Jag uppskattar verkligen starten på det nya året, för många med mig verkar vara eniga om att 2025 var ett riktigt jäkla skitår…

Ja allt var såklart inte dåligt, men överlag tycker jag att det fanns mer att önska och jag ska inte grotta ner mig mer i det nu. Starten på 2026 har dock varit väldigt mycket bättre! Och jag hoppas att alla ni andra känner likadant så att vi nu kan blicka framåt istället!

En bra sak med det nya året är att jag börjat på ett nytt jobb! Eller nytt och nytt, jag är tillbaka i byggbranschen igen på företaget där jag jobbade tidigare i många år. Efter att ha pratat lite med Jocke i december så berättade han att fyra montörer slutat hos dem, och då erbjöd jag mig att hjälpa dem. Då var tanken att enbart hoppa in och jobba lite när det krisade på helger och liknande, men ju mer vi pratade om saken så landade vi i att jag börjar jobba heltid hos dem nu i januari.

Jag var ju tvungen att snöpligt avsluta min anställning där tidigare på grund av att jag utvecklade en sorts allergi mot byggdammet. Detta märktes först av efter ca 8 år när jag duschade efter jobbet, och började hosta mycket efteråt. Vet inte om vattenångorna startade någon reaktion i kroppen, men först var det som slemhosta med lite röda stänk av blod. Sedan blev det bara värre att jag nästan hostade slemmigt blod, inte mycket men tillräckligt för att bli orolig vilket tvungade mig att söka läkarvård. Efter många utredningar kom de fram till att något i byggdammet var orsaken till detta, så då var jag tvungen att hitta något nytt att jobba med för att må bättre. Men oj vad jag saknat att få jobba med många av de gamla kollegorna, nu har vi en plan för hur jag ska jobba försiktigare och mer hälsosamt. Så jag hoppas det fungerar, för det är riktigt roligt att vara tillbaka!

Jag hade dock en skitdag redan första veckan, men det kan jag inte skylla på nya jobbet. Först så hade en av hundarna bajsat inne och var full av bajs i baken när jag vaknade på morgonen, och Linda hade inte kommit hem från sitt nattpass så då tvättade jag och städade lite snabbt innan jag åkte hemifrån. Men precis när jag hoppar in i byggbilen så ser jag att min mobiltelefon inte laddats under natten, typiskt att börja dagen med en död telefon. Men det skulle bli värre, för byggbilen var en ID Buzz (elbil) och denna morgon sög den snabbt i sig det sista av batteriet i rask takt…

Okej, jag får åka in till firman i Länna och ladda den tänkte jag och sedan ta min bil till jobbet därifrån. Den var parkerad där så det var en bra lösning, problemet var bara att bilen batteri nu larmade för fullt att jag måste LADDA NU! När jag närmade mig Västerhaninge var batterinivån nere på 5% och då stängdes värmen av inne i bilen, så det blev snabbt kallt som fasen och jag började räkna på om batteriet skulle räcka hela vägen till firman. Enligt mätaren så skulle jag kunna köra dit med några kilometers marginal, men efter att jag precis passerat Västerhaninge sjönk batterinivån snabbt ner till 3% och nu gick bilen i något säkerhetsläge så att det enbart gick att köra i max 60 km/h. Vilket var spännande där på motorvägen i morgontrafiken, detta kommer aldrig att gå tänkte jag…

Vad gör jag nu? Min mobiltelefon hade dött så jag kunde inte ringa på hjälp eller bärgare om jag blir stående här nu. Jag beslutade mig för att svänga av mot Jordbro och försökte ta mig till OKQ8 macken där, när jag svängt av motorvägen var det enbart 1% kvar och nu var stressen total!

Jag sänkte hastigheten ytterligare för att snåla på batterieffekten så att den förbrukade så lite som möjligt. Kom igen nu! Jag såg bensinmacken en bit bort så nu höll jag tummar och tår för att bilen skulle rulla hela vägen fram, och med lite flyt så kunde jag körabin och parkera vid deras laddbox. Men hur gör man då? Jag har ju aldrig laddat denna bil förut utan då hade ju Jocke varit snäll och laddat den åt mig. Men hur svårt kan det vara, det är väl bara att stoppa i sladden och ladda tänkte jag. Men det visade sig vara svårare än så, trots tydliga instruktioner på laddboxen så ville den först inte acceptera mitt bankkort för betalning. Vad nu då, har jag inga pengar på kontot eller vad är det för fel? Jag tog fram mobiltelefonen för att logga in på min bank och kolla, men den var ju död. FAN! Jag provade att koppla in laddkabeln till mobiltelefonen inne i bilen och hoppades att bilbatteriets sista procent kunde ladda telefonen. Och det gick, vilken tur! Efter några minuter kunde jag starta telefonen och logga in på banken och kolla saldot, det fanns pengar på kontot och OKQ8 hade minsann reserverat 500kr i mitt försök att betala. Okej men då gick jag ut igen och försökte ansluta laddkabeln till bilen, men det fungerade fortfarande inte. Jag försökte betala igen och göra om hela processen, det gick ändå inte. MEN VA FAN!

Det var ju minusgrader ute och svinkallt, och det gick ej att värma sig i bilen eftersom värmen där slutade fungera för att spara på batteriet. Med tjuriga steg gick jag in på bensinstationen.

– Jag behöver en häst! Skrek jag högt.

Haha, nej men jag frågade personalen om någon av dem kunde hjälpa mig att få igång laddningen på bilen. Servicemindade som de var bad de mig att ringa telefonnumret på laddboxen, de kunde inte hjälpa mig med sin egen utrustning där på bensinmacken. Ännu tjurigare stegade jag tillbaka till bilen, tiden blrjade ticka iväg denna morgon och nu började jag bli riktigt försenad. Mobilen hade nu laddat lite mer så nu kunde jag ringa Jocke och fråga vad jag gjorde för fel. Han tyckte jag var sämre än Magush, haha! Men enligt honom så ska man inte behöva göra något speciellt, utan bara dra bankkortet och börja ladda. Med honom på tråden gjorde jag nu mitt troligen sjunde försök, och då hände det något märkligt nog. Jag vet inte vad jag gjorde annorlunda men plötsligt började laddaren att lysa grönt, så typiskt när man väl ber om hjälp men nu laddade bilen äntligen. Så jag sa till Jocke att jag bara laddar i 10-15 minuter sen kommer jag in till firman och så får den ladda vidare där medan jag åker och jobbar. En bra plan!

Men när jag skulle avsluta laddningen gick det inte, och nu började jag bli förtvivlat arg och upprörd. Detta är inte bra för mitt blodtryck muttrade jag högt samtidigt som jag började trycka på alla möjliga knappar utan framgång. Då såg jag att en taxi laddades längre bort så jag frågade chauffören om han kunde hjälpa mig, och han förklarade att på hans Tesla så måste man avsluta laddningen på skärmen inne i bilen. Då fungerade det och jag kunde koppla bort laddkabeln och köra vidare. Jäkla skitmorgon!

Men resten av arbetsveckan gick mycket bättre, inga mer problem utan allt rullade på bra. På fredagen blev jag klar för stunden på det stambyte jag jobbat med själv ute i Bagarmossen, så efter lunch blev jag skickad till en kollega i Brandbergen. Det var ett annat stambyte i samma förening där jag bodde i mun ungdom. Så här hittade jag fram och kände mig som hemma. Dock skiljde sig detta stambyte åt lite mot det andra jag varit på tidigare, för nu skulle vi isolera rören under husen. Det innebar att man fick öppna en lucka i golvet och krypa ner i underjorden, det var både varmt och trångt där nere. Men på en fredag ska det mycket till för att få mig på dåligt humör, så när spindlarna samlades omkring mig och pekade med alla sina ben och utbrast:

– Titta på han den där tjocka! Ropade dom och skrattade hånfullt.

Jag tryckte tummen hårt på en utav dem så att den mosades och då sprang alla de andra iväg och gömde sig. Men de hade helt klart en poäng, när jag jobbat med detta tidigare i livet var man i betydligt bättre form. Nu hade jag en mage i vägen som hindrade mig från att röra mig fritt där i det trånga gångarna…

Men det blir tyvärr såhär om man jobbat på labb och suttit vid ett skrivbord de sista åren! Jag känner dock att man rör på sig mycket mer nu och jag hade till och med träningsvärk i hela kroppen i slutet av veckan. Så kanske kan man komma tillbaka i någorlunda matchform igen om detta får fortsätta, då blir man ju snyggare och detta ville jag dåklart påtala för min gamla nemisis Henke för att göra honom lite avundsjuk. Han var dock lika negativ som vanligt och hävdade att jag skulle bli ännu tjockare nu när jag äter stora portioner på byggluncherna. Typiskt honom att säga så, men lite rätt har han tyvärr för nu äter man ju lite mer när man jobbar med hela kroppen på dagarna. Så det bästa vore om han såg till att flytta till Mongoliet nu enligt tidigare planer, så slipper jag höra på hans struntprat. Haha!

Men i det stora hela är jag väldigt glad över att vara tillbaka, det var 16 år sedan jag klev ur blåstället och lämnade byggbranschen. Mycket har hunnit förändrats sedan dess så jag lär återkomma till det och berätta mer längre fram, men en ny sak är att man på de flesta byggen numera måste legitimera sig med pass eller nationellt ID kort. Så i veckan var jag hos polisen och förnyade mitt pass, alla byggarbetare måste även ha ett giltigt ID kort att logga in sig med på arbetsplatserna som heter ID06. Och på dett kort registreras alla utbildningar och liknande som behövs för att kunna jobba, men det är bra att det blivit bättre koll på alla arbetare för allas säkerhet. Det motverkar även svart arbetskraft och liknande vilket är jättebra för hela branschen.

Nu ska jag sova! Är helt slut av allt skrivande här nu och måste hinna förbereda mig inför en ny arbetsvecka. Önska mig lycka till nu och stort tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Henke. Jo men bara för att…

Hej, jag är Jimmy Hanell. Och välkommen till ett nytt avsnitt av, Jimmy Hanell presenterar Smalltalk – Episode X. The Final Episode!

Den 20 januari 2018 publicerades det allra första ”Smalltalk” inlägget här på bloggen. Det var alltså för åtta år sedan, och vilka roliga minnen de gett både barnen och mig när vi tittar tillbaka på dessa inlägg. Så många ord och felsägningar som jag nog aldrig skulle kunna komma ihåg om jag inte skrivit ner dem här, vilket jag inte ångrar en sekund idag.

Detta blir det sista och avslutande inlägget gällande ”Smalltalk”, barnen är nu så pass stora att de små språkfelen blivit allt ovanligare och därmed försvinner sakteligen själva fundamentet med det jag presenterar här i inläggen. Det har blivit totalt tio inlägg om detta och alla dessa har jag nu samlat under en egen flik eller sida kallad ”Smalltalk” här på bloggen. Så nu kan man enkelt läsa dessa där utan att behöva söka fram dem, in och kika där om ni vill läsa mer! Men jag fick ihop några sista roliga ord och uttryck som jag sparat på ett tag, så låt oss nu ha kul och skratta lite tillsammans åt detta under dessa premisser en sista gång!

Under en diskussion vid matbordet här hemma nyligen så pratade barnen om invandringen till Sverige. De nämnde olika partier och politiker inställning till detta, och vi vuxna satt nyfiket och lyssnade på deras samtal. Då skulle Theo dela sin åsikt i det hela och började berätta om en utomlänning på deras skola…

– Vi har en utomlänning i skolan som är ganska bråkig, men jag tror inte han förstår svenska så bra.

Här förstår vi ju vad han försöker säga, nämligen utlänning. Det blev en lite roligare tvist på det hela bara och han var ganska nära med utomlänning. Det var en intressant disskussion att följa och höra deras engagemang, men nu vet vi lite mer om utomlänningar i just deras skola och att de är välkomna där enligt barnen. Bara de sköter sig tydligen…

Under en semester när barnen var små så blev Nova och Freja osams vid ett tillfälle när de lekte. Jag hörde hur Nova höjde rösten och plötsligt kallade Freja ungefär för detta… Vuxlig!

– Sluta prata så vuxlig med mig för vi är faktiskt bara barn!

Haha, ja ni kan säkert lista ut att det Nova vill få fram här med sitt vuxlig är att Freja inte behöver låta så ”vuxen” när de pratar om hur de ska leka. Och de blev så osams om detta för Nova menade på att de bara är barn, och att Freja försökte bestämma reglerna för deras lek på ett vuxet sätt. Jag lyssnade noga på hur de resonerade här, och det var inte vad Freja sa som var vuxlig utan mer hur hon resonerade för att skapa en rättvis lek.

När Freja precis hade börjat lära sig säga sina första ord var hon inte gammal. Förutom mer vanliga ord som ja, nej, mamma eller pappa så var detta ett ord hon ofta använde sig utav… Mämen!

– Oj! Mämen, mämen…

Ja det är inte superlätt att för er som läser att förstå vad hon menar med mämen, men det är inte svårare än att det var ordet ”nämen” hon ville säga. Detta sade hon ganska ofta dessutom, speciellt när hon överraskades eller blev förvånad. Och jag har faktiskt ett litet videoklipp på henne när jag blåser såpbubblor som hon blir exalterad av att se och försöker jaga, naturligtvis bjuder hon på några mämen när hon jagar bubblorna. Så söt!

Vi kör på nästa ord och det är ett härligt sådant. Nova är grundaren till detta från hennes tidiga år i livet och ordet är… Låtje!

– Vad var det som låtje? Hörde ni att min mage låtje högt?

Detta är såklart inte enkelt, den kluriga svenska grammatiken. Men låtje är detsamma som låta eller lät. Det hörs inte så ofta men när det väl kommer så blir man varm av lycka. Jag har försökt förklara hur de ska använda sig av ordet lät, men oftast så är vi tillbaka till låtje ganska så snabbt igen…

Sista ordet ut är kanske inte ett jätteroligt eller svårförstått ord, utan mer ett charmigt sådant. Det Theo försökte förmedla här vid väldigt ung ålder var en plats dit han ville åka till för att bada, leka eller köpa glass… Grisslingen!

– Kan vi åka till Grisslingen och bada? Vi kan väl köpa glass och klättra i klätterställningen vid Grisslingen?

Haha! Ja det låter nästan som att de vill säga grizzlybjörn eller liknande, men för alla som bor eller har vistats ute på Värmdö så är det enkelt att förstå att barnen menar Grisslinge Havsbad. Det är en mycket populär badplats under varma sommardagar och barnen gillade att åka till Grisslingen för att bada, eller klättra i klätterställningen som fanns där vid badstranden. Oavsett vilken aktivitet de valde så bad de alltid snällt om glass efteråt, så det köpte vi ganska ofta och slickade i oss där på Grisslingen. Jag minns en gång när jag själv skulle åka dit och bada med barnen, då var de kanske mellan 3-5 år gamla och de hade inte lärt sig simma ordentligt utan hade både badring och armpuffar på sig. När vi hittat en plats på stranden så ställde jag ner vår väska och det var då allt hände på en gång! Theo blev förbannad över något och skulle inte bada så han sprang upp till klätterställningen och skulle klättra istället. Samtidigt händer något med Freja som gör henne rädd eller upprörd så hon rusar iväg längs med stranden i vattenbrynet och försvinner snabbt utom synhåll, och när jag slits mellan vem av dessa två jag ska ta hand om först ser jag en badsugen och överlycklig Nova rusa rakt ut i vattnet och hur hon börjar paddla sig ut med armarna mot djupare vatten. Som tur var sitter badringen och armpuffarna på plats men hon får upp bra fart när hon orädd paddlar sig längre och längre ut från stranden, jag ropar till Theo att jag måste hämta in Nova men att jag snart är tillbaka. När jag simmat ut och hämtat henne går vi till Theo som nu sitter med nordeuropas största underläpp och surar bredvid vår väska på stranden. Jag försöker trösta honom och frågar vad som hänt eftersom han är så upprörd, men det visste han inte längre själv utan han var bara förbannad av någon anledning. Samtidigt går vi bort på stranden och börjar leta efter Freja som sprang iväg skrikandes, men när vi hittade henne satt hon och byggde sandslott med en kompis från förskolan som hon hittat. Det visade sig att hon inte alls blivit skrämd utan hon skrek av glädje när hon såg sin vän och därför sprang hon iväg, men när jag samlat alla igen så var jag helt slutkörd och då hade vi inte ens börjat bada. Vi stannade bara en kort stund sedan behövde jag åka hem igen, och det blev ingen jäkla glass efter dagens besök på Grisslingen…

Där tog det slut! Jag vill tacka er alla som läst och varit engagerade i just dessa blogginlägg, det har varit otroligt roligt för mig att skriva om allt detta genom åren och de ger verkligen roliga minnen för barnen och mig. De har redan börjat läsa inläggen och uppskattar att ta del utav alla roliga felsägningar och liknande som hänt under årens lopp, och de verkar ha väldigt roligt åt detta och skrattar både med och åt varandra. Haha! Jag kan varmt rekommendera er som har barn i er närvaro att på något sätt anteckna allt det roliga de säger, för man kan tyvärr inte komma ihåg alla festliga ord och uttryck. Men att läsa om dem såhär flera år senare väcker minnena till liv och sprider en otrolig glädje. Så avslutningsvis vill jag tacka er en sista gång, hoppas att dessa inlägg varit lika roliga för er som de har varit för oss. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Donald Trump. Hans senaste utspel om att ta över Grönland i USAs ägo skulle innebära en attack på en NATO allierad (Danmark), vilket aktiverar ”Artikel 5” och drar in hela NATO till Danmarks försvar. Troligen blir det slutet för den militära alliansen, vilket gynnar diktaturer som Ryssland och Kina. Så medan den orangea galningen i vita huset destabiliserar västvärlden med sina idiotiska utspel, så sitter säkerligen Putin och Xi Ping samt andra diktatorer och gnuggar sina händer och kan smida sina ondskefulla planer. Fy vad less jag är på flera av världens ledare just nu…

Har någen av er möjligen gått och klurat eller funderat på om jag ska släppa den där årliga listan som brukar publiceras här på bloggen?

Ja men här kommer den, Top 5 listan mina damer och herrar! Detta är som brukligt en topplista av fem filmer eller serier, samt fem låtar som jag upptäckte under 2025. Med andra ord så behöver de nödvändigtvis inte vara gjorda under det året, utan kan även vara äldre än så. Med det sagt så hoppas jag att det jag listar här nedan kan inspirera er till att hitta något som ni själva fastnar för och ska tycka om, men vi har ju alla olika smaker så vi får se vad ni tycker.

Nytt för i år är att jag lagt till en trailer för respektive serie eller film jag rekommenderar, samt en länk till varje låt. På så vis kan ni kika eller lyssna direkt här på bloggen utan att själva behöva leta upp mina rekommendationer. Vi startar som brukligt med kategorin film och serier där jag lyckades hitta en del nya guldkorn att förgylla min vardag med när jag har tråkigt. Jag hoppas att någon av dessa kan inspirera er till att hitta nya favoriter, snarare än att jag slösar bort er tid med dessa rekommendationer. Ni väljer ändå i slutändan om ni själva vill lägga er tid på att se dessa eller ej, men jag kan rekommendera alla här nedan och jag gör det med ett gott samvete. Nu kör vi!

Plats nr.5 – The Ones Who Live! Detta är en spinoff på det spännande serien ”The Walking Dead” där vi får se vad som hände med huvudkaraktären Rick Grimes. Han försvann ju spårlöst i originalserien, och jag har länge väntat och funderat över vad tusan som hände med honom. Här får vi svaret! Jag vill inte avslöja för mycket och kommer därför inte djupdyka i handlingen, men det var intressant och spännande att få allt förklarat. Så ni som gillar ”The Walking Dead” och som även uppskattar de andra spinofferna som släppts, ni kommer definitivt vilja se denna. Så vad väntar ni på, se den!

Plats nr.4 – Jurassic World – Rebirth! Även om denna inte föll mig helt i smaken så är det en fortfarande en påkostad och bra äventyrsfilm. Häftiga specialeffekter i spännande miljöer, men det känns som att samma historia upprepar sig i film efter film. Nu fick man förvisso se en konstig muterad dinosaurie, eller vad det nu var som var konstigt med den. Jag minns inte riktigt och säljer inte in den speciellt bra hör märker jag, haha! Gillar ni dinosaurier och de tidigare filmerna kommer ni troligen uppskatta denna också.

Bubblare – Rutig Ninja! Ja barnens bidrag blir denna animerade film, men den är inte riktad mot de minsta barnen utan är mer tonåringar och ungdomar. Den handlar om en ninjadocka som kommer till liv efter att blixten slagit ned i den thailändska fabrik där dockorna tillverkas. Men ägaren till företaget mördar en av barnarbetarna i fabriken och reser sedan hem till Danmark, vilket den rutiga ninjan ska hämnas. Så vi får följa hans äventyr där han tar sig till Danmark och hamnar hos den unga killen Alex i sjunde klass. Tillsammans lovar de att hjälpa varandra, Alex vill ha hjälp att imponera på en tjej i skolan och ninjan lovar att hjälpa honom om han tar reda på vart ägaren till dockfabriken bor. Den är rolig och dockan svär mycket, men barnen gillade den så mycket att de även tittat på uppföljaren. Jag har inte hunnit se den ännu, men för er med äldra barn hemma kan jag rekommendera denna underhållande film!

Plats nr.3 – Superman! Kanske var detta en av årets största filmsläpp på bio, men jag såg den hemma under hösten när den gick att streama. Den var mer underhållande än jag förväntade mig, speciellt Nathan Fillion som ”Green Lantern” roade mig. Kanske mest på grund av hans lite fula frisyr, haha! Filmen i sig var helt okej, men den var lite för skämsam och skojig för min smak. Superhjältar har jag börjat bli lite för gammal för numera och tycker inte att dessa filmer är lika bra längre, men jag gillar när de är mer verklighetstrogna eller lite mörkare för då blir de mer intressanta. Sen föredrar jag dock filmerna med Henry Cavill i rollen som Superman, de var verkligen riktigt bra och han är som gjord att gestalta Kal-El. Men ingen skugga ska kastas över denna film, och har ni inte fått nog av superhjältefilmer så ska ni såklart titta på denna också.

Plats nr.2 – Minecraft Movie! Jag ska erkänna att jag skrattade mer åt denna än jag hade förväntat mig, men jag behövde Nova som kunde förklara alla figurer och vad de gjorde i filmen. Jag har inte spelat ”Minecraft” som är ett av världens största spel, men barnen gillar det och speciellt Nova. Utan henne hade jag nog inte förstått så mycket av filmens karaktärer, men hon förklarade tydligt och bra så att även en boomer som jag förstod handlingen. Kortfattat så hamnar några människor i Minecrafts värld med fyrkantiga figurer och miljöer. För att ta sig därifrån måste de lösa några kluriga uppgifter, hör tycker jag att skådespelarna Jack Black och Jason Momoa var väldigt roliga. Så även om jag inte helt förstår mig på spelet så blev jag road av filmen, och tror nog att de flesta blir det om man ger den en chans.

Då har vi kommit till vinnaren på årets lista, nu kör vi…

Plats nr.1 – Avatar: Fire and Ash! Den tredje delen i detta färgsprakande äventyr motsvarade verkligen förväntningarna, även om jag var aningen skeptisk till ytterligare en uppföljare. Varje film om den blå ursprungsbefolkningen är visuellt vacker för ögat, med mycket färger och underbara miljöer. Men jag var lite orolig över om denna uppföljare skulle påminna om de andra två, och det gjorde den på sätt och vis. Men med en tillräckligt intressant tvist för att göra det fortsatt spännande, nu fick vi bekanta oss med ”askfolket” som vill sprida sitt rike genom eld och förstörelse. Deras ledare var en otrevlig kärring som verkade vara lite utav en sorts häxa, med en sorts huvudbonad som liknade ett sådant där paraply man får i drinken utomlands. Denna var dock större med kraftfulla färger, hon var även målad i ansiktet på ett sätt som fick en att hålla andan lite. Men vi såg denna hela familjen och alla verkade uppskatta den, barnen drömmer redan om en uppföljare så vi får se om det blir verklighet eller ej. Detta var tveklöst årets stora filmupplevelse för min del, och för er som gillade de första två filmerna ska självfallet se denna. Och gör det på bio om det är möjligt, så blir upplevelsen ännu bättre!

Det var de filmer och serier jag vill rekommendera, så nu går vi över till listan med den musik jag upptäckte förra året. Och här finns det några riktiga gulgkorn vill jag lova, nu kör vi!

Plats nr.5 – Dust In The Wind – Bad Omens ft. Corey Taylor! Denna klassiker av Kansas fick sig en ny version med denna cover, och den blev oväntat bra måste jag säga. För jag gillar originalet väldigt mycket, och den är även en favoritlåt hos min goda vän Tommy som han spelat flitigt genom åren. Här sjunger Corey Taylor (Slipknot) med lågstämd och fin känsla tillsammans med Bad Omens som jag ej kände till sedan tidigare. Jag tror även att låten är med i en film men har inte riktigt koll på vad det är för film, eller i vilket sammanhang den spelas där. Men gillade ni originalet så kanske ni även uppskattar denna, den har fått lite nytt blod kan man säga och jag gissar att yngre generationer nu får upp ögonen för denna fina låt.

Plats nr.4 – All These Years – Robert Pettersson! Robban (Takida och Stiftelsen) har släpt ett soloalbum, och det var Linda som först snappade upp denna. När jag först hörde den så påminde den lite om Takidas musik, men ju mer jag lyssnat på den så hör jag mer och mer att Robban nu hittat en lite egen stil. Och denna är faktiskt riktigt bra! Ju mer jag lyssnat desto mer gillar jag den, man växer in i låten ju längre den fortgår och den är riktigt skön att lyssna på så ge den en chans!

Bubblare – Break Trough The Ceiling – LIAMOO! Barnen fastnar ju för en hel del låtar varje år, och eftersom de har lite olika musikstilar så blir det väldigt varierande musik. Men denna verkade de alla uppskatta och den har spelats flitigt i bilen när vi varit ute och åkt tillsammans. Jag har inte så bra koll på artisten, men jag tror att han blev känd genom ”Idol” eller om det kan ha varit ”Melodifestivalen”. Om han gjort fler bra låter så kan ni väl tipsa om dessa i kommentarsfältet nedan, för både barnen och jag uppskattar att upptäcka nya låtar. Är de dessutom bra så blir vi extra glada, och kanske är just denna låt något som ni läsare även uppskattar. Jag tycker att den påminner lite om förra årets bubblare, vilket var ”A Bar Song (Tipsy)” av artisten Shaboozey. Vet inte riktigt varför men ni andra kanske håller med mig, man blir glad av den i alla fall och jag hoppas att även ni uppskattar denna.

Plats nr.3 – Last Resort – Falling In Reverse! Här kommer ytterligare en cover på denna lista och detta är ursprungligen en låt av Papa Roach som var OTROLIGT populär runt år 2000, minns ni den? En riktig klassiker, men i denna version drar Falling In Reverse ner på tempot ordentligt till en lugn och mer smärtsam ballad. Tidigare upplevde jag originalet lite mer som en festlåt utan att egentligen ta till mig så mycket av texten i låten, och när man såg publiken hoppa i takt till musiken så kändes den mer party så att säga. Men den visade ju sig vara sorgligare än vad jag tidigare förstått och nu när sångaren Ronnie Radke framför sin tolkning är det omöjligt att inte bli berörd, låten känns verkligen som ett slag i bröstet och musikvideon är sjukt bra. Han har tydligen själv kämpat med depression och sjunger med en så smärtsam känsla här, så den träffar plågsamt hårt och är nästan hjärtskärande. Jag skulle tro att alla som gått igenom depression eller liknande kan relatera till sångtexten, om hur hjälplös man känner sig när världen rasar samman runt omkring en och man tvivlar på om någon ens skulle bry sig om man tar sitt eget liv. Man kan tolka låten som att självmord är hans sista utväg eller slutdestination. Eller, att det är nu räddningen måste komma och att han tar modet till sig att slutligen skrika på hjälp en sista gång. Allt man vill höra är att man duger som man är, så att man lyckas hålla huvudet ovanför ytan och kan andas utan att sjunka till botten. Jag älskar verkligen denna version men det tog ett par lyssningar innan den grep tag om mig, för i början kändes den bara som en seg och långsammare version av den som Papa Roach framfört under alla dessa år. Det var länge sedan en låt berörde mig såhär starkt, men det är samtidigt det som är så fantastiskt med bra musik. Falling In Reverse är enligt min erfarenhet ett rockigare band med ett jäkla tryck som påminner om… Ja du, en mix utav Slipknot och Linkin Park kanske? Haha, men rockband+ballader = bland det bästa som finns! Flera rockartister bär på ett sådant mörker och sådan sorg som de ger uttryck för i sin musik, men gillar man inte rockmusik så kanske det bara uppfattas som kaotiskt och skrikigt. Men jag tror att alla som verkligen tar sig tid att lyssna på sångtexterna och budskapet är av en annan uppfattning och får sig en tankeställare, för de är djupare än man förstår många gånger. Så stort tack för denna tolkning av en redan bra klassiker, denna var helt fantastisk!

Plats nr.2 – Templars – Sabaton! De är tillbaka, med ett nytt album och detta var första singeln som kom ut. Och de dundrar på som vanligt och fortsätter att imponera på mig fortfarande efter alla dessa år! Denna låt handlar om tempelriddarna och jag fick lite samma storslagna känsla av denna som när jag hörde deras låt Bismarck första gången. Den är pompös, storslagen och otroligt bra! Sabaton är ett av få band som fortfarande lägger mycket energi och pengar på att leverera grymt bra musikvideos. Lite som Falling In Reverse här ovan, deras videos är också otroligt imponerande. Jag hade turen att få uppleva Sabatons konsert i på 3Arena i december, den var bra men kanske inte den bästa jag fått se med dem. Dock så kommer de troligen leverera bra musik i många år framöver, i grund och botten så är de ju ett kompetent och väldigt duktigt rockband. Därför är ”Templars” bästa spåret från deras senaste album och kvalar därför in på listan, och absolut en av deras mest pampiga låtar enligt mig!

Så, nu mina damer och herrar är det äntligen dags för mig att presentera ÅRETS VINNARE här på min lista…

Plats nr.1 – Watch the World Burn – Falling In Reverse! Ja det är inte ofta en artist hamnar på denna lista två gånger samma år, men ibland är det ett måste! Speciellt eftersom Falling In Reverse blivit det band jag kanske lyssnade mest på under förra året och de har verkligen överraskat mig flera gånger, då blir det såhär. Här kan man lugnt säga att jag föll ner i ett så kallat ”rabbit hole” när jag började förstå hur bra de verkligen är, och att jag bara ville höra mer och mer av deras musik. Jag hade ju hört dem tidigare men inte reflekterat över att de var såhär himla bra, och som tur är har de släppt många bra låtar genom åren så det finns en rejäl låtskatt att upptäcka här. Och man kan inte bli annat än imponerad av vilken talang sångaren Ronnie Radke är, jag tycker verkligen att ni ska lyssna på hela låten här nedan innan vi fortsätter. För den skiftar i genre och tempo genom olika segment på ett sätt vi är vana att höra giganterna Metallica göra, och jag har så mycket att säga om denna låt…

På riktigt… Finns det något detta band inte klarar av? Jag har full förståelse för att denna låt inte faller er alla i smaken, men den är verkligen en upplevelse i sig. Killen kan ju rappa, skrika, sjunga och growla. Allt i en och samma låt dessutom och samtidigt få ihop det att låta såhär bra. Oftast har grupper flera sångare som är jäkligt bra på just sin grej, men den här killen är fenomenal helt på egen hand. Jag tycker att det är HELT SJUKT och videon är ju så fantastiskt cool! Alla deras musikvideos har varit helt otroliga och underhållande att se på, och det är så kul att de väljer att lägga resurser på detta. När han inleder med att rappa och en bit in i låten fasen nästan är i samma klass som självaste Eminem (som jag tycker är den bästa rapparen av alla) eller Tech N9ne tappar jag hakan. Jag är inte ett så stort fan av rap och hiphop genren även om jag såklart kan lyssna på det ibland, men detta låter ju bra eller hur? Man hör vad han rappar även om det går fort emellanåt, och sedan älskar jag hur låten bryts upp i mitten likt en ”Bohemian Rhapsody” av Queen. Som sedan exploderar och övergår till att bli värsta rocklåten, och jag kan förstå om vissa tycker att den är lite väl brutal mot slutet av musikvideon. Jag har lite senare noterat att flera av deras musikvideos verkar hänga ihop med varandra, vilket ni kommer märka om ni fortsätter att titta på dessa. Det var denna låt som ledde mig in på deras musik och jag tycker att den är så himla bra, men mest av allt är jag imponerad av Ronnie Radke som inte bara är bandets sångare utan även producerar deras musik. Jag var tvungen att lyssna på en livespelning med bandet där de spelar denna låt för att höra hur han klarar av att framföra den, och de gör ingen besviken. För av någon anledning har han fått ta emot så mycket skit och negativitet från kritiker i branschen, speciellt från Sebastian Bach (mer känd som gammal sångare i bandet Skid Row) som kallar Ronnie och hans band för fejk för att de sticker ut och gör sin grej. Jag håller inte alls med om den kritiken, för mig har Ronnie blivit en av de mest intressanta sångarna där ute just nu. Det var även en youtuber som sade såhär om Ronnie: He’s got range! Och menar att han verkar klara av att sjunga nästan vilken genre som helst och han gör det helt suveränt. Jag behöver se dem live, jag MÅSTE se dem live! Detta är inte på något vis den bästa låten jag någonsin har hört, men den är så annorlunda på ett coolt sätt och framför allt är jag tillräckligt imponerad av låten för att den ska bli årets listetta! Lyssna gärna på deras andra låtar som exempelvis ”God Is A Weapon” ihop med Marilyn Manson, ”Popular Monster” och ”Drugs” ihop med Corey Taylor från Slipknot. De är också VÄLDIGT BRA och där sjunger han mer än han rappar för er som uppskattar det. Jag hade svårt att välja ut vilken av deras låtar som skulle ta hem förstaplatsen och skulle nästan kunna plocka ut fem av deras låtar till årets lista, men så kul ska vi inte ha det. Efter att ni lyssnat på de andra låtarna (”Popular Monster” är nog deras största hit) så kanske ni vågar er på ”Ronald”, det kan vara den tyngsta och mest intensiva låt jag hört på flera år med en helt otrolig musikvideo! Även om jag är lite sen på bollen här så är Falling In Reverse ett av de mest spännande banden där ute som jag nyligen upptäckt, fasen vad de är bra! Jag såg några fans som kommenterat denna låt och som skrev något i stil med detta:

Ronnie will never be able to top ”Watch the World Burn”.

Ronnie: Hold my beer…

Och sedan släppte de musikvideon och låten Ronald här nedan…

Där har ni årets lista och jag hoppas som vanligt att jag kunde inspirera er till att hitta något som ni verkligen gillar. Kommentera gärna om det var någon film, serie eller låt ni fastnade för eller ge era bästa tips. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Henke. Han säger att jag kommer bli tjockare helt oprovocerat och utan anledning. Fy på Henke…

Det jag nu ska återberätta var en av mina absolut första jobbrelaterade resor till utlandet, om inte den första nu när jag tänker efter lite. Så det var såklart spännande när min dåvarande chef Jan Banan kom till oss montörer på byggfirman och berättade att vi kunde få åka iväg på en kryssning tillsammans. Han ville själv inte följa med, han var tydligen för gammal för att åka på kryssning men insisterade att vi andra kunde göra detta tillsammans för att lära känna varandra bättre!

Det var ju en fin gest, men Jocke som jag jobbade med på den tiden kända jag ju redan bra sedan vi gick i gymnasiet tillsammans och blev goda vänner där. Däremot var jag ju helt ny i byggbranschen så det skulle bli kul att lära känna vår tredje och sista kollega, Jonne! Han heter egentligen Johnny men en tidigare anställd kunde inte uttala hans namn utan då blev det Jonne istället, så då fick det leva kvar som hans smeknamn. Det blev i alla fall vi tre som bokade kryssningen och sedan bordade vi fartyget i Värtahamnen, detta var sent i november så det blåste kallt och var bitande kyla utomhus.

Ombord på båten letade vi snabbt upp vår hytt, det var inga problem för oss att dela hytt med varandra om ni nu trodde det. Min enda oro var dock ingen liten sådan, utan det var ju gasig Jockes mage skulle vara i det trånga utrymmet vi delade där tillsammans. Jonne var dock van med att det pös gas ur brallorna på Jocke dagligen efter att de arbetat en hel del ihop, han var väl inte heller så förtjust i detta men vi behövde ju inte stänga in oss med den äckliga fislukten mer än nödvändigt. Jocke berättade en gång att de varit på en byggarbetsplats tillsammans tidigare och att både då blivit akut bajsnödiga, men att det enbart fanns en toalett tillgänglig. Så då rusade Jocke in där före Jonne som snällt fick vänta, och när Jocke kom ut efter en stunds sittande och klämmande så ville han inte springa in på toaletten direkt. Det skulle förmodligen råda rikslarm i stank där inne den kommande halvtimmen, men efter en stund så vände sig Jonne till Jocke.

– Har London-dimman lagt sig där inne nu tror du så att man vågar sig in på toaletten? frågade Jonne ironiskt.

Jonne var kanske inte den pratgladaste personen, utan var ganska blyg inledningsvis men när han väl började prata så var han ju väldigt rolig att ha i sitt sällskap. Byggföretaget vi jobbade på stod för alla kostnader på kryssningen, så det var gratis biljetter och mat ombord. Och när det var gratis så passade det ju utmärkt att boka in oss på en klassisk middagsbuffé! Det gäller ju att grunda ordentligt med god mat när det ska festas, så att man orkar släppa loss hela natten sen. Så vi satt där länge och passade på att spana in övriga sällskap för att få en blick av hur åldersfördelningen var bland passagerarna, det verkade vara ganska blandade åldrar men vi såg ett större sällskap med tjejer som vi spanade in lite extra. Kanske skulle vi springa på varandra senare på båtens nattklubb, om vi hade tur!

Jag minns inte om Jocke var singel denna tidpunkt, han kan möjligen ha varit tillsammans med en tjej då. Men Jonne var singel efter att han ganska nyligen hade separerat från sitt ex och nu gärna ville träffa en ny tjej, jag var också singel vilket jag varit mestadelen av mitt unga liv. Men medan Jonne hade storartade raggningsplaner för kvällen så var jag inte alls typen som försökte ragga upp tjejer, det har jag nästan aldrig gjort och är inte en sådan typ. Lite blyg var man väl också och det underlättade ju inte om man säger så, haha!

Detta var en kryssning som varade i 36 timmar, vilket innebar två övernattningar ombord. Första kvällen var vi lite försiktiga i baren, de flesta där inne överröstades av några balter som festade på en mycket högre ljudnivå än övriga resenärer. De var heller inte särskilt trevliga utan betedde sig drygt mot flera av oss andra, speciellt tjejerna som också hängde där i baren. Jag har för mig att vakterna fick säga till dem och att det blev lite bättre då, och när vi var ute på däck för att få lite friskluft kom en av de stökiga personerna ut där för att röka. Han pratade högt för sig själv och var påtagligt berusad, så Jonne började störa sig på hans uppförande.

– Åh, man överbord! Sade han högt och önskade att vi kunde kasta personen över relingen för att slippa honom.

Det gjorde vi såklart inte, men Jonne himlade med ögonen och tyckte vi skulle gå tillbaka in till baren igen. Snart öppnade ju nattklubben så då ville vi gå dit och kolla läget, vi hade förhoppningar om att det var där alla singeltjejer skulle hänga senare på natten. Men det kom inte så mycket folk dit som vi hoppats på, så vi fick partaja lite själva och sedan hoppa i säng. Nästa dag skulle vi vara framme i Tallin, där ville vi hinna gå i land en stund och utforska staden lite under de timmar vi hade på oss innan det var dags att återvända tillbaka till båten.

När vi ätit en tidig frukost och samlades för att gå i land så var det fler än oss som skulle av båten, så det tog ett tag innan vi lämnade terminalen och kunde promenera in till staden. Det var blåsigt och kallt som fasen, alla som skulle in till Tallin skyddade sig mot de kalla vindarna och snöflingor som piskade oss i ansiktet. Men när vi gick där vid kajen så ser vi att bogvisiret var uppfällt och att arbetare stod och svetsade på det, då blev vi alla fundersamma. Tankarna gick ju genast till förlisningen av Estonia som tappade sitt bogvisir och sjönk, men vi intalade oss att det nog inte var någon fara. Inne i Tallin hittade vi ett köpcentrum som vi besökte, här trodde nog vi att allt skulle vara otroligt billigt men det var det ju inte alls. Men vi köpte med oss varsin flaska vodka som vi hittade till en vettig peng, sedan kände vi inte att ovädret lockade så pass mycket att vi ville strosa runt i staden utan vi gick tillbaka till båten igen.

När vi kom tillbaka till terminalen så hade vindarna avtagit en aning och nu såg man att hela främre delen av båten var täckt av is. Det såg lite obehagligt ut men var såklart ingen fara, men vi såg mer av detta inifrån båten när vi var tillbaka ombord. Då gick det inte längre att se ut genom de stora fönsterna i fören, och ute på däck skottades det bort snö och is för fullt.

Efter middagen så gjorde vi oss redo för en sista kväll ombord, vi lämnade shoppingen till nästa morgon och valde istället att gå från bar till bar. Jonne letade efter det där tjejsällskapet vi såg vid gårdagens middagbuffé, men de var svåra att hitta och det var inte förrän senare på kvällen när vi besökte nattklubben igen som de dök upp. Det var betydligt fler människor på nattklubben denna kväll och det var rejält partaj ombord, men både Jocke och jag var inte där för att ragga utan satt för oss själva och skrattade medan Jonne var ute i minglet. När det var dags att återgå till hytten för att sova som valde Jonne att stanna kvar, han hade nu fått kontakt med tjejerna så vi önskade honom lycka till och återvände till vår hytt. Det skulle bli intressant att höra hur allt gått nästa morgon, men vi somnade snabbt efter en lång och vaken dag.

Jonne kom tillbaka mitt i natten, lite sådär lagom berusad och glad i vågen så att säga. Jocke frågade hur det gått för honom och om han lyckades ragga upp tjejen eller inte, men hans svar var aningen diffusa så detta fick vänta till nästa morgon. När vi vaknade gick vi till restaurangen för att äta frukost, vilket var kanongott såhär dagen efter man festat på nattklubb. Vi var alla vrålhungriga och satt där ett bra tag medan vi turades om att springa till buffén och hämta nya goda saker att äta. Men sen kände vi oss mätta och belåtna så då gick vi vidare, vi besökte den nu smått döda stämningen på nattklubben från kvällen innan. Men de hade ju inte öppet i baren så det var mest trötta människor som satt där och pratade med varandra.

Vi kände inte att vi hade så mycket där att göra utan gick vidare till båtens Taxfree igen, kanske kunde vi handla något gott eller roligt där. Vi greppade varsin kundkorg och började plocka på oss sådant vi ville köpa med oss hem, då fick vi syn på den där tjejen som Jonne var intresserad utav kvällen innan och pekade försiktigt mot henne.

– Jonne, är inte det där tjejen som du raggade på igår? Frågade Jocke.

– Va? Ja men det är det ju, vänta här! Sade Jonne och gick fram till tjejen och hennes sällskap.

Båten lutade lite fram och tillbaka när den tog sig fram över havets vågor, vilket gjorde att de flesta av oss tappade balansen lite emellanåt. Även Jonne vinglade nästan onyktert fram i sitt försök att stega fram till tjejgänget, men han undvek att ramla i alla fall trots att han fick anstränga sig för att hålla balansen.

– Tjena! Sade han charmigt och log stort framför tjejen.

– Äh stick! Svarade hon vresigt.

– Okej vi hörs… Svarade Jonne samtidigt som han parerade båtens kraftiga lutning genom att svänga runt och knallade tillbaka till oss.

Vi undrade lite över varför hon reagerade sådär mot honom när han kom fram och hälsade, hade det kanske hänt något olämpligt under natten som han missat att berätta för oss? Men det hade det inte, hon var tydligen bara en surkärring enligt Jonne som nu tappade intresset för tjejen och ville fokusera på att handla sprit istället. Jocke och jag passade också på att handla lite, men inte enbart spritflaskor utan även stora godispåsar. Fascinationen för dessa enorma storpack med godsaker har nog suttit i sedan man åkte på kryssning som barn, och man kan inte låta bli att köpa något man gillar. Så vi fyllde våra korgar och efter att vi betalat så återvände vi till vår hytt, det började bli dags att packa ihop allt i våra väskor så att vi var redo att lämna båten när vi snart nådde Sverige igen.

Detta var en intressant och rolig resa ur flera perspektiv, målet var att vi grabbar skulle bli mer sammansvetsade och lära känna varandra. Det tycker jag att vi lyckades med, jag fick se helt nya sidor av Jonne och vi hade roligt de gånger vi jobbade tillsammans efter detta. Jocke kände jag ju väl sedan tidigare så jag vet inte om vi upptäckte några nya sidor hos varandra, men vi brukar alltid ha kul när vi hittade på grejer ihop och så var det även denna gång. Han höll även sina tarmar i schack och gasade inte ihjäl oss där i hytten, vilket uppskattades enormt mycket. Så i det stora hela var resan bra, men om jag får välja så skulle jag nog gärna vilja åka tillbaka till Tallin men då under sommaren. Nu var det otroligt kallt och blåsigt ute i snön så det var ingen mysig vistelse ur det perspektivet, så jag ser fram emot att få återvända dit men då under varmare omständigheter.

Tack till er som läser, detta var kanske ett inlägg som är svårt för utomstående att relatera till eftersom ni kanske inte vet vilka Jocke och Jonne är så att säga. Jag är bara glad över att jag lyckades minnas så mycket av denna resa att det gick att skriva ner den, så kan jag läsa om detta när jag blir gammal sen om jag vill det. Sköt om er och ha d biff!

MINNETS JERKER går till tjejen som snoppade av Jonne lite otrevligt där på båtens taxfree under hemresan. Fy på henne!