Inatt drabbades de samman i tidernas största fight! Så om du inte vill utsättas för spoilers om hur det slutade så får du scrolla förbi detta. 

I ena ringhörnan står tidernas bästa boxare Floyd Mayweather. Han hade gått 49 fighter och vunnit alla, en mycket imponerande statistik! Men han har inte boxats på två år och är nu 40år, och hans motståndare är den 28år unge MMA-fightern Conor McGregor. Han är en av de stora inom MMA och han verkar helt galen enligt mig. Nu är jag inget större fan av varken boxning eller MMA, men denna typ av sammandrabbningar väcker ändå intresset hos mig. Och jag förstår att de båda kampsportarna väljer att ställa upp när jag hörde hur mycket pengar de får för fighten. McGregor får en miljard kronor, och Mayweather får tre miljarder kronor för att ställa upp på detta! Fy fasen vad mycket pengar, man kan ju hoppas att en del av detta går till välgörenhet. 

Nu ska detta vara en boxningsmatch, vilket begränsar McGregor från att använda sig av benen och liknande som han är van vid när han tävlar. Och förhandsfavoriten att vinna var Mayweather, som har allt att förlora denna match om man jämför med McGregor. Skulle Mayweather drabbas av sin första förlust och därmed förlora lite av sin storhet? Och dessutom mot en fighter som inte är en renodlad boxare, men däremot en av de största i oktagongen. 

Hur gick det då, klarade en MMA-fighter att utmana boxaren? Jag tittade inte på matchen, men har nu sett bilder och vet hur det slutade. Vinnaren i tidernas största match… På teknisk knock-out i tolfte ronden… Floyd Mayweather! Han fick en rejäl utmaning låter det som, men tillslut bröt domaren matchen och presenterade honom som vinnare. Så var det med det! 

Även svenska boxaren Badou Jack gick en titelmatch i lätt tungvikt på samma arena. Han vann och skrev därmed svensk boxningshistoria! Detta är det största som hänt sedan Ingo vann, men jag tycker det får alldeles för lite uppmärksamhet här i Sverige. Jag är som sagt inget fan av kampsport, men visst förtjänar man väl mer uppmärksamhet efter en sådan prestation? Jag är glad för hans skull, och hoppas han fortsätter imponera! 

Igår var Nova och Theo på barnkalas! När vi åkte hem så satt de i bilen och mumsade i sig godiset de fick. Vi småpratade lite och plötsligt luktade det bajs i bilen. Det gör det varje gång man passerar bensinstationen vid Grisslinge, jag tror att tankbilarna som tömmer avloppstankar har någon sorts tömningsplats där. Vilket förklarar stanken, men det är ändå alltid lika kul att busa med barnen om detta.

– Usch vad det luktar bajs! Har ni bajsat i bilen? Ropar jag frågande till twinsen i baksätet.

– Näää blääääh! Svarade Nova och Theo och brast ut i ett skratt.

– Nej man kan ju inte bajsa i bilen heller! Sa jag och skrattade högt.

Tydligen så skrattade jag lite för högt, och lite galet. Theo reagerade på detta.

– Jag visste inte att man kunde bli smittad av piratsjukan pappa. Du skrattar som en sjörövare! Ropade han och ögonbrynen gav ett bekymrat uttryck.

Nog för att jag överdrev lite när jag skrattade, men att jag lät som en pirat hade jag inte kunnat föreställa mig. Jag kanske får hålla igen lite och inte bli så uppspelt så jag skrämmer barnen…

Nova hjälpe mig med med middagen tidigare i veckan. Vi skulle grilla en fläskytterfilé i ugnen, och jag frågade om hon ville pensla på marinaden. Det ville hon, väldigt gärna! Hon tyckte så mycket om detta att hon ville att jag skulle ta en bild på henne, när hon ”målade köttet”. Haha! 

Vi har även firat min mormor som fyllt 80år, stort grattis! Min mor och moster hade ordnat massor av godsaker och vi firade i en festlokal i samma hus som mormor bor. Min moster Susanne och min kusin Rikard hade tagit tåget ner från Jämtlands djupa skogar för att närvara på kalaset. Det var superhärligt att träffa dem! Åh vad jag har saknat mina släktingar i norr, och bara att få prata med dem får en att längta så sjukt mycket efter norrland igen! När jag blir stor, då ska jag flytta dit…

Innan vi skulle åka hem på kvällen så passade vi på att hälsa på mormors hund Bellis. Theo fullkomligen ÄLSKAR Bellis! Hon är ju världens snällaste hund, som numera blivit en ganska gammal och väldigt rund hund. Barnen ville få henne att yla som hon brukade göra, så direkt när vi kom in så började barnen yla för att få igång henne. Och de lyckades, men hon har lite kämpigt att yla numera och hostade en del. Men sedan var det dags för oss att åka hem, så vi tackade för oss och gick ut till bilen. Då blev Theo jätteledsen, för att han saknade Bellis. Han sa att hon såg så ledsen ut, och det tog ett tag innan jag förstod vad han menade. Hon var ju glad när vi hälsade på henne. Men det är ju så att hon har ett litet underbett, och Theo försökte visa detta själv och trodde det var hennes ledsna underläpp som hängde. Jag förklarade att hon ser ut så, och att hon var glad över att träffa honom. Och vi pratade om att vi kunde hälsa på dem snart igen så att han får träffa sin favorithund inom en snar framtid. 

Jag reagerade på en sak i veckan. Av någon anledning fastnade jag i programmet ”Ullared” när deras märkliga anställda Morgan skulle göra reklam för sina egna chips i butiken. Han fick hjälp av sin vapendragare Ola-Conny och släpande gnisslande fram ett litet demobord där de serverade kunderna de nya chipsen.

– Vill ni smauka mina chips? Det är skourkreijm. Förklarade Morgan till några nyfikna kunder.

– Sourcream heter det Morgan. Replikerade Ola-Conny.

– Skour… Skourkreijm ja… Fortsatte Morgan.

Det är inte lätt med det engelska språket ibland. Men roligt var det och kanske är det goda chips. 

Jag hade farsan på besök i veckan. Då passade vi på att göra min favoritmat, schnitzel! Det är så galet gott, om man får lov att peta bort anjovisen och kaprisen. Så det skippade vi helt enkelt. Jag provade att göra dessa på fläskkotlett denna gång, som jag bankade ut till tunna fina bitar. Sedan panerade jag dem och stekte medan rödvinsåsen sjöd bubblandes bredvid på spisen. Fasen vad gott! Jag var orolig att köttet skulle vara för torrt, men det blev helt fantastiskt. Det blev dessutom några schnitzlar över som jag åt upp igår. Så detta ska jag göra om, och rödvinssås är ju dessutom den bästa såsen! 

Nu tänkte jag sluta skriva och önskar er därför en fortsatt trevlig söndag. Vill även önska barnen ett stort LYCKA TILL som ska springa ”Knatteloppet” idag. Kör hårt mina älsklingar! Ha d biff!

DAGENS JERKER går till min arbetskollega Alex. När vi möttes i ”lilla köket” på jobbet nu i veckan så frågade han vad jag skulle göra. Jag skulle precis åka och hämta barnen på förskolan och skolan förklarade jag. Han svarade då på svenska men med sin ryska grammatik såhär.

– Aha, alla vet du är bästa pappa. Du är alla barnens bästa pappa! Ja… Sa han och vinkade adjö när han försvann.

Först tog jag det positivt som en komplimang. Men sedan blev jag fundersam. Vadå ”alla barnens bästa pappa”? Hur många barn tror han att jag har, skulle jag vara pappa till alla barn som finns? Lite som en lejonhane kanske? Jag är så förvirrad av detta att han får utmärkelsen för röran han skapat i mitt huvud denna vecka…