Vi har lite trevliga saker och ting att skriva om här. Som att exempelvis antalet invånare i Sverige igår uppgick till hela 10 miljoner, kul!

Detta ska ha inträffat kl.07.47 under fredagen. Är det någon mer än jag, och min gode vän Marcus, som ser det fantastiska i detta? Det är kanske svårt men ”747” är Marcus favoritlåt av Kent, och jag tycker det är helt underbart! Det borde därmed vara underförstått att alla barn som föddes igår ska antingen heta just Kent, eller Isola som är namnet på albumet där man hittar ”747”. Fantastiskt!

Jag kommer även avslöja min Top 5 lista för 2016 som utlovat! Men först ska jag berätta lite om barnen, våra älskade barn! Freja hade förra helgen ett litet men mycket seriöst infall här hemma, där hon bestämt ville ha ett par glasögon. Alltså glasögon med vanligt glas i bara. Det hade vi ju inga hemma, bara solglasögon. Så vi föreslog att hon kunde önska sig glasögon nu när hon fyller år i början på februari. Hon blev förstås väldigt besviken, för hon ville så gärna ha glasögon nu! Och numera är det GRANDE stora tårar, förtvivlande skrik och känsla av total hopplöshet för barnen när det inte blir som de tänkt sig. Så i ett försök att vara kreativ så började jag med att plocka ut de mörka plastglasen ur hennes solglasögon. Då blev hon glad, för nu kunde man ju se hennes ögon som var av största vikt. Men efter ett kort glädjerus så förstod hon ju att man kunde peta henne i ögonen om det inte fanns glas i bågarna som skyddade dem. Nu vart allt jättejobbigt igen. Vad fasen ska man göra? Vi försökte förklara att vi kan beställa glasögon som kan skickas hem till vår brevlåda. Men hon behöver dem nu, lite som att om hennes liv stod på spel fick man känslan av. Plastfolie, eller vad det heter! Det blev lösningen som hon tillslut accepterade. Jag plastade in glasögonen, haha! Nu var hon jättenöjd och hade glasögonen på sig nästan hela helgen. Snygga va!

Tur att man kan vara kreativ när det behövs. Min namne på jobbet, herr Nilsson, gav mig en helt ny arbetstitel. Pysselingengör! Haha, jätteroligt ju! Just för att han tycker jag lyckas pyssla till lite festliga saker ibland på vår arbetsplats. Det tar jag med mig genom resten av livet, tack så mycket!

En dag när jag höll på att duka fram middagen hemma, så hörde jag barnskratt. Det tog ett tag innan jag förstod var det kom ifrån, eller vem det var. Men när jag lyssnade mig fram så ledde skrattet till badrummet.

– Hihi! Hihihi! Hörde man där inne.

Dörren stod lite på glänt så jag kikade nyfiket fram för att se vad som var så festligt där inne. Nu hittar barnen säkert på nåt bus tänkte jag och var beredd på att de kanske dekorerat badrummet med nagellack i olika färger. Men det var inte alls så det var. Där inne var bara Theo, och han stod upp och kissade istället för att sitta på toaletten som han brukar. Och han hade tydligen jättekul, det är ju roligt när man upptäcker saker som förgyller ens vardag.

Här kommer den, Top 5 listan mina hen, damer och herrar! Detta är som brukligt en topplista av fem filmer och fem sånger som jag upptäckte under 2016. Med andra ord så behöver de nödvändigtvis inte vara gjorda under det året, utan kan även vara äldre än så.

Plats nr.5 – Batman v Superman: Dawn Of Justice! Hur ”hypad” var man inte inför denna filmen då, med både Stålmannen och Läderlappen (Skinnebiten på danska) från DC Comics i samma film. Osams dessutom! Ja, men sedan avslöjades det att Batman skulle spelas av Ben Affleck… Mm, ni vet han smörproppen som inte jag gillar så värst mycket. Då sjönk förväntningarna drastiskt. Men det var nog lika bra det, för nu var jag lite lugnare när jag såg filmen. Och den var sådär, inget märkvärdigt alls. Skådespelarnas insatser var ändå helt okej tycker jag, och Affleck skämde inte ut sig på något vis. Filmen börjar bra, det byggs upp en bra stämning inför sammandrabbningen mellan de två superhjältarna. Men när det sker så tar filmen sedan snabbt slut. Det händer förvisso massor av saker, där ett monster får liv och fler superhjältar ansluter. Men det var som att allt var tvunget att få ett slut på typ 20 minuter för sedan var budgeten slut eller något. Så nja, bortsett från slutet så var den bra. En uppföljare är på väg så jag ska ge även den en chans först.

Plats nr.4 – Sausage Party! Jättekonstig film, ibland jätterolig men på gränsen till tramsig. Är animerad och handlar om en korv och de andra matvarorna i en butik. Kan inte ens förklara denna film, den är bara för märklig. Se den istället, eller inte. Jag vet inte…

Plats nr.3 –  Warcraft! Vi har sett det förr, ett välkänt spel som ska bli film. Det floppar alltsom oftast. Detta var det bästa försöket som gjorts, den var inte alls dålig. Snyggt gjord trots väldigt mycket animationer och bra skådespelare. Jag har inte spelat Warcraft sedan gymnasiet, så jag hade ju ingen koll alls på vilka karaktärerna var. Men jag tycker denna var sevärd och skulle gärna se en eller två uppföljare.

Plats nr.2 –  The Jungle Book! Denna känner ni igen, historien om människovalpen Mowgli. Detta är ingen tecknad film utan den ”riktiga”, om man nu kan säga så eftersom att allt är animerat utom människan som spelar just Mowgli. Hela filmen är tydligen inspelad i en studio i Hollywood, men miljöerna är helt fantastiska! Djuren är så välgjorda att man nästan tror de är äkta, trots att de kan prata. Nej denna måste ni bara uppleva! Det är inget för småbarn dock, tigern är ingen trevlig karaktär i denna film utan skrämmer nog även några av oss vuxna till och med…

Plats nr.1 – Deadpool! Ryan Reynolds spelar superhjälten från Marvel som är kungen av kvicka kommentarer och en fena på att jaga skurkar. Han ser sig själv inte som en superhjälte dock, utan denna film handlar mestadels om hämnd mot personerna som gjort honom till den han är idag. Men trots att den är barnförbjuden på grund av det våldsamma innehållet, så var den jäkligt rolig! Kanske var det den film som jag skrattade mest åt under hela förra året. Även här ligger en uppföljare på ritbordet och väntar på att sättas igång, det blir kul!

På musiksidan då, vad har hänt där? Jo följande!

Plats nr.5 – Moth Into Flame – Metallica! De är tillbaka!!! Mina favoriter av favoriter, och som de gör detta. Med kraft, fart och fläkt! De är tillbaka i gammalt gott slag, med något som påminner om de första skivorna. Så himla glad är jag, tack för denna!

Plats nr.4 – Den Sista Sången – Kent! Sången som avslutade deras sista konsert någonsin, och jag var där! Denna låt var ingen favorit till en början, men märkligt nog så fastnade Freja för den. Och efter att ha lyssnat på den med henne så sjönk den in och blev en riktig hit! Skön låt, på ett sätt som bara Kent kan…

Plats nr.3 – Swedish Pagans – Sabaton! Här kom en gammal låt farandes, trots att de släppte ett nytt album förra året. Denna dök upp av en slump på min playlist när jag satt och ritade vikingabåtar med barnen. Nova sjöng med och sedan hakade syskonen på! Den spelades flitigt och blev lite utav en favorit nu när jag nästan lyssnat mig less på Sabatons senaste album. Den är trallvänlig och man kommer oftast på sig själv med att sjunga med helt utan anledning egentligen.

Plats nr.2 – Förlåtelsen – Kent! Ja här är de igen, Kent! Denna låt pratade min gode vän Marcus om under vårt konsertbesök, och han framhöll den lite som sin favorit från senaste plattan. Den är soft och ändå fartfylld samtidigt. Härligt musikaliska slingor och som vanligt, märkliga men samtidigt fängslande sångtexter. Lyssna och njut!

Plats nr.1 – Spit Out The Bone – Metallica! Vi tycks få uppleva en sorts dominans från både Kent och Metallica här på listan detta år. Men jag säger bara, oh my god! Detta är den bästa låten på väldigt länge, och som vuxit sig till att bli en av deras bästa någonsin. Den rivs igång i ett rasande tempo som bara ökar och blir både tyngre och mäktigare genom hela låten. Sången från Hetfield är fasen magisk! Sedan går tempot ner i mitten och lurar in en i någon sorts falsk trygghet, och avslutas med plattan i mattan. Fullt ös! Jag skrev om denna låt tidigare och var förbryllad över hur gamle Lasse orkar hålla ett sådant tempo bakom trummorna. För detta är verkligen vad Metallica är när de är som bäst tycker jag. Tunga riff, högt tempo, trumbombardemang och refränger som sätter sig på hjärnan. Hatten av, tack för detta album och framför allt denna låten Metallica. Wow!

Nu ska jag äta årets första semla, en hembakad variant. Mums! Sköt om er, och ha d biff!

DAGENS JERKER går nog till filmindustrin som inte fått fram bättre filmer under förra året än de jag presenterade här. Eller så är det jag som i brist av filmtid inte lyckats hittat något bättre…