Hur många är nyfikna på den fantastiska recensionen av filmen ”Solo – A Star Wars Story” framförd utav självaste… Ja mig!

Det var intressant att gå på bio själv i fredags, tror aldrig jag har gjort det tidigare. Men jag hade en biocheck som snart skulle gå ut som jag kände mig tvungen att nyttja, och det var ingen större uppoffring om jag ska vara ärlig. Eftersom jag älskar Star Wars! Så jag bokade en plats redan på onsdagen i en nästan helt tom biosalong. Det var fem platser bokade precis i mitten, och då misstänkte jag att det kanske var ett ungdomsgäng som jag kunde uppleva som störande. Så jag bokade några rader längre bak och ett litet steg ut mot kanten. Föreställningen skulle börja klockan 18.00 i Sickla, och det var inte många där då kan jag säga. Så en stor eloge till den som behandlade bokningen av personerna som trots en helt tom rad var tvungna att placera dessa precis bredvid mig på kanten, seriöst? Ja man blir fundersam ibland, som tur var så var detta bara en man och hans son så jag tänkte att detta blir nog bra ändå. Det vart det ju såklart inte…

Nej för de var de enda som pratade högt under filmen om getingar och annat icke filmrelaterat, och som även skrattade när det inte ens var något roligt som hände. Sen har jag aldrig hört någon tugga sina popcorn så högt i hela mitt liv som pojken gjorde, och då har jag ändå bott med Lembit i flera år. Jag ville inte vara ett arsle, så jag bet ihop och sa inget under filmens gång. Men jag var först ut därifrån, det kan jag säga! GAAAAAAHH!!!

Filmen då, jo men den var väl bra…

Innan jag gick på bion så släppte jag av Henke Hängpung i Nacka Forum. Han tiggde skjuts lite oförskämt, han skulle träffa sin donna där och handla kläder till nåt kalas. Jag tänkte att nu när jag ändå var där så kunde jag titta närmare på en kaffekopp som jag är lite sugen på att införskaffa. Så jag sprang runt ett tag utan att hitta rätt butik, men jag hittade en Kaisa! Min arbetskamrat stod i en butik för att fynda typ pyssel och sånt, eller något liknande. Det var en sådan affär i alla fall. Så vi pratade en stund innan hon skickade mig högst upp i Forum, för där skulle butiken jag letade efter finnas. Så jag åkte rulltrappan upp, asfränt! Och när jag kom upp så ser jag en man sitta där och slösurfa på en stol. Det var ju Niklas Strömstedt det gamla popsnöret!

Jag presenterade mig resolut och berättade att jag inte var något större fan, men att jag har planer på att spela in ett album med mitt rockband ”Gods Of Thunder” där jag ju lirar första bas och sjunger med en ängels röst. Han flinade lite med sin guldtand utan att svara mig, så jag förklarade att i Haninge där jag kommer ifrån så är det ohyffsat att visa sitt guld för främlingar. Nu försökte han resa sig och gå därifrån, men jag följde efter. Jag berättade mer om mitt rockband och undrade om han inte var sugen på att producera vår skiva om han lovade att inte göra den så nedstämd som hans egen musik, men Niklas ökade takten och drog ifrån mig. Borta vid det lilla lekrummet var avståndet för stort för mig att hinna ikapp.

– Jag har ändå aldrig gillat din musik! Fett jäkla deppig är vad den är, ditt poprussin! Ropade jag och hämtade andan inför de små barnen som stirrade på mig från lekrummet.

Barnen vet inte om det ännu, men där och då bevittnade de en Jimmy som kan bli Sveriges nästa stora rockexport i framtiden! När jag återhämtat mig så fortsatte jag min jakt efter den där kaffekoppen, men den fanns inte i hela Forum. Så jag gasade iväg i gubbsläden till Sickla för att kolla där innan bion började. Men den där koppen fanns inte där heller, bara en mindre och större modell än den jag sökte. Nu började jag känna mig svag så jag ramlade in på McDonalds och fyllde på lite energi… Jäkla kaffekopp! Att den inte ska finnas någonstans så man får se hur den ser ut i verkligheten, jag vill inte chansa och beställa en på grund av det höga priset. Den kostar runt 150 kronor så är den för liten eller om det är något annat fel på den så kommer jag ju aldrig att använda den. Ibland känns världen så grym, men nu var det dags för det där biobesöket jag skrev om tidigare. Ge mig rymdskepp och lasersvärd nu…

I helgen såg jag på ”Nyhetsmorgon” som vanligt, och då pratade de om näthat och hot mot kvinnor på nätet. Det var Alexandra Pascalidouhdooou (svår stavat efternamn) och en annan kvinna från Amnesty International som berättade lite om vad främst kvinnor får utstå i form av kommentarer och hot på sociala medier. Och för att uppmärksamma detta så har de startat en kampanj där man kan bli en så kallad ”unfluenser” genom att klicka på en länk på Amnestys hemsida. Då skapas en vänlig ”bot” som skickar budskapet vidare till Twitters grundare i hopp om att han ska förändra regelverket kring vad som är tillåtet och ej på Twitter. Så det gjorde jag, två stycken faktiskt! Två botar kommer nu göra vad de kan för att få till en förändring, och förhoppningsvis gör fler detta så det verkligen händer något. För även om jag själv inte stöter på några hot eller liknande på sociala medier så finns det andra som gör det, och jag vill verkligen inte att de eller mina barn ska behöva utsättas för detta när de blir så pass stora och börjar använda sociala medier. Så gör något åt detta du med! Klicka på länken här nedan och skapa din egna snälla bot, vi kan förändra detta tillsammans!

https://www.amnesty.se/unfluencer/

På onsdag är det skolavslutning i skolan för Freja, och därmed är det slut på förskoleklassandet för hennes del. Hon kommer gå på fritids i två veckor till ungefär, sedan börjar sommarlovet. Även för Nova och Theo som då lämnar sin förskola för gott för att börja i förskoleklass på samma skola som Freja efter sommaren. Men mer om detta kommer jag berätta senare när avslutningen är avklarad på onsdag, just nu känns det bara overkligt att tiden gått så fort…

Tack för att ni läser, hoppas ni får en fortsatt fin dag. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla involverade som gjorde mitt biobesök till den knäppa upplevelse det nu blev. Speciellt till personen som placerade oss precis bredvid varandra på en i övrigt helt tom rad med stolar. Sedan så var filmen inte riktigt vad jag väntade mig. Inte på något vis dålig, jag gillade skådespelarna och speciellt den lilla ”karamellen” som dök upp i slutet av filmen. Fast jag kan inte hålla förväntningarna nere varje gång jag ska se en ny film i denna franchise, de har varit alldeles för bra tidigare. Så man hoppas ju att Darth Vader ska dyka upp i varje film och bara vara sig själv för en stund, och skapa känslomässigt kaos och välbehag med sin röda laserpinne. Så jag börjar faktiskt oroa mig lite för att Disney nu börjar urvattna hela Star Wars grejen, med tanke på de två senaste filmerna jag nu sett utan någon större ”wow”-känsla efteråt. När jag sprang ut från biosalongen hörde jag personerna bakom mig säga att detta var den bästa Star Wars filmen de sett… AMATÖRER! Hur tänker de då? Jag ville aldrig att det Star Wars skulle bli som Star Trek med en jäkla massa filmer och serier, för då blir det ju tillslut dåligt. Nu verkar det som att det är ytterligare minst sex filmer planerade redan, så blir det inte ordning på detta så kommer jag kräva George Lucas bakom kameran igen så snabbt som möjligt! Men allt kan ändras snabbt, så jag hoppas att nästa film (Episode IX) blir den som verkligen vänder på den nedåtgående trenden. Hoppet är det sista som överger en, may the force be with you…