätta ihop pasta och makaroner, men då blev resultatet i alla fall pastaroner. Det var inte ett långvarigt ord tyvärr, utan försvann så fort de lärde sig prata lite bättre. Jag saknar att höra dem önska sina pastaroner till middag, givetvis med en rejäl klick apum till detta.

Nu lämnar vi orden kring matbordet och vänder blickarna mot lekparken. Där finns en väldigt spännande och rolig sak som är svår att uttala. De första mötena med denna sak var nog med lite skräckblandad förtjusning, kanske därav namnet som myntades av barnen… Ruskelkana!

– Finns det en ruskelkana där? Jag vågar åka ruskelkana nu för jag är så modig!

Ruskelkana betyder rutschkana. Att ta sig uppför en stor ruskelkana och sedan åka ner har varit blandade känslor genom åren. När de var mindre så var ruskelkanan ruskig, men nu kastar de sig nedför rutschkanan och ibland med huvudet först utan rädsla.

Theo vill även han bidra med ett ord, och det tar oss tillbaka till maten. Jag tror kanske att detta uttryck smittat av sig på Nova dessutom, för jag tror att hon också använder det ibland. Är ni redo? Här kommer det… Gubbgubb!

– Är det gubbgubb i smoothien? Jag vill gärna ha glass med gubbgubbar ovanpå!

Detta är nog också relativt enkelt att lista ut, gubbgubb betyder inte helt oväntat jordgubb. Det kan som sagt handla om gubbgubbssylt eller varför inte en gubbgubbstårta. Haha, såklart att detta blir en härlig ljusglimt i vardagen när det exempelvis nalkas pannkakor. Det är inget man hör så ofta längre men det har varit många roliga år som vi fått njuta av gubbgubb i alla dess slag.

Vi kör på nästa ord och det är ett härligt sådant. Nova är grundaren till detta och ordet är… Låtje!

– Vad var det som låtje? Hörde ni att min mage låtje högt?

Detta är såklart inte enkelt, den kluriga svenska grammatiken. Men låtje är detsamma låta eller lät. Det hörs inte så ofta men när det väl kommer så blir man varm av lycka. Jag har försökt förklara hur de ska använda sig av ordet lät, men oftast så är vi tillbaka till låtje ganska så snabbt igen…

Tack för att ni läser, kommentera gärna och skriv vilka ord ni fått höra från barnen i er omgivning. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till den lilla fågeln som satt och stirrade på mig med öppen näbb när jag och barnen var på McDonalds. Jag tappade ju helt mitt fokus på maten, och kände mig inte längre hungrig efter att ha blivit utstirrad under några minuter. Den satt jättenära dessutom, min syster hade blivit livrädd och omgående bett någon spola ner den i toaletten…