Idag skriver jag troligen de mest negativa orden hittills på denna blogg. Blir så less på att resa sig från olika problem, för att lika snabbt bli golvad av nya… FAN!

”Men problem gör så att vi blir starka och växer”

Får jag höra en sådan förbannad klyscha igen så kommer jag släppa på alla spärrar och explodera. Om det vore sant så skulle Hulken liknas vid en fluglort jämte mig, för då hade jag vuxit om honom i styrka flera gånger om.
Nu är det tyvärr en så tråkig sak som pengar som grusar vår vardag. Jag vet att det finns värre saker än så i livet, men med tanke på allt som varit med sjuka barn och annat under senaste året så kan en sådan sak faktiskt stjälpa en. Och vi får såklart skylla oss lite själva, men bara lite…
Jag ska förklara, och vi kan börja när tvillingarna föddes. När man får tvillingar i familjen så är Försäkringskassan generösa, man får då en halv period föräldradagar mer än när man får ett barn. Inte dubbelt så många dagar som de flesta tror, riktigt så bra är det inte. Detta lät ändå bra, i början. Men så började Frejas förstoppade mage att bråka. Att vara hemma med två nyfödda barn och samtidigt ta hand om Freja när hon hade det jobbigt, det hör ni ju själva att det inte är det lättaste. Här tycker Försäkringskassan att Jenny kan ta hand om alla tre barnen själv, eftersom hon ändå är föräldraledig. HUR DÅ? Det går ju inte, för er som upplevt Frejas skräck och jobbiga kamp med magen vet vad jag menar. Hon behöver en vuxens hjälp och tröst, hela tiden! Men med enkel matematik, då blir tvillingarna utan istället.
Så då får jag stanna hemma från jobbet för vård av barn, VAB. Eller? Nej, jag får ju inte det. Eftersom Jenny redan är föräldraledig och hemma med tvillingarna så är inte det tillåtet. Jag måste plocka av föräldradagarna vi tilldelats tvillingarna, för att få vara hemma och ta hand om Freja när hon behöver hjälp. Det var enda sättet enligt Försäkringskassan, annars får jag ingen ersättning. Och det hade jag kanske kunnat vara utan, om det gällde en eller två dagar i månaden. Jag har senaste månaderna jobbat ungefär 1-3 dagar i månaden. Resten har jag fått plocka ut i föräldradagar för att kunna hjälpa till med att ta hand om barnen som varit sjuka. Men då har tvillingarna varit sjuka en hel del sista månaderna i samband med Frejas magproblem, så därför har de gått åt fort. Fortare än väntat. Vi trodde oss ha räknat ut att föräldradagarna ändå skulle räcka hela mars månad, men det var fel. När februari är slut, är föräldradagarna slut. Punkt.
Nova och Theo har fått framskjuten plats på förskolan redan till i maj, och inte augusti som vi först planerade för ett år sedan innan allt elände startade. Det är vi såklart tacksamma för! Men, hur löser vi mars och april? Det är det som totalt tagit luften ur mig idag…
Vi tycks ha hamnat i en ond cirkel. För Jenny kan inte börja stämpla och få pengar från a-kassan, för då måste hon enligt reglerna ha barnen på förskola eller liknande under tiden hon är arbetssökande. Annars är man inte berättigad ersättning från a-kassan. Tack a-kassan!
Om hon skulle få ett jobb redan i mars så kanske problemet löser sig tänkte vi. Men nej, då har vi ju ingen som tar hand om twinsen när vi båda jobbar. Ett alternativ då är att jag tar ut min semester innan Nova och Theo börjar förskolan. Men då saknas det fortfarande tre veckor där vi inte har någon som tar hand om barnen. Vi kan säkert få hjälp några dagar av släktingar som vill ställa upp, men de har även sina egna jobb att sköta.
Annars får vi klara oss på min lön fram tills dess att alla barnen börjat på förskolan och Jenny är berättigad a-kassa. Men hur ska det gå, och hur gör vi om barnen blir sjuka? Om jag behövs hemma så går vi ju miste om den enda inkomstkällan vi har fram tills dess.
Som sagt, en ond jäkla cirkel. Förslag någon? Det kommer säkert lösa sig, på något vis. Men det känns jäkligt hopplöst just nu bara. Usch, vad ekonomi kan vara skit ibland…

Jag kanske borde sälja min kropp en smula. Kanske finns det någon som vill göra en avgjutning av min kropp till ett stort ankare för ett fartyg, eller något liknande. Men de är klart, ingen skulle ha råd med mig. Jag väger ju 0.1 ton och även om kilopriset på mig vore billigare än på irländsk köttfärs så kostar jag för mycket. Jag får räkna om och se över andra alternativ…

Mitt i allt detta så befann jag mig tidigare idag i Frejas rum med Nova och Theo. De lekte medan jag fortsatte grubbla över vår egna finanskris. Då kom Theo fram till mig med plastlocket till Frejas legolåda. Det är genomskinligt i grön färg, och jag började göra grimaser bakom locket. Theo skrattade, och då bjöd jag på ett gristryne med näsan tryckt mot locket framför Theos ansikte. Det tyckte han var jätteroligt och började klappa händerna. Då fortsatte jag grimasera bakom locket, men då från ingenstans så klappade han till mig. Inte för att vara elak, han ville bara känna på min näsa eller något genom locket. Men det blev en oväntat hård smäll och näsan värker faktiskt fortfarande i skrivande stund. Jag kände att vi hade lekt färdigt efter den incidenten och gömde locket till legolådan. Vill inte bjuda på samma misstag igen.

Ett ljus i det ekonomiska mörkret som svept in över oss, är väl ändå det faktum att Sverige ska spela OS-final i ishockeyn! I en ryckig match som… Nej just det ja, det var bara vår skitparabol som hackade under sändningen…
Freja och jag satt redo med saftiga ananasbitar och varsin dricka, redo att heja fram Tre kronor. Men det var en lite trött match de vann mot Finland idag. Jag tycker inte något av lagen spelade speciellt jättebra, men kanske att Sverige hade ett litet övertag ändå. Eftersom de vann med 2-1! Freja ville fira med lite majskrokar att knapra på, så det ordnade jag och tog samtidigt fram mina ostbågar jag hade i skafferiet. Nyfiket plockade hon upp en ostbåge och stoppade i munnen.
– Bläh, jag vill inte ha sån. Sa hon sedan nedstämd.
– Det behöver du inte, det är nog bara jag som tycker om ostbågar här hemma. Förklarade jag.
Sedan luktar Freja på sin hand, hon ser nästan skräckslagen ut och är på väg att brista ut i gråt.
– Bläääh! Hjäjp! Det luktaj äckligt på min hand! Ropar hon.
Haha, det var ju bara att tvätta bort doften av ostbågarna så blev hon glad igen. Och nu väntar finalmatch mot Kanada på söndag, heja Sverige!

Nu nalkas en god natts sömn, om jag lyckas somna. Sköt om er alla där ute, och ha en fortsatt trevlig helg! Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Försäkringskassan. Ni vet varför…