Vilken fest! Nova och Theo fyller 2 år på fredag. 2 ÅR!! De är inga små bebisar längre, även om jag fortfarande vill intala mig själv det ibland. De känns ju så små, förstår någon hur jag menar? Även om de rent fysiskt inte är mycket mindre än Freja som blir 4 år i februari. 4 år, hjälp vad tiden går fort…

Vi inledde gårdagens firande med att ge oss ut i stormen och regnet för att titta på luciatåget på barnens förskola. Min syster Linda och barnen kom hem till oss för att sedan ta oss dit gemensamt. Vi var hemma med Freja som nu mådde bättre efter hennes jobbiga vattkoppor. Medicinen hon fått verkar ha gett resultat tillslut. Hon skulle egentligen ha deltagit i luciatåget. Men även om hennes vattkoppor nu torkat och förmodligen inte smittade längre, så ville vi inte chansa med att låta henne återgå till den dagliga förskoleverksamheten. Hon fick nöja sig med att titta på i år, iförd sin egen ljuskrona såklart.
Framme vid förskolan väntade min mor och bror Max. Luciatåget skulle hållas utomhus, trots det dåliga vädret. Men för barnens del så uppträder de under taket, vi som åskådare fick trycka ihop oss framför dem i regnet. Med paraply och mobilkameran i högsta hugg, så bilderna vart ej av toppklass. Men en hyffsat bra bild lyckades jag få, på tomten Nova och pepparkaksgubben Theo!

De sjöng så fint och var så bra! Alla barnen var verkligen jätteduktiga, så imponerande. Men det var väldigt kallt ute så när det var slut började vi sakta röra oss hemåt igen. Nu väntade ju tjuvstarten av twinsens födelsedagsfirande hemma!
Vi hade förberett det mesta, fast lite småsaker återstod att fixa. Men lagom till min far, farmor och bror Tommy kom så var middagen klar. Hemmagjorda hamburgare! Det har blivit poppis att bjuda på dessa i år, men de är ju sååå goda. Så nu frossade vi och njöt av god mat och trevligt sällskap. Jag var extra glad att min farmor kunde följa med, hon har känt sig ovanligt hängig och trött senaste månaderna. Men verkade nu väldigt pigg och lycklig över att få vara med!
Sedan fick twinsen öppna lite paket, och det bjöds på många glada rop. De fick jättefina kläder och roliga leksaker som de genast satte igång att leka med. Att få dem att äta tårta lugnt och sansat efteråt gick sådär. De var så uppspelta och ville leka mer med sina nya saker. Vilket man kan förstå, såklart. Så ett stort tack till alla som kom igår, det var jättetrevligt!

Jag måste få flika in med väldigt rolig fakta här. Efter att ha publicerat mitt 200:e inlägg här i helgen, så slog min blogg nya rekord!

Under en dag så besökte alltså hela 136 personer bloggen, och för mig är det helt fantastiskt! Jag blir glad när jag snittar mellan 30-50 besökare under en dag, så detta kändes ju helt overkligt. Tack så jättemycket allihop!

Vill ni höra lite om vad barnen har för sig numera? Inte helt otippat så är det mycket fokus på tomten och att öppna dagens lucka på chokladkalendern. Men utöver det så har jag snappat upp en del detaljer från vår vardag här hemma. Exempelvis så stod Freja och Theo i soffan och hoppade tillsammans, då hör jag följande.
– Freja, vi hoppar i soffan! Säger en lycklig Theo till Freja.
– Ja vi hoppar helt sjukt bra! Svara Freja och hoppar för fullt med Theo hoppandes bredvid sig.
– Theo kolla här, jag kan hoppa på ett annat språk! Säger Freja och väcker då genast min nyfikenhet.
Det jag får se är att hon byter ben när hon hoppar. Då hoppar man tydligen på ett annat språk, så har ni alla lärt er det.
Ett annat uttryck som man plötsligt kan höra lite varstans här hemma är Novas rop på hjälp.
– Äjp! Äjp! Ropar hon högt.
Det kan vara allt från att ta ner en sak hon inte når själv, eller att hjälpa henne sätta på sig skorna på rätt fot. Det blir en hel del ”Äjp” här hemma med andra ord…
Theo det lilla trollet, han är så nyfiken numera. Han kommer ofta fram om man lagar mat eller liknande.
– Hej! Gör du?
Eller såhär.
– Tjena! Vad gör du?
Dessa frågor kommer hela tiden. Om och om igen. Han kan fråga samma sak i flera minuter innan han är nöjd. Men han är så glad och nyfiken att det är svårt att inte skratta när han kommer springandes.
– Pappa! Gör du?
Vid ett tillfälle ville jag retas lite när han började fråga mig upprepade gånger. Så jag var elak, och härmade honom…
– Theo, gör du? Frågade jag.
– Vad gör du? Frågade han mig.
– Vad gör du? Upprepade jag.
– Pappa vad gör du? Frågade han vidare och började skratta.
Jenny tyckte inte om att jag härmade Theo så jag slutade. Vad hör jag honom säga då…
– Pappa dum. Dumma pappa.
Vad tusan, gav han igen? Tydligen har de lärt sig det någonstans. Jag minns också när jag satt med Freja i soffan förra veckan. Då frågade hon om hon kunde få godis.
– Vi har inget godis hemma. Men det är fredag imorgon och då får ni ju popcorn till fredagsmyset. Svarade jag och reste mig för att gå till köket med min tomma kaffekopp.
– Du har stor rumpa. Muttrade hon då när jag gick.
Hallå, vart kommer alla dessa uttryck ifrån? Jag har då inte lärt dem! Snart måste jag prata med en terapeut eller något liknande. Kanske ska ta mig till Djurö kyrka och besöka världens bästa präst, Yvonne, för att få stöd…

Nu ska dumma pappan med stor rumpa sova. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till fröken Tallrot på jobbet. Hon är sur på mig för mitt tidigare blogginlägg, när jag skrev om min oro över att hon kanske skulle bli förvandlad till en padda av Per Gessle eller eventuellt dö mystiskt på vår kommande konferensresa. Hon pratar varmhjärtat om hur jag ska få bältros nu när Freja haft vattkoppor, eller när twinsen får det lagom till jul. Men inte nog med det, hon tyckte att Henke kunde putta ner mig för den långa trappan utanför omklädningsrummen när vi gick hem idag. Det är nästan så jag ÖNSKAR att hon förvandlas till en padda på vår konferens i vår! Men jag nöjer mig med att ge henne dagens utmärkelse…