”Oh glada julafton! Julafton! Nu är den här, tomten ska komma snart!”

Klockan 07.30 spelades låten ”Julafton” av Sten & Stanley på hög volym för att väcka alla här hemma. Så gjorde alltid herr Folkesson när vi firade jul hemma hos dem uppe i norrland när jag var yngre. Jag uppskattade det inte alls då, men nu är det lite av en införd tradition i vår familj.

Freja och jag hade ställt ut gröt och kakor till tomten, utifall att han skulle bli hungrig efter sitt besök här under natten. Freja rusade upp för att se om tomten varit här inatt och lagt julklappar under granen. Det hade han! Sedan sprang vi ut och kollade om han ätit gröten vi ställt ut. Det hade han!
– Han måste varit jättemycket hungrig! Konstaterade en uppspelt Freja.
Och ljuset hade han blåst ut i ljuslyktan när han ätit färdigt, det är ordning på farbrorn.

Sedan öppnade vi några klappar när vi åt frukost tillsammans. Jag fick den förlängda versionen av The Hobbit, en donutmaskin och ett halvt dussin planksteksplankor. Känner mig mer än nöjd!

Sedan kom stora släkten! Far, mor, Kent med söner, bröder, syster med familj och tillhörande svärföräldrar, min svärmor och svägerska, och sist min härliga farmor. Vi var sammanlagt 19 personer, och alla hann fram i tid till glöggfikat innan Kalle Anka började.
Det blev ingen Kalle för mig, jag och några till hade fullt upp med matlagningen. Men vilken god mat det blev, mums!

Sedan när alla hade ätit så började det gå ett rykte. Någon hade skymtat tomten utanför grannhuset, är han på väg hit nu tro?
– TOMTEN! Skrek Elvira och rusade till fönstret i vardagsrummet.
– TOMTEN! Skrek Freja och sprang efter.
Plötsligt stod tomten där utanför och vinkade. Uppspelta barn rusade till dörren för att släppa in den rödklädda herren från norr. Han stapplade in och frågade efter alla barn, som fick varsin julklapp innan han for vidare denna härliga afton.

Sedan fick alla barnen öppna resten av klapparna som väntade under granen. De var så glada och fulla av energi. Elvira hjälpte till att dela ut alla klappar, men var ändå klar först av alla med att öppna sina paket. Freja var så lycklig och förklarade ofta att hon älskar att få paket. Nova höll sig cool och pillade lite på sina klappar, men inslagningspappret var nog roligast. Theo var lite mer energisk, men fastnade tillslut för en liten tom kartong som han försökte sätta sig i med vissa problem. Lembit och Max var desto lugnare, men de är ju stora killar nu.
Sedan lottade vi ut varsin hemlig julklapp till oss vuxna. Jenny fick en väggklocka, och jag en kokbok om hur man stoppar korv. Smaskigt!

När alla åkt hem så var jag kissnödig. Insåg att jag ej besökt toaletten sedan alla kom, nu började det bli panik. Som tur var hade jag växt ur byxorna jag bar denna afton, så de drog ju åt rätt bra runt midjan och stoppade på så sätt kisset från att nå fram till blåsan. Men efter att lossat på skärpet lite så small det bara till, mer eller mindre. Tur att man hann ur brallorna!
På tal om att vara lite storväxt, så var det ju en hel del sopor att ta hand om senare när alla åkt hem. Så jag greppade samtliga soppåsar och traskade bestämt upp till vår soptunna. Den var redan full. Nu fick jag göra något som jag tror väckt reaktioner tidigare här ute i grannskapet. Nämligen den så kallade ”Hanell komprimatorn”, när jag klättrar upp på tunnan och försöker att med full tyngd och kraft att pressa ihop soporna i tunnan. Det ser nog lite galet ut, och jag kan tycka att exempelvis hundägare och andra liksom småspringer förbi vårt hus när man är inne i uppgiften. Men, tack vare min stora mage och pondus så lyckades jag pressa i de sista påsarna. Bra jobbat Jimmy!

Jag är lite skadad. Då menar jag inte mentalt utan syftar på min stortå. Jag skulle igår rusa fram och lyfta ner en av twinsen från soffan, men slog då i stortån ordentligt i soffans nederkant. Det gjorde ont som fasen och blodet pumpade sakta fram runt tånageln. Oh aj aj aj…
Senare samma dag så trampade Nova på samma tå. Freja gungade över tån med sin gunghäst. Och slutligen så trampade Nova på den igen, tack för samarbetet kära barn! Nu känns det som att min tå ska explodera…

Nu sitter jag och njuter av lugnet efter denna dag. Ätandes på lite matrester, så skönt! Sköt om er alla, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Laila på TV4. Jag följde hennes recept på revbensspjäll, men de räckte inte på långa vägar. Ett ynka litet revben hann jag få, så nästa år då jäklar ska jag ta i när det gäller hennes matrecept så att det både räcker och blir över…