ÄNTLIGEN fredag! Så känner jag rent spontant. Denna arbetsvecka har varit påfrestande och det känner man av nu…

Jag känner mig tung. Inte på grund av min mage och enorma övervikt, utan mer tung av utmattning. När jag kom ut från jobbet och satte mig i bilen så sjönk jag ner ordentligt i bilstolen. Kunde förmodligen somnat där utan problem. Men så kom då plötsligt önskemål hemifrån om att äta mat från McDonalds till middag. Omöjligt att säga nej till! Så jag kände mig genast lite lättare.
När jag parkerat bilen hemma så hör jag Freja ropa vid ytterdörren. Hon vet om att jag kommer hem med hamburgare.
– Pappa! Pappa! Har du köpt hamburgare hem till mig? Frågar hon nyfiket.
– Ja tänk för att pappa har det! Vill du se? Frågar jag och hämtar henne, sedan bär jag med mig henne till bilen igen för att hämta maten.
Hon blir fullkomligen lyrisk när hon ser sin Happy meal där i bilen. Hon börjar ropa ut i grannskapet att hon ska få hamburgare. Att hon älskar hamburgare!
När vi kommit in så fortsätter hon vara uppspelt över sin middag.
– Jag älskar om juice! Säger hon och dricker ur sitt juicepaket.
– Och jag älskar cola! Säger jag och ruskar om sugröret i pappmuggen.
– Jag älskar om dig pappa också! Säger hon sedan.
– Och jag älskar om dig Freja, såhär mycket! Säger jag och måttar med utsträckta armar hur mycket jag menar.
Freja skrattar och ser lite smågalen ut.
– Jag älskar också om dig såhär mycket. Säger hon och håller ut sina armar.
Nu skrattar jag också, det är ju så gulligt!
– Jag älskar om dig upp till taket! Säger hon sedan och pekar uppåt.
Vad ska man säga. Gullunge! Nu blev jag definitivt mycket lättare och arbetsveckan var bortglömd. Tack underbara dotter!

Om vi backar bandet lite. Bara lite! Tillbaka till jobbet, där jag befann mig tidigare idag. Min relativt nya arbetskamrat Billy skötte musiken under dagen. Han gillar punk, reggae och något som påminner om sjörövarmusik. Låt mig vandra er genom detta och berätta vad jag tycker om denna musik.
Punk! Jag tror jag var 11-12år när jag hade min punkepok i livet. Med spretig frisyr, hål i örat och bakvänd skjorta fladdrade jag fram i skolan med Sex Pistols i min freestyle. Denna epok varade dock inte jättelänge, och jag återgick sedan till att mer ”smälta in i mängden”. Men musiken är helt okej, och jag har absolut inget emot att det spelas punkmusik på min arbetsplats. Däremot dök det upp något som kallas för zigenarpunk… Kunde man ens sätta ihop dessa två ord? Resultatet är inte jättebra ska jag väl erkänna, men okej och väldigt annorlunda.
Reggae! Behöver jag inte gå in så mycket på. Jag älskar reggae! Massor av ganja och babylon till folket!
Sjörövarmusik! Vad är detta? Nåt asballt som påminner om irländsk pubmusik eller något liknande. Irländsk folkmusik kan man kanske kalla det. Men det är så mycket ”skepp ohoj” över denna musik att det tar mig högst tre sekunder innan jag drömmer mig bort. För jag är inte alls främmande för att bli sjörövare. Kan Johnny Depp vara pirat, så kan jag vara pirat. Med hjälp av Billys musik så befinner jag mig ombord på mitt sjörövarskepp med bandana under min feta sjörövarhatt, lapp för ögat, bar överkropp, fladdriga brallor, påsiga stövlar, med pistol skjutandes i ena handen och ett svingande svärd i andra handen. Jag ska ropa fula ord, plundra och bränna, skjuta kanoner och svinga mig fram i de där snörena från masterna. Jag skulle jaga både Viking Line och Silja Line båtar och plundra dem på rom och winegums. Arrrgh!! Fast det är nog varmare i västindien… Nästa vecka ska jag fokusera och styra mitt drömmande sjörövarskepp ditåt!

Så stort tack till Billy the kid som håller stämningen uppe med sin härliga musik. Nu är jag lite uppspelt och behöver elda något. Ska starta braskaminen och kanske dricka lite rom. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Alexander Bard i Idol-juryn. Han är osmakligt elak! Man kanske måste förbereda dessa eventuella musikstjärnor på ett hårt och tufft liv i musikbranschen, men han är fasen hemsk…