Hej och hå, nu kör vi! Det är full rulle in i det sista här just nu. Detta är min sista arbetsdag för i år, sedan åker jag hem och packar in allt och alla i Carnivalen. En lång resa… Eller nja, inte så lång egentligen. 20-25 mil tror jag det är bara, men med Carnivalen kan ALLT hända så då känns även den kortaste resan som ett helt äventyr. Vi reser i alla fall till svärmor Lena och hennes tomtefar Magnus i Tallebo för att fira jul där i år. De reste dit redan i söndags, och tog då med sig Lembit och Solveig på färden. Jag har föreställt mig att de pyntat hela stora huset med ljusslingor, tomtar och massor av andra fina saker tills vi kommer. Och att Lembit rullat ihop en talande snögubbe som gillar varma kramar, som den i filmen ”Frost”. Ryktet på stan säger att Maya är på rymmen från italienska huvudstaden Rom och att hon anländer med Hogwartexpressen ungefär samtidigt som oss ikväll. Hon skall då alltid göra stjärnbrakande entréer, som den superstar hon är! Jag är faktiskt också häftig. Jag ska nog slå på varningsblinkersen på bilen och tuta utav bara helsike sista biten fram till huset. Om det inte väcker uppmärksamhet, och eventuella sovande grannar, så vet i tusan… För här kommer vi!
Det är oftast mycket att göra innan julen. Presenter som skall inhandlas, mat som ska förberedas och pyssel som ska fram. Men i år var jag förberedd! Till min brors förtret som jobbar på posten så har jag beställt de flesta julklapparna på nätet i år igen. Sedan kan man lugnt hämta ut dem innan alla andra gör det, för då blir det kaos även där. Så det gick fint!
Vi har en överenskommelse i år, att inte spendera galet mycket pengar på julklappar. Man får ju äta nudlar hela januari annars för att ha råd att överleva. Det blir för många klappar och barnen är så fokuserade på att öppna nästa paket att de knappt hinner reflektera över vad de faktiskt får i paketen. Istället ska vi prioritera födelsedagarna, och på så sätt sprida ut det lite. Tack vare detta har jag känt att jag kunde bli månadsgivare hos Stockholms Stadsmission och även lägga några slantar i burken hos mannen som sitter utanför ICA hela dagarna.
Det är mycket diskussioner kring tiggarna i vårt land. Att det är organiserat och till och med bör förbjudas. Jag har inte följt detta alltför noga för att avgöra vad som är rätt och fel. Jag hör och ser folks ilska mot dessa tiggare som får mat istället för pengar och då slänger maten i närmaste papperskorg. Det känns försås inte så kul. Och att man inte ska ge dem pengar för att det är organiserade ligor som tar det mesta av pengarna. Jag tycker dock inte att man ska hoppa på de som sitter ute på gatorna. Utan att istället försöka komma åt den brottsliga organisationen bakom det hela. Men det är något som måste beslutas på högre ort, än mitt tyckande här ute på Värmdö. Så därför kommer jag fortsätta ge dem några slantar när jag har möjlighet till det. Förhoppningsvis gör det någon skillnad till det positiva för de här människorna.
I fredags så fyllde ju twinsen år, Nova och Theo blev 2-åringar! Vi hade ju tjuvstartat deras födelsedagsfirande redan på måndagen med min släkt. Och i fredags kom Lena, Magnus och Solveig förbi och firade twinsen. Det är bäst så, eftersom Jennys och min släkt inte kan umgås ihop längre. De ligger i fejd med varandra och ilskan har nu utvecklats till något som påminner om krigen mellan de olika länderna eller släkterna i TV-serien ”Game of Thrones”…
Nej jag bara skojar, såklart! Här ligger ingen med någon höll jag på att skriva, och nu gjorde jag tydligen det. Men det finns inga fejder eller krig mellan våra släktklaner. I så fall hade jag valt att vara de där vargfolket från norr! Eller de med drakarna… Usch vad svårt det blev nu…
Fokus nu! Nog om det, alla gillar alla och är glada! Anledningen till att vi firat vid olika tillfällen är att några i min släkt kunde ej fira twinsen samma dag de fyllde år, så då firade vi tidigare. Då i samband med deras luciatåg på förskolan som jag skrev om tidigare. Sedan kom Jennys släkt på fredagen och åt födelsedagsmiddag med oss, det blev ett trevlig firande! Däremellan släktfirandena kom även deras morfar, the Roger, förbi en kväll och grattade födelsedagsbarnen. Så vi firade dem nästan hela förra veckan, det var trevligt och barnen var superglada!
Vår älskade TV har kommit hem till oss igen, så nu är vi äntligen samlade hela familjen! Det låter förstås inget vidare när man sätter sin TV i fokus på det viset. Så stor betydelse har den inte, bara för mig egentligen. För jag älskar den! Och när vi väl har lite tid över att spendera framför den så förgyller den hela upplevelsen. Man känner sig som ”Beavis & Butt-Head” när de sitter passionerat framför sin dumburk till TV, minns ni dem? Den är nämligen så bra! När den fungerar vill säga, jag var mycket besviken på den när den plötsligt slutade att fungera. Låt det aldrig hända igen, okej!
Jaha, vattkoppor. Minns ni att Freja hade det förra veckan? Jag skrev om det här tidigare. Vad tror ni har hänt nu då? Twinsen har nu fått sina vattkoppor, det var ju inte ens svårt att gissa. De mår inget vidare, är hängiga och orkar ingenting. De vill helst bara ligga på ens mage i soffan och vila. Men jag tyckte det verkade som att åtminstone Nova var lite piggare i morse innan jag åkte till jobbet. Hon är den som varit mest febrig och trött. Theo har varit lite hängig men inte alls lika mycket som hon, men båda vill gärna gosa med mamma eller pappa. Pappan har ju störst mage att vila på, lite som en sådan där uppblåsbar hoppborg. Så ibland har de båda två velat ligga på min mage och sova en stund. Mysigt, men jag hoppas de är piggare ikväll när vi ska åka till Tallebo. Jag fruktar eventuella bilköer som kan dra ut på restiden avsevärt om vi har otur. Så jag hoppas det ska gå bra, och med lite tur så kanske de somnar i Carnivalen under vår rallyfärd.
Dags att runda av, nu är min lunchrast slut här. Hoppas att alla får varva ner och komma i skön julstämning ikväll. Glögg är bra! Sköt om er så hörs vi efter jul igen. Ha d biff!
DAGENS JERKER var jag nästan beredd att ge till Cathleen som smög fram likt Voldermort i korridoren på jobbet. Skitläskigt!
Men istället måste jag ge utmärkelsen till killen som kör grävmaskin på parkeringen vid vårt jobb. De jobbar ju för fullt med bostadsbyggandet där nu. Men denna filur har fler än EN gång blockerat min väg när jag ska ta mig till eller från jobbet. Och det går ej att få kontakt med mähät heller, ibland verkar han bara sitta där i sin grävmaskin. I vägen för mig och alla andra! Man blir ju försenad till jobbet! Nej åk hem med dig, annars kör jag på dig med Carnivalen nästa gång…
Jag vill för övrigt ta upp bristen av reflexer på fotgängare i nästa blogginlägg. Då ska även de få sig en skopa skit…
