Hahahahaha! Hohoo? Hahaha! Hihi! Koko? Haha! Koko! Hahahahahaha! Ale-op-op-op-op-op-op-op! Ale-op-ip-op-ip-op!

Har jag blivit galen? Kanske, ska återkomma till det snart.
Först lite uppdateringar kring vår husförsäljning! Vi har accepterat ett bud och börjat skriva kontrakt. Men innan de betalar handpenningen så ville de göra en kontrollbesiktning av huset, och nu är det gjort. Några mindre skavanker fanns såklart eftersom det är ett gammalt hus, men inget allvarligt. Bortsett från en fuktmarkering under huset…
Detta behöver inte nödvändigtvis vara något allvarligt, men de vill utreda saken först. Och det är väl fullt förståeligt, det hade jag nog själv velat göra. Så på tisdag kommer de tillbaka för att reda ut orsaken till detta, hoppas det går bra!

Om ni fick önska er vad ni vill att äta till frukost, vad vill ni ha då? Kanske en god äggröra, eller lite smaskiga korvar? Fruktsallad, eller varför inte en bakelse? Vi har ett barn, eller vi har flera barn men vi frågade Freja idag vad hon ville äta till frukost. Till vår förvåning svarade hon… Frysta köttbullar! Haha, ja men det låter väl gott. Mums!

Nova fortsätter vara sjuk här hemma, även om vi idag äntligen såg tecken på förbättring. Idag har hon ätit för första gången på flera dagar. Hon var sist ut av oss alla, det är så det brukar vara. Men hon verkar ha drabbats av något annat än influensan. Hon har inte kräkts, utan mer varit ”lös” i magen och haft över 40 graders feber. Det kan såklart vara influensan ändå, men dessa symptom hade ingen av oss andra när vi drabbades tidigare. Och som vanligt när man är så liten som hon är, så måste detta kollas upp varje gång. Jag längtar tills alla våra älskade små barn blir lite större, lite friskare och kan stå emot alla sjukdomar som de nu konstant drabbas utav.
Theo, han lallar runt här hemma medan Nova ligger sjuk och Freja är på förskolan. Han försöker prata, och vi förstår faktiskt en hel del. Även om han spottar och fräser lite ibland. Men bappis (napp), pippi (Pippi Långstrump) och tjäsk (Mora Träsk) är det han säger mest just nu. Och han tjatar väldigt ofta om Mora Träsk, vi har en film med dem som alla barnen älskar. Samtidigt visar han med att klappa händerna eller klappa händerna på knäna som de gör. Hans favorit är just deras kändaste hit, Tigerjakten. Den vill han se och klappar med i takt så gott han kan, vår duktiga lille pöjk!

Freja har fastnat för Alfons Åberg, både som bok och film. Det är kul när de fascineras av samma saker som man själv gjorde när man var barn. Då kan man haka på och uppleva lite barndomsminnen. Men minsta antydan från någon av barnen att jag liknar Alfons pappa, då är vi färdiga med Alfons…
Nova har fastnat mer för Pippi Långstrump som Freja också har som favorit. Nova rusar ofta fram till den lilla fotöljen framme vid vår TV och slår sig ner när hon upptäcker att Pippi är påslagen. Sedan kan hon sitta där och skratta, alldeles själv. Ser så gulligt ut!

Jag har upptäckt en sak med vår bil. Vi har ju numera en Kia Carnival, men så mycket carnival över den tycker jag inte att det är. Varje gång jag ska ta fart ut längs påfarten till motorvägen så upplever jag det som läskigt. Den accelererar inte alls till en början, och man kan inte trycka ner pedalen mer i botten än vad jag redan gör. Skrika hjälper inte heller.
– Kom igen nu då! Kängan i kaminen ditt carnivalhelvete!
Och när man i princip hissat ner båda sidorutorna och skickat ut armarna på vardera sida för att börja paddla sig fram för att få lite mer fart, då vaknar den till! Då drar den iväg med ganska bra fart, och då får man hålla i sig. Bruuuum!
Det är klart det är skillnad mot vår gamla bil, man ska inte ens tänka tanken att jämföra dem. Men jag har börjat vänja mig med denna lilla familjebuss nu, och den är inte så tokig. Körglädjen är rätt begränsad, men den fyller sin funktion och fungerar bra rent praktiskt. Kanske behåller denna lite längre än planerat trots allt. Fördelen med att den redan är lite sliten är att man inte bryr sig och är lika pedant när det gäller barnen i bilen. Nu kan de kladda på rutorna och smutsa ner med sina små skor utan att jag behöver gå i taket av ilska. En terapibil kan man säga! Men för mig påminner den lite om ”Familjen Flintas” bil…

Nu till all galenskap om all djävulskap! Som jag inledde i början, har jag blivit tokig? Haha, nej förhoppningsvis inte. Men idag fortsatte utredningen om min hälsa, efter mina bröstsmärtor förra veckan. Då gjordes EKG-test och blodprov lämnades på akuten, men då konstaterade de att hjärtat är friskt.
Idag undersökte läkaren mitt hjärta igen, kollade lungorna, tog blodtryck och kände på magen och bröstkorgen. Sedan hade vi lite samtal om vad hon trodde det kunde bero på, och sedan fick jag berätta vad jag trodde orsaken kunde vara. Ett första steg nu är att kontrollera om det har med magmunnen att göra. Kommer smärtorna tillbaka så har jag nu fått utskriven medicin som jag då genast ska ta. Så får vi se vad som händer, om medicinen hjälper eller ej.
Sedan fick jag tid hos tokdoktorn. Denna ska reda ut om detta är stressrelaterat och om det är på grund av stress eller ångest jag fått ont. Blir intressant, första gången jag gör något sådant. Eller nej, jag fick ju prata med en psykolog när jag kom hem från min mission i Kosovo. Men jag minns inte så mycket från den sessionen. Mer än att jag hade tid när Sverige mötte Argentina i fotbolls-VM, och att jag ville bli klar så fort som möjligt för att kunna se klart matchen.
Nåja, det kommer nog gå bra. Blir skönt när allt är utrett och klart så att man kan lägga detta bakom sig. Har ju fullt upp som det är redan.

Med detta syftar jag inte på att jag blivit handikappad. Ser ni inte att det är en bild av mig när jag provsitter på en pilatesboll. Läkaren tycker nämligen att jag ska börja träna…

Sovdags! Detta får avsluta kvällen, tack och godnatt. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till läkaren som antyder att jag har några extrakilon och behöver träna. Några extrakilon? Vad fan menar hon med det, jag har minst 20 extrakilon numera! Men hon sa några och därför är hon dum. Grattis doktorn, du har just fått Dagens Jerker…

*KNACK KNACK*
Två bekanta knackar på hemma hos oss.
– Hej! Mitt namn är Diarré även känd som ”Rallybajs”, jag jobbar för företaget Influensan. Presenterar sig Rallybajs artigt.
– Och mitt namn är Spyan, jag jobbar för företaget Kräksjukan. Våra företag expanderar massivt för tillfället och bedriver en kampanj ihop just nu, har du hört talas om det? Frågar Spyan.
– Eh, jo tack ni var här för bara några dagar sedan. Svarar jag.
– Utmärkt! Ni minns oss alltså! Vi vill bara höra om alla var nöjda med vårt senaste besök? Frågar Spyan.
– Jag minns er mycket väl båda två! Det gör nog min sambo Jenny och vår dotter Frejadore också. Vet ni vad jag tycker att ni kan göra? Ni kan dra åt hel… Mer hinner jag inte säga innan jag avbryts av Rallybajs.
– Fantastiskt! Det låter som att ni fick hela upplevelsen, precis vad vi eftersträvar med vårt samarbete! Jublar Rallybajs och skrattar.
– Men enligt våra noteringar så är ni fler än tre i hushållet. En Lembit och tvillingarna Novadore och Theodore, fick de inte ta del av vårt förmånliga erbjudande när vi var här sist? Frågar Spyan och skrynklar förvånande ihop sig.
– Nej tack och lov för det! Vi fick så vi klarar oss utan er en bra tid framöver! Jag ska säga er, att om… Sedan avbryts jag av Rallybajs igen.
– Men så får det inte gå till! Det är helt emot vår policy! Berätta mer Spyan. Säger Rallybajs och ställer sig med ett léende brevid Spyan.
– Ja exakt! Våra företag Influensan och Kräksjukan är rikstäckande och även stora internationellt. Vi har som policy att inte lämna någon oberörd, och här tycks vi ha brister i organisationen eftersom inte hela din familj fick ta del av vårt erbjudande senast. Var befinner sig dessa tre barn just nu? Frågar Spyan.
– Lembit är hos sin skäggiga pappa och utom räckhåll för er! Tvillingarna ger ni fan i, för jag svär att om… Sedan avbryts jag av Rallybajs igen.
– Nä men vem har vi här, är det Theodore tro? Säger han och kikar in bakom mig.
Där stod en oskyldig liten pojke med ett busigt léende och lyssnade på den hetsiga diskussionen.
– Du lämnar honom ifred! Skriker jag och brottar ner Rallybajs med våldsam kraft.
Då smyger sig Spyan fram till Theodore och klappar honom på huvudet. Sedan tar han barnets napp och smaskar på den innan han lämnar tillbaka den igen. Theodore tror att Spyan försökte stjäla nappen och stoppar snabbt nappen i munnen när han springer in i huset.
– Kom nu Rallybajs, vi får återkomma vid ett bättre tillfälle. Säger Spyan och särar på mig och Rallybajs.
– Beklagar att det blev såhär, vi hoppas ni vill återkomma som kund till oss inom en snar framtid. Vi tror starkt på vår produkt och har som mål att nå ut till så många som möjligt. Förklarar Spyan artigt.
– Far! Åt! Hel… Skriker jag med avbryts av Rallybajs en sista gång.
– Tack för att du tog dig tid! Vi ska vidare nu, vi har många vi ska hinna med att besöka här i området. Ha nu en fortsatt trevlig dag! Ropar Rallybajs samtidigt som de ger sig iväg.
Man blir alldeles tom, vad tusan är det som händer? Och när jag går in igen så sitter Novadore och Theodore i soffan och tittar på Pippi Långstrump med Frejadore. Theodore ser inte så pigg ut, han vill helst ligga i min famn och gosa.
– Är du trött redan Theodore? Frågar jag och tittar på honom.
Theodore kräks. Jag ställer mig snabbt upp och börjar gå mot badrummet med honom. Då hör jag en hulkande förvarning, sedan kaskadkräks han innan vi hinner fram. I en kortare andningspaus fortsätter jag min rusning vidare in till badrummet. Där fortsätter han kräkas…

Det var berättelsen om hur vi återigen drabbades av sjukdom. Två dagar efter att vi frisknat till från förra gången. Nu lär väl snart Novadore drabbas även hon, sedan är det full pott på oss här hemma. Åh grymma värld!

DAGENS JERKER går till Rallybajs och Spyan.

Sådär ja, nu börjar jag känna mig som en människa igen!

De sista dygnen har varit lite jobbiga. Först fick jag åka in till akuten på SÖS som jag skrev tidigare. Men där gick allt bra, de gjorde EKG test och tog ett troponin prov. Allt för att utesluta en infarkt eller att det var något fel på hjärtat. Men allt verkade bra, den gamla stenen i bröstet slog så fint så! Jag blev även upplyst om att man inte får svära i väntrummet på akuten…
Däremot ska jag träffa en läkare nästa vecka för att utreda vad som är orsaken till dessa bröstsmärtor jag haft. Hoppas de kommer fram till vad som hänt.

Inte nog med detta, influensan slog ut Jenny totalt natten till igår. Och senare under dagen började den nafsa på mitt immunförsvar. Så igår kväll däckade vi båda två ordentligt efter att vi efter mycket kämpande fått barnen i säng. Och idag, oboy… Båda vaknar med illamående och huvudvärk. Vi turas om att springa in på toaletten för att kräkas. Men barnen mår bra, de är så pigga och glada så!
Vi kände att vi behövde be om hjälp, vi orkade knappt ge barnen frukost. Men vem kunde hjälpa oss? Svärmor Lena var i Tallebo, syster Linda var i London och moder Cina låg själv hemma i influensan. Pääive mitää fruttiilainen…
Men då kom han, hero of the day! Magnus, han ryckte ut och köpte med sig mat och förnödenheter till oss. Sedan lagade han lunch till barnen, proppade i oss vätskeersättning och tog hand om barnen. Helt underbart! Kan inte beskriva hur tacksamma vi var, Jenny och jag. Vi kunde sakta vila och återhämta oss tills vi kände att vi hade kontroll på läget igen. Så tack Magnus för din heroiska insats idag!

Jag har inte skrivit så mycket om OS-hockeyn, men det har gått bra för Sverige. Trots blandade insatser så har de vunnit alla sina matcher och spelar nu semifinal imorgon. Mot Finland, oj hur ska det gå. Finland spelar alltid bra mot Sverige av någon anledning, men jag hoppas det går vägen. Vi puttar lite på dem och smackar dit fler mål än dem, sen är det klart! Heja Sverige!

När man är sjuk så finns det inget bättre än att ligga i soffan och titta på ”Sagan om ringen”. Det känns alltid bra när man är krasslig att se hur andra har det lite jobbigare. Nu sover alla barn och då är det fritt fram för pappa Jimmy att inta soffan. Trevlig kväll på er alla!

DAGENS JERKER går till den envisa bacilluskan som härjar i vår familj. Eller så är det Henke som är i farten igen med sin voodoo badboll för att förpesta tillvaron för mig. Låt oss bli friska nu!

Satt och slöade framför TV:n igår kväll och zappade mellan kanalerna. Då dök de plötsligt upp, en kär gammal serie. V•Ä•N•N•E•R

Detta kan vara världens bästa serie någonsin! Den hade allt man kan önska sig och det var nog den första serien jag blev helt såld på. Jag skrattade och skrattar fortfarande när jag ser den.
Nu är det 10år sedan sista avsnittet sändes, och enligt min åsikt så har ingen serie kommit i närheten av ”Vänner”. Visst, vi har ”How I met your mother”. Den är rolig, men inte lika bra. Sedan har vi ”Kungen av Queens” och ”Scrubs”, de kan vara kolossalt underhållande. Men de är ändå inte riktigt samma sak. I dagsläget är det nog bara ”The Big Bang Theory” som kan leverera en show som kommer i närheten. Den är galet rolig, men saknar nog ändå den där charmen man kände när man tittade på ”Vänner”. Och nej Marcus, jag glömmer inte bort att nämna ”Eastbound & Down”. Den är sjuk, lite i stil med ”South Park”. Det är humor som passar mig perfekt, men det är tyvärr inte som ”Vänner”.
Haha, jag brukar nog ofta säga att jag inte kollar mycket på tv-serier. Men inser här nu att jag faktist följt ett par stycken serier trots allt. Komediserier är roliga, därför kan jag inte låta bli att kika om jag får chansen. Det är underhållning!

Igår var vi på Nacka sjukhus med Freja. Ingen fara på taket denna gång. Nu fick vi även prata med en dietist som ska hjälpa oss att relatera magproblemen till maten vi äter hemma. Men hon fann inget konstigt i våra matvanor, tvärtom. Vi gör allt rätt! Skönt, då kan vi nog utesluta den teorin om att det är något hon äter som orsakat problemen.
På tal om Freja och något helt annat så har vi upplevt en intressant sak här hemma! I vårt badrum så sitter tre små färgglada knoppar, där barnen har varsin liten handduk hängandes. Jenny har piffat till det genom att inte låta handdukens färg hänga på en knopp i samma färg. Detta gillade inte jag i början, det kändes fel. Så jag hängde handdukarna så som jag vill ha det, det vill säga grön handduk på grön knopp och så vidare. Men detta ändrade Jenny snabbt på och blandade färgerna igen. Men detta gillade inte Freja heller när hon upptäckte det efter att hon tvättat händerna.
– Nej! Så däj ska det ju inte vaja ju! Brast hon ut i hög ton och hängde genast handdukarna på sin matchande knopp igen.
Jag kunde inte annat än skratta, är det mig hon brås på i dessa sammanhang?
– Så, nu äj det bja. Nu hängej dom jätt igen. Titta pappa! Säger hon och pekar.
– Ja nu är det bra igen, vilken tur att du rättade till handdukarna. Sa jag sympatiskt.

Undrar om Freja är på väg att utvecklas till en ny Sheldon Cooper? Han är med i en av serierna jag skrev om här ovan, ”The Big Bang Theory”. Han gillar inte alls förändringar och är ett kontrollfreak. Tror nog inte att Freja blir som honom dock. När hon ritade på vår griffeltavla i köket så visar hon tecken på att hon vågar ”tänka” utanför ramarna. Genom att helt enkelt rita på ramen och utanför tavlan…

Jag provade att baka hamburgerbröd i helgen, efter ett recept från Flippin’ Burgers. Det blev jättebra! Det tillsammans med nötfärs från den styckade ekologiska tjuren och en burk hamburgerdressing från Max blev en succé! Förmodligen de godaste hamburgarna vi gjort hemma. Mums!

Vi hade några vänner på besök i söndags, de ville gratulera Freja i efterskott. Hon blev lite häpen, fyller hon år två gånger? Men glad var hon såklart! Hon lekte massor med sin kompis Sigge. Sedan roade sig Nova, Theo, Tuva och Ellen med att busa lite försiktigt med varandra. Alla hade kul, vi vuxna också såklart! Jag längtar tills jag fyller år…

Jag skrev tidigare om att vi börjat natta twinsen samtidigt i vår säng. Det går över förväntan bra! De är lite roliga precis när de är på väg att somna, då ska de kämpa in i det sista för att hålla sig vakna. Det gör de genom att sätta sig upp, sedan tippar de och faller handlöst ner i sängen igen. Rätt skoj att observera hur de tippar runt fram och tillbaka innan de tillslut somnar. Söta bäbisar!

Nu sitter jag på akuten inne på SÖS. Jag sa ju att jag skulle dö en skvätt efter att ha sålt det grå monstret, älsklingsbilen…
Nej, jag vaknade inatt igen av ett hårt jäkla tryck över bröstkorgen. Det har hänt kanske 1-2 gånger i månaden sista halvåret. Det gör jäkligt ont, och att vakna av det trycket mitt i natten är inte roligt alls. Sedan fortsätter det så i några timmar innan jag lyckas somna om.
Så efter att ha pratat med sjukvårdsrådgivningen blev jag inskickad till akuten. Här sitter jag nu, mår bra men känner mig lite öm efter nattens upplevelse. Inväntar ett EKG, sen borde jag få åka hem. Jag är ju hungrig. Hoppas inte min kurrande mage skrämmer läkaren eller registreras på mitt EKG…

Det blir allt för denna gång, ska berätta mer hur det slutat i nästa inlägg. Kommer inget nästa inlägg så var det slutet och himlen har fallit ner över Jimmy Hanell. Fast det kan jag inte tänka mig, en atletisk spänstig ung herre som jag kommer kämpa på ett tag till. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till min syster Linda, OM hon inte köper winegums till mig nu när hon flyger till London. Köper hon det är hon felfri och utmärkelsen går istället till Sune. Enligt grundregeln…

Hej då! Hej då bilen… *snyft*

Nu är den såld. Det grå monstret, min ögonsten. Pärlan! Jaha, jag kanske skulle ta och lägga mig ner och dö en skvätt…
Med bilen såld nu så får vi en hel del pengar till vårt planerade radhusköp. Bankerna sätter sig på tvären med sina förbannade kalkyler, eftersom Jenny inte fått anställning ännu. Även om vi skulle få en lägre månadskostnad än vi har nu så går det inte. De räknar på utgifter som inte stämmer med vår verklighet och eventuella räntehöjningar, men de är väl tvungna… Jag är så besviken…
Men strunt samma, nu hade vi visning för vårt hus i söndags. Så nu får vi hoppas att vi kan få många fina miljonaaar för vårt hus! Då kan det ordna sig ändå, budgivningen börjar troligen imorgon. Kom igen nu!

Så vad har vi för bil nu då? Jo, det blev en sådan här, en Toyota IQ!

Den kanske är lite liten. Men förutom mig som förare så får det plats en passagerare och två bilbarnstolar i bak. Freja får ligga i en skidbox på taket, inte optimalt men det får duga tillsvidare. Vi kör oftast korta sträckor ändå. Sedan när vi hittat en ny bostad så får vi skaffa en större bil igen.
Näää! Jag bara skojar, såklart! Vi har köpt en liten guldfärgad familjebuss. Vi fick ett bra pris av Lenas stora passion och livskamrat, Magnus, han hade den ståendes i Nacka. I den ryms vi allihop, så det blev en bra lösning. Så nu åker vi KIA Carnival ett tag framöver, tuut tuuut!

Freja fyllde år i helgen! Hela tre år har hon blivit nu, vad tiden går fort. Så i lördags kom släkten hit för att fira henne. Hon ville ha tre sorters tårtor på sin födelsedag! En glasstårta, en chokladtårta och en gräddtårta. Där ser man, men det gick att ordna. Sedan fick hon många fina presenter, hon var så himla glad. Mycket uppskattat!

Vi har noterat att Nova gillar mat. Nästan oroväckande mycket. Som min gamle gode vän Jocke ungefär, han gillar också mat. Kanske mest av alla jag känner i hela vida världen faktiskt. Jag har sett honom sitta och trumma och klappa sig på magen vid matbordet oftare än jag sett honom springa. Och Novis är nog inte långt efter där…
För hon gillar mat, så pass mycket att hon är beredd att använda lite våld för att få äta sin mat. Vid middagsbordet tog Theo en bit mat från hennes tallrik, och när han är på väg att stoppa sitt krigsbyte i munnen så greppar hon tag i hans arm och käkar upp det han har i handen. Victory!

Vi har börjat natta twinsen samtidigt nu på kvällarna. Tidigare så började vi med en i taget, men nu lägger vi oss med båda i vår säng. Där får de knöla runt tills de somnar helt enkelt. Eller, helt enkelt är det inte. Det tar ungefär 20-30 minuter innan båda somnat ordentligt. Men det är nog de intensivaste 20-30 minuterna jag upplevt! En rullar dit, en skriker och kryper åt andra hållet. En skrattar och kryper mot sängkanten, den andra klättrar över mig. Så håller de på, och när de tar fart ut mot sängkanten så sätter man hjärtat i halsgropen. Men det funkar, båda somnar. Vi sparar in mycket tid på denna metod, även om man kan känna sig som ett vrak efteråt.

När jag kom hem idag efter jobbet så kräktes Freja för fullt. Tydligen hade några barn börjat kräkas på förskolan och sedan har det eskalerat. Vi kan konstatera att Freja nu är magsjuk, och att det inte är helt orimligt att Nova och Theo blir dåliga här hemma. Igen!
Vad gör man när man inte orkar mer? Man biter ihop och kämpar! Nu har det varit mycket sjukdomar och eländiga magar länge här hos oss, men vi ska klara av detta. Någon gång så kommer det ta slut. Någon gång… Slut…

Jenny och jag fick en övernattning på Grand Hotel Saltsjöbaden i julklapp. Denna övernattning är nu bokad och om cirka en månad så nalkas det sovmorgon. Den första riktiga sovmorgonen på över ett år tror jag. Ska bli skönt, och spännande att se hur man klarar att vara ifrån barnen en hel natt. Men det går säkert bra, jag får se till att bjuda Jenny på mycket champagne så att hon somnar ordentligt. Annars kommer hon väl oroa sig hela natten. Det kommer bli toppen!

Igår började hockeyn i OS! Som jag har längtat, i fyra år. Nu håller jag tummarna för en rolig OS-turnering som slutar med svenskt guld. Heja Sverige!

Nu känner jag mig trött, måste sova lite. Snart börjar nattskiftet med sjuka och ledsna barn. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till vår bank. De är dumma, och jag blir upprörd på hur man resonerar som bank. Jag uppmanar till revolution mot bankerna! Mer pengar till folket!