Nu är ingenting sig likt längre, jag känner mig så ensam. Vem vill prata sport, science fiction och mat med mig nu då…

Visst finns det några jag kan prata med på jobbet om detta. Vi har exempelvis direktör Sjölund som ju gillar sport och pratar gärna om det, men han är ju AIK:are. Han tycker även om mat, men gillar inte science fiction. Min gamla vapendragare Billy finns ju förstås kvar, och han pratar gärna om mat och lär mig mycket om hans veganska mat vilket alltid är intressant. Han kan man i viss mån prata med om science fiction, men han gillar inte sport alls. Jag tror faktiskt han brukar svära svordomar när man pratar om sport i hans närhet, haha! Affe som jag delar kontor med verkar uppskatta science fiction, jag kanske skulle kasta en wookie på honom lite spontat en dag för att se om han blir glad eller förbryllad. Han är även sportintresserad och vi båda uppskattar det fina fotbollslaget Liverpool, men när det gäller lagen här hemma så står vi långt ifrån varandra. Han håller på AIK och jag på Djurgården. Jag har aldrig hört honom prata om mat, så jag vet inte vad han tycker om det. Men jag såg honom äta ett påskägg en gång! Det är förstås alltid en början. Sedan finns det flera andra personer som kan fylla dessa behov. Hm, jag märker ju att jag kan prata om alla dessa saker med mina kollegor om jag bara sprider ut det lite…

Tidigare så hade jag ju Sune a.k.a Sunis, men han har nu gått i pension. Detta inlägg handlar om Sune och här är min egna lilla hyllning till honom. Vår fantastiska Sune, som jag kommer sakna honom. Vi skulle ha haft en avtackning på jobbet i form av en afterwork, men tyvärr gick hans mor bort då så det blev en vanlig AW utan Sunis. Och vad jag förstår så tackades han av under min semester istället. Hoppas att han tycker det är okej att jag skriver om honom såhär, annars får han eller någon höra av sig.

Han har jobbat i produktionen där på ”Bettan” med Ubbe sedan andra världskriget ungefär, och har varit en mycket lojal medarbetare under alla dessa år. För mig har han varit en väldigt betydelsefull arbetskamrat, eftersom vi jobbat så nära varandra i produktionen när jag jobbade där. Han har alltid varit omtänksam av sig och är alltid trevlig och hjälpsam, jag tror nog aldrig att jag sett honom arg en endaste gång faktiskt. Det var alltid en höjdpunkt på somrarna när hans radarpartner Ubbe hade semester, då kunde man nämligen bli placerad på ”Bettan” med honom. Och det är ju varmt vissa dagar, så när han en dag gick fram till golvfläkten där vi jobbade och drog sin tröja över den för att kyla ner sin mage så blev han ju lite utav en hjälte! Haha, för vem gör så? Men han tyckte ju det var varmt, så då löste han det på sitt vis. Han behövde även glasögon för att läsa vad som stod på våra papper i produktionen, men dessa smög han med och hade dem aldrig på sig. Utan skulle han läsa något så drog han upp dem ur fickan och höll dem framför ögonen som en sorts monokel innan de snabbt åkte ner i fickan igen.

Våra samtalsämnen har oftast handlat om sport eller mat, något han visat en stor passion för hela tiden. Jag kommer exempelvis aldrig kunna äta en semla utan att tänka på honom, han kan prata om sin längtan efter semlor året om. Och sedan när februari kommer så blir han som ett barn på julafton, då inmundigas det semlor till höger och vänster mest hela tiden. Sedan så springer han till McDonalds oftare än vad jag någonsin gjort, för han älskar sin Big Mac så pass mycket att jag tror att han äter en nästan varje gång han åker till eller från stan. Vilket blir nästan varje dag, han älskar att spela biljard med sin bror eller bingo med de gamla damerna i bingohallen på söder. Han har alltid varit tydlig med att han får i sig nyttig sallad när han äter Big Mac, därför var han aldrig imponerad av mina matlådor när jag hade sallad med mig till jobbet. Sallad och nyttigheter är helt enkelt inget för honom, han gillar livets goda saker. Men ibland varierar han sin kost och slår till på sin mongoliska buffé, då är han lite extra mallig efteråt.

Sedan så tycker han ju mycket om alla dessa science fiction filmer som pumpas ut från Hollywood. Han vet att jag gillar Star Wars så han brukade komma fram till mig och fråga om jag sett någon bra film som jag kunde rekommendera. Han gillar ju det mesta inom science fiction, det gör ju inte riktigt jag. För mig är det bara Star Wars som gäller på den fronten eftersom det är baserat på verkliga händelser, men visst finns det andra filmer som också är okej. Sune brukade vänta tills han hade semester eller var julledig, då köpte han ett sorts klippkort så att det blev billigare att gå på bio vissa dagar. Då passade han på och kunde se flera filmer i veckan på bio som han sedan kom och berättade om för mig sen när vi träffades på jobbet igen. Vilket var tacksamt eftersom jag för egen del inte går på bio så ofta, och då vill man ju gärna ha ett säkert kort när man väl går dit.

Sune var en riktig jägare också! Han hade ett skarpt öga för extrapriser och jagade ofta billig lax och bakverk till utförsäljning på kvällarna. Och en annan sak som var så bra med honom var att om man exempelvis var sugen på en plankstek, då visste han direkt ett bra och billigt ställe man kunde åka till. Han gillade att åka finlandsbåt också, och drog ofta iväg med sin bror på kryssningar. Hade man varit snäll så erbjöd han sig ibland att köpa winegums till mig, de var ju så färska och goda på båten som han alltid brukade säga. Han är verkligen en riktig kompis…

Titta! Det är som en sådan där mystisk bild på ”Bigfoot”, fast det där är ju vår Sunis. Så märkligt, det fanns tydligen inte ens färg i kamerorna på Sunes tid. Så gammal är han…

Han fick även lite oförtjänt axla rollen att väljas till utmärkelsen ”Dagens Jerker” här på bloggen via den oskrivna regeln, att om ingen annan utmärkt sig så gick utmärkelsen automatiskt till Sune. Men eftersom han är en sådan genomsnäll människa så kändes detta fel, och detta ändrades istället till att Henke får utmärkelsen vid dessa tillfällen. Helt rimligt och det enda rätta! Med Sune har det varit väldigt många härliga skratt och han bjuder på sig själv i alla lägen. Ingen annan än Sune kunde heller under de varmaste sommardagarna dra sin tröja över den stora golvfläkten och låta fläkten piska sin mage med frisk luft. Den synen är obetalbart fantastisk! Så Sune, du kommer saknas oerhört mycket. Hoppas att du besöker oss någon dag i framtiden, och ett stort lycka till nu med all din lediga tid framöver!

Det blev lite sorgligt avslut på inlägget nu. Se på honom, där sitter han iklädd sin röda skjorta och bara myser. Jag får väl utbringa en skål för Sune här istället helt enkelt… SKÅL FÖR SUNE! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Henke för att han kom undan sitt öde här tidigare och omedvetet tvingade på Sune att axla rollen som Dagens Jerker när ingen annan utmärkt sig. Du är född att bära fram denna utmärkelse Henke, du har Dagens Jerker. Igen…