Hej världen! Denna helg har varit bra på många sätt, med vissa motgångar dock. Men vi kan väl börja med att fokusera på det roliga som hänt! Jag måste börja lite baklänges och berätta vad jag såg idag. Något som fick mig att fullkomligt jubla och bli alldeles varm inombords! 

Först släppte vi av Jenny och twinsen i Mölnvik där de skulle leta efter nya vinterskor till barnen. Sedan åkte Freja och jag till Biltema, där vi skulle köpa en tätningslist till balkongdörren och även en viss kabel som jag ska gå in lite mer på här senare. Men när vi kom fram och parkerade bilen så såg jag en man, och han stod med nya torkarblad till bilen som han försökte byta. Det verkade dock som att de gamla var lite svåra att få loss, så han gestikulerade lite uppgivet. Jag är normalt sätt ingen skadeglad människa av naturen, men det var lite kul att se andra personer drabbas av motgångar och bilproblem än jag själv. Så jag mös och skrockade lite tyst inombords när Freja och jag passerade mannen. Som vanligt när man är här med Freja så hittar hon saker att köpa. Nu fastnade hon för en teddybjörn med tomteluva som ville ha mer än något i hela världen. Då började den vanliga förhandlingen oss emellan för att göra oss båda nöjda, men där jag slipper köpa något. Idag gick det åt skogen för vi kom inte bara ut med det vi åkt dit för att köpa, utan även tre rockringar. Märkligt det där… Men inte lika märkligt som det som väntade oss när vi gick tillbaka till bilen! För där stod mannen med torkarbladen fortfarande och hade tagit sin ilska till en helt ny nivå. Jag har aldrig sett något liknande! Men när vi går förbi honom, herregud… Där står vad jag tror är hans fru, med förpackningarna till torkarbladen i famnen. Och mannen är helt vansinnig, och TEJPAR fast torkarbladen på torkararmen! Hahaha! Och det var inte vilken tejp som helst, utan en helt vanlig scotch tejp. Den lär ju hålla bra, eller vad tror ni? Jag hade så himla svårt att dölja mitt skratt och fick svälja allt för att inte tappa kontrollen. Sedan infann sig ett behov av att köra efter mannen för att se vad som skulle hända när han behövde använda vindrutetorkarna, för det snöade ju ute. Men dessvärre kunde jag inte det för vi skulle ju hämta upp resten av familjen i Mölnvik. Bara tänk tanken, att denna man ville vispa bort snön från vindrutan där han åkte. Och så flyger torkarbladet iväg… 

Vi hittade för övrigt inga vinterskor till twinsen. Efter att ha besökt nästan varje butik i närheten så gav vi upp. Barnen började tröttna, jag hade definitivt tröttnat och Jenny verkade uppgiven. Så vi åkte hem och fikade istället. Jakten fortsätter nu på internet!

Igår fyllde Lena (Jennys mor, barnens mormor och min svärmor) hela 60år! Det kan man inte tro om den ungdomliga och snärtiga kvinnan, men nu är det dagens sanning. Detta skulle såklart firas! Men, på lördagsmorgonen så kräktes Theo. En intressant start på dagen, men han verkade inte må speciellt dåligt efteråt utan började genast äta igen. Vi var lite oense om han skulle kunna åka med på kalaset sedan, men han följde med tillslut. När vi skulle åka lastade vi in oss lite hastigt, och när jag backat ut bilen från uppfarten så hördes ett högt ”knak” framme i bilen när vi körde iväg. Fasen vad den glappande spindelleden låter nudå, tänkte jag. Så jag körde försiktigt vidare men hörde inget mer. Jenny hade åkt före till Mölnvik och väntade på att vi skulle plocka upp henne där. Det var långa köer in till däckbytar-Nissarna där, och även om det kändes som att alla tittade på oss när vi körde förbi kön så kunde jag inte hålla mig för skratt. Tänk att folk köar i timmar för detta, att få hjälp med att byta däck på bilen. Det gör man ju själv på mindre än en timme! Haha, vilka stollar. När vi fick syn på Jenny så stannde vi till längs kanten så att hon kunde hoppa in i bilen. Men när jag skulle köra därifrån så knakade det till igen fram i bilen. Vad fasen! Vad är det som händer, är det kylan som får spindelleden att väsnas så? Hoppas verkligen Hyundaien håller nu, så att vi kommer fram till kalaset…

Det gjorde vi, och dessutom mådde Theo bra så detta skulle nog bli bra. Vi möttes hemma hos Lena och sedan tog vi tvärbanan till restaurangen där festen skulle börja. När gästerna började anlända så började nu Freja att må illa. Efter ett tag ville hon inte vara kvar, så jag åkte tillbaka hem till Lena med henne medan de andra fortsatte fira födelsedagsbarnet. Freja piggnade till efter någon timme, så hon var glad igen när alla kom tillbaka från restaurangen. Det blev fullt drag i lägenheten med en massa människor, men efter en stund började Freja må illa igen. Så vi fick tacka för oss och åka hem. Och när vi kom hem så såg jag något fram på bilen, en förklaring till allt knakande oljud jag hört tidigare. Där framtill på bilen satt enbart en stump kvar av motorvärmarkabeln. Jag glömde koppla loss den innan vi åkte hemifrån, skit också… Men det förklarade det första knaket när vi åkte, då måste jag ha kört över kontakten. Det andra knaket kom nog av att kabeln slets av när vi stannade för att plocka upp Jenny, men jag har en teori om hur allt gått till. Och det förklarar även varför vissa i kön till däckbytar-Nissarna stirrade när vi passerade dem med en lång grön kabel hängandes från bilen. Men därav besöket till Biltema idag, jag behövde köpa en ny kabel till motorvärmaren…

Theo har sovit hos mig senaste tiden. Freja och Nova vaknar till på nätterna och ropar på mamma, och blir bara arga om jag försöker få dem att somna om när de sovit hos mig. Theo däremot lägger sig ner igen och kan somna om utan problem. Han pratar i sömnen dock. I fredagskväll när jag skulle lägga mig så hörde jag honom.

– Skinkost… Sa han lite tyst.

– Är du vaken Theo? Frågade jag honom.

– Nej skinkost! Skrek han tillbaka, och sov vidare.

Det är inte alltid så lätt att vara förälder och förstå sig på alla situationer som man utsätts för…

Tänk vad glad jag blev över en annan sak som jag upptäckte i helgen. Att det finns en fjärde säsong av TV-serien ”Eastbound & Down”, underbart! Detta gjorde mig så glad, eftersom det kom så oväntat. Jag trodde serien lades ner efter tredje säsongen, så detta var verkligen goda nyheter. Mer Kenny Powers till folket säger jag! 

Jag måste bara avslutningsvis nämna hur mycket jag uppskattar Leif GW Persson. Ikväll var han gäst i ”Helenius Hörna” och där bjöd han mycket på sig själv. Jag tycker han är så rolig att lyssna på, och nu visade han dessutom att han besitter en hel del humor som föll mig väl i smaken. GW for president, ha d biff!

DAGENS JERKER borde kanske gått till mig själv efter att ha förstört motorvärmarkabeln med bravur. Men det strider lite mot mina principer att utnämna mig själv, så istället… Henke! Ja eventuellt, beroende på om han köper med sig winegums till mig från Åland eller ej. Han vann tydligen pengar på en spelautomat ombord på båten, och då är winegums en bra investering. Till mig alltså…