Idag har jag och Freja jagat efter glassbilen. På riktigt! Vi åkte med vår bil, det grå monstret, och sökte av Herrviksnäs i jakten på den spelande blå bilen. Vi kanske drog lite blickar till oss, hoppas vi inte hamnar i programmet ”Efterlyst” eller något liknande nästa vecka…

Anledningen var att vi lovat Freja att hon skulle få köpa glass när glassbilen kom till oss. Hon har pratat om den så länge nu och denna helg höll vi öron och ögon öppna. Om den nu skulle komma, deras mobil-app verkar tyvärr inte speciellt uppdaterad numera. Men den kom! Dock så var Jenny och Freja i Mölnvik och handlade då. Jag hörde den spela sin trudilutt när jag var mitt uppe i en sanering av Theos andra mästerverk denna dag. Det vill säga ”Big Mayday Bajsblöja Nr.2”, inte ett bra tillfälle för glassbilen att komma. Men jag gjorde ett av mina personbästa tidsmässigt för detta blöjbyte, och när jag rusade ut från tvättstugan för att lokalisera glassbilen var det för sent. Den stod utanför grannen denna gången, men jag hann bara dra fram och förbereda barnvagnen när jag hörde den köra vidare. Attans…
Vi får ta det nästa gång helt enkelt tyckte jag. Men det tyckte inte de två stora glassnarkomanerna i detta hus. För andra gången förlorade jag denna diskussion. Första gången var när Jenny var gravid, då fick hon dille på att köpa någon speciell glass från glassbilen. Då åkte vi också runt här i området och letade, vi hörde den men hittade den aldrig.
Denna gången slutade det med att jag tog med mig Freja i vår bil och började jaga runt i området efter den blå bilen. Vi öppnade takluckan och vred ner ljudet på stereon för att lyssna om vi hörde den när vi åkte runt och spanade. Men det är inte lätt att höra något när Freja insisterade på att själv låta som glassbilen när vi åkte runt.
– Såhär låter den pappa! Sa hon och sjöng glassbilsmelodin om och om igen. Men vi hittade den inte idag heller. De får helt enkelt nöja sig med normal glass från ICA så länge…

Ikväll tittade vi på en film. World War Z. Den var, intressant…
Jag har aldrig, verkligen aldrig gillat filmer om zombies. Men denna var annorlunda, på ett bra sätt. Brad Pitt springer runt med pagefrisyr och duckar för galna zombies. Mindre blod och slaffs, istället mer spännande. Jenny blev rädd…

Nu ska jag lyssna efter konstiga ljud innan jag somnar. Har mitt baseball-trä bredvid sängen, utifall…
Ha d biff!

DAGENS JERKER går till den eller det som ”knuffade” omkull min salladstallrik från mitt grepp och ut i soffan. Mitt i zombiefilmen! Otroligt lågt gjort…