Det fina med att man har rutiner är ju att man skapar en känsla av välbehag kan jag tycka. Som att starta morgonen med en kopp kaffe och sedan lyssna lite på ”Läkarpodden”!

Ja, för mig så har det blivit lite utav en morgonrutin att starta upp min arbetsdag med att spela upp ”Läkarpodden” i bakgrunden. Att få lyssna på Tilde och dr Mikael samtidigt som du startar upp datorn och alla program som ska användas ger en harmonisk känsla. Jag gillar dem väldigt mycket, inte bara för att det faktiskt är lärorikt utan även för att de är roliga att lyssna på. Och jag har hunnit lyssna på alla avsnitten flera gånger nu utan att tröttna, som man ju lätt kan göra annars. I det senaste avsnittet pratade de om huskurer, och där har vi väl alla nästan något gammalt husmorsknep med oss från vår egen barndom som vi är övertygade hjälper om vi blir sjuka. Några av de som togs upp hade man hört talas om, och det vart nästan komiskt att höra hur dr Mikael sköt ner den ena huskuren efter den andra. Han talar ju enbart utifrån ett medicinskt och statistiskt perspektiv, och menade att om man upplever att några av dessa idéer verkligen fungerar så är det ju förstås bra för individen i fråga. Men att rent medicinskt så har det oftast ingen påverkan på kroppen förklarade han gång på gång. Förutom ett exempel som han tog upp, och det lät lite festligt.

– Man kan ju smörja in underlivet med yoghurt ibland. Sa han bara utan någon större förklaring.

Tilde började då att skratta och berättade att han ju måste vidareutveckla det och förklara varför. Annars skulle ju folk bara klaffsa på yoghurt i underliven utan att förstå vad det skulle vara bra för. När ska skratten dem emellan lagt sig så förklarade han att det var bra för bakteriefloran eller något om man hade problem med lindrigare svampinfektioner eller liknande. Då kan tydligen hjälpa kroppens egna nyttiga bakterier att hitta rätta balans och lindra infektionen. Men inte bota, bara lindra! Sedan var tydligen honung det enda han bevisligen visste hjälpte vid halsont. Att ta en sked honung och svälja gav även det en lindrande effekt hos den som har ont. Men annars så småskrattade han bara åt de många gamla huskurerna som lyssnare skickat in till programmet. Han förklarade dock varför dessa inte fungerade, men det var ändå roligt att höra hur många roliga huskurer det finns där ute i de svenska hemmen. Så jag säger det ännu en gång, lyssna på ”Läkarpodden” för det är både lärorikt och väldigt roligt många gånger. 

Igår så for jag bestämt fram med min nya dammsugare hemma. Jodå! Jag tyckte att det såg dammigt ut så jag bestämde mig för att göra något åt saken, så jag bytte om till lite ledigare kläder och satte igång. Först dammsög jag överallt, och min födelsedagspresent är ju ett riktigt monster till dammsugare! Det går nästan inte att förflytta munstycket fram och tillbaka när man dammsuger, det suger liksom fast i golvet med enorm kraft. Fast rent blir det! Jag kände mig dock lite märklig i kroppen under mitt race med dammsugaren, lite krampaktig på något vis i mina rörelser. Men jag fortsatte med min uppgift och svabbade sedan golven när jag ändå var i farten. Nu luktade det gott och nystädat, härligt. Men jag kände mer och mer att mina ben och framförallt höften upplevdes obekvämare än vanligt. När man är snabb att döma, som jag råkade vara i just detta fallet, så skyllde jag ALLT på den ergonomiska gymnastiken vi gör på jobbet numera. Den skulle ju hjälpa, inte förvärra min kära kropp. Jag for ganska snabbt och ilsket fram för att snabbt bli klar med städningen så att jag kunde lägga mig ner en stund. Usch vad irriterad jag var, och kände mig asgammal gjorde jag också. WHAT! Vad är det som händer, ska man inte ens kunna städa hemma utan att kroppen ska kännas konstig. Trots att jag var ensam hemma så svor jag, högt och tydligt i min irritation. Jag ställde surt tillbaka golvmoppen och dammsugaren i städskrubben, samtidigt som jag störde mig på den konstiga känslan jag tampades med i min höft. Sedan när skulle jag hämta telefonen i köket och lägga mig på sängen en stund för att se om det blev bättre, så fick jag liksom inte ner mobilen i byxfickan. Jag hade nämligen satt på mig byxorna bak och fram… 

Det förklarade ju allt! Varför mina ben kändes annorlunda, och höften inte var sig lik. Det är ingen knäppning på byxorna, utan man bara drar på sig dem. Inte såg jag att sömmen i benen var åt fel håll och att fickorna på framsidorna nu hamnade bak på rumpan. Men det var ju bara att skratta åt situationen! När allt fick en så pass enkel lösning på problemet som att vända tillbaka byxorna åt rätt håll, ja då kom även lite extra energi på köpet. Nu behövde jag inte vila längre, utan kunde ge mig på en riktigt god middag istället. Det blev Pho soppa, som är så gott! Den är lite pyssligt att tillaga, men nu hade jag ju byxorna åt rätt håll och kände att jag kan unna mig denna fantastiskt goda maträtt till middag. 

Vissa kvällar är det ju verkligen inget roligt alls på TV, det känns bara som att man zappar runt utan att fastna för något. Denna kväll gav jag upp och lät TV:n stå på med ”En Stark Resa” i bakgrunden, där Morgan och Ola-Conny reser runt för att prova olika bergochdalbanor i världen. Jag försökte läsa lite i kemiboken samtidigt, men de är ju för underliga och roliga de där två herrarna. Så fort de försökte prata engelska så började jag skratta, och tappade fokuset på boken. Programmet i sig är ju inte jättekul, men det är så underhållande att se och höra dem när de ska kommunicera på engelska. Så jag tror nog att jag ska be min syster och mor att hålla utkik efter någon DVD med dessa roliga herrar nästa gång de åker till Ullared för att handla. Då kan de få köpa en sådan film åt mig. 

Idag fick jag åka hem tidigare från jobbet för att ta hand om Theo. Jag hann knappt börja arbeta kändes det som. Men Theo har smärta och behövde tas omhand, Nova sympatiserade med sin bror och stannade hemma från förskolan även hon. Sen när Jenny var tvungen att åka på ett möte fick jag avlösa henne i vabbandet, men det går ju bra detta. Det är värre när de är magsjuka och kräks…

Så tack för idag, sköt om er och ha d biff!

DAGENS JERKER går till Postnord. Inte för att det finns rötägg till chaufförer där som mosar paket och missköter sig som vi sett på sociala medier och på nyheterna. Nej för att min kära bror och hans kollegor får slita som djur där hela dagarna med att köra ut alla försändelser utan någon som helst uppskattning verkar det som. I hemsk tidpress och som han själv beskrev det, få utstå gliringar av ”roliga” mottagare att de fått sitt paket levererat. En av de finaste känslorna som finns, är att komma hem efter en hård arbetsdag och känna sig stolt över det man gjort och njuta av lugnet resten av kvällen. Man ska inte behöva komma hem helt slut och utmattad med huvudvärk. Då gör den företagsledningen verkligen INTE ett bra jobb. Det finns något jag avskyr, och det är när man sedan drar alla över samma kant och dömer ut en hel arbetskår när det faktiskt bara är ett fåtal som skämmer ut sig och företaget. Låt de skyldiga ställas till svars, och ge de som är flitiga lite positiv feedback. Det behöver inte vara svårare än så. Kämpa på brorsan och ni andra, men lyssna på era kroppar och kör inte slut på er.