Räknar ner timmarna nu. När väckarklockan ringer imorgon så börjar ett nytt arbetsår!

Jag gjorde en checklista tidigare idag över vad jag åstadkommit under mina tre lediga veckor. Resultatet är intressant!

• Jag har inte hunnit sola ett skvatt, och är därför lika blek som innan semestern. Möjligen så har flinten fått sig en liten bränna efter att jag troget vändt ryggen mot solen för att slippa få solens ljus i ansiktet.

• Det jag förlorat i solbränna har jag tagit igen i midjemått. Beefcake! Inget fatcamp i världen vill ta emot mig nu.

• Har inte rest någonstans. Men största delen av semestern gick åt i vår flytt till radhuset. Så den lilla ”resan” har jag ju gjort förstås.

Anledningen till denna ovanligt händelselösa semester är att vår flytt har tagit mer tid och energi än vad jag kunde föreställa mig. Det har varit påfrestande att inte fått något gjort trots att man varit ledig. Vill inte låta bitter, men det känns som den kortaste semestern jag haft. Men jag ska nog försöka ta ledigt någon dag i höst om tillfälle ges.

Vi har inte packat upp alla våra saker ännu, heller inte hunnit klart med allt målande och ”småfix”. Jenny tog med sig barnen och åkte med Lena och Magnus till Tallebo igår. Så nu när jag är ensam hemma så ska jag fokusera på att få klart så mycket som möjligt. Målet är att när de kommer hem på torsdag så ska allt vara klart och alla flyttkartonger vara borta.
Jenny har varit sjuk hela veckan och fick dessutom migrän innan avresan igår. Men så fort hon piggnade till lite så åkte de. Lena körde Carnivalen med sprucken vindruta och flämtande AC, men de kom fram utan problem. Barnen hade sovit hela vägen, så då passade de på att köra hela sträckan utan stopp. När de var framme började barnen samla stenar utanför huset, vilket det finns gott om. Denna bilden fick jag på småttingarna!

Vet ni vad lösull är? Det är en sorts isolering som man sprutar ut på till exempel vindsutrymmen. Det bildas då ett halvmeter högt hav av ull som isolerar värmen från att lämna huset, samt skyddar mot kylan utifrån. Låt mig nu berätta vad som hände när jag idag klättrade upp på vinden för första gången här i vårt radhus.
Jag skulle upp för att dra om kablarna från parabolen till sovrummen på övervåningen. Och när jag lokaliserat den kabel som sedan skulle ner till vårt sovrum så uppstod ett problem. Den gick under bräderna jag stod på. Så jag började gräva runt i den kliande lösullen för att hitta hålet i taket där den kom ifrån, för att sedan hitta det nyborrade hålet till vårt sovrum strax bredvid. När jag hittade hålen så firade jag min triumf och kunde mata ner kabeln i nyborrade hålet. Som vanligt så sker inget problemfritt i mitt liv. När jag ska jämna ut lösullen igen så trillar jag framåt. Och hela överkroppen landar i detta dammiga ullhav…
Host! Host! Jag är ju överkänsligt allergisk mot denna typ av damm som ullen avger och börjar veva med armarna för att komma upp igen. Jag hostade oavbrutet och nu kom även den underbara känslan som isoleringen medför. Kliandet! Jag hade naturligtvis ingen tröja på mig eftersom det är så vansinnigt varmt inomhus, speciellt på vinden. Men som den rutinerade isolerare jag en gång var så vet jag hur man hanterar detta kliande. En riktigt kall dusch! Om du duschar varmt så öppnas porerna i huden och det börjar klia ännu mer. Men efter en kall dusch så var allt nästan bra igen, bara hostan som höll i sig ett tag till innan den försvann.
Men nu har vi äntligen boxen i sovrummet inkopplad så att man kan titta på frukost-TV där på helgerna!

Nu måste jag sova! Eftersom jag inte har någon bil nu tills Jenny och barnen kommer hem så måste jag åka buss imorgon. Jag är livrädd. Men jag ska hålla hårt i det där blå plastkortet och försöka hoppa på rätt buss. Dessutom måste jag åka tidigt för att inte bli försenad till jobbet. Åh grymma värld… Ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla stöddiga AIK:are som tycker att deras fotbollslag är bäst i världen. Ikväll förlorade de mot Falkenberg med 4-1, haha! Rätt åt er! Delar därför denna bild som jag hittat åt, tycker den är skitrolig…