Why God why!! Varför inbillade jag mig att jag skulle vara ens i närheten av den en gång så snärtiga form fysiskt som jag var för nästan 10år sedan, det säger ju sig självt att detta skulle bli smärtsamt. Jag pratar innebandy här, innebandy…

Vi gjorde det i alla fall, Marcus och jag åkte dit och var redo att ge våra gamla kroppar en ordentlig omgång av fysisk aktivitet. Jocke valde att enbart sitta med och analysera situationen innan ett beslut om att deltaga kommer att publiceras, men hans långhåriga barndomsvän Mattias var med och spelade. Men att jaga en väldigt liten boll, i den hastigheten med alla de andra vältränade herrarna var ju nästan omöjligt. Jag ville ju byta redan efter fem steg i sidled, sedan var det ju ingen match för de andra att peta den där lilla bollen förbi mig och göra mål. Jag hann ju inte ens reagera på vart bollen och motspelaren tog vägen innan baklängesmålet var ett faktum. Till och med när jag stod stilla så stod jag helt fel. Men det var kul, och roligt att träffa några gamla bekanta ansikten igen som man knappt sett röken av sedan vi slutade spela ihop för många år sedan. Och jobbigt som tusan! Nu återstår det att se hur kroppen kommer att reagera på detta i efterhand, det kommer garanterat komma en reaktion. Det är jag säker på…

Vi kan ju säga såhär, att jag har idag haft kontakt med Marcus för att reda ut några frågetecken som uppstått med våra kroppar under natten sedan innebandypasset. För min del, så är jag orimligt stel och kraftlös. Jag kan knappt hålla i en penna ens! Minns ni Chandler och hans hand i ”Vänner” efter att han kämpat med att slå highscore i spelet MS Pac-man? Lite så mår min hand idag.

Och vad har egentligen hänt med min ena tå? Minns ej att jag blivit trampad på eller fått något slag på tån, den har nog helt enkelt bara tackat för sig och loggat ut på obestämd tid. Det kan vara förklaringen till att jag idag inte kan gå rakt, utan jag drar åt höger när jag går framåt. Mycket märkligt, och Marcus har det inte lättare. Hans hjärna spelade honom ett spratt så han glömde något passerkort hemma när han kommit fram till jobbet, så han har mest åkt pendeltåg denna dag. Han har även uttryckt sin oro över att fläsket värker på honom, och jag lovar att återkomma med hur mitt fläsk mår så fort jag får tillbaka känseln i min kropp. Jag måste även fråga hur Jocke mår idag, jag såg honom göra en rush på 10 meter från ena avbytarbåset till det andra under en av matcherna igår. Det är ju så man kan dra på sig en skadad muskel eller en ledbandsskada. Med alla dessa skador så måste vi nog överväga vår framtid i innebandygänget, men vi är troligen inte så begåvade utan vi kommer nog fortsätta dra på oss nya skador varje vecka ett tag framöver…

Igår när jag gjorde mig klar efter ett toalettbesök hemma så fick jag kontakt med självaste Gud, och det lät såhär.

– Jimmy… Mullrade en mörk röst högt och tydligt så det vibrerade i hela badkaret och allt annat i badrummet.

– Eh… Ja, hallå? Svarade jag förvånat.

– Det är jag, Gud, som talar till dig. Förklarade den höga mullrande rösten.

– Okej? Svarade jag frågande.

– Jag vill bara säga, att du är bra… Väldigt bra! Mullrade den mörka rösten högt så spegeln på väggen skakade.

– Jo tack, det… Det var vänligt sagt av dig… Svarade jag försiktigt.

– Fortsätt så, det var allt. Mullrade rösten innan den sakta försvann från badrummet och lämnade mig ensam kvar där på toaletten.

Badkaret slutade att vibrera och spegeln tystnade, allt lugnade ner sig igen. Detta var märkligt, varför kontaktar högre makter mig när jag är på toaletten? För visst är det väl konstigt, är det inte barnen som bankar på dörren med massor av frågor så är det Gud som stör en. Aldrig får man lugn och ro…

Jag har någonstans tänkt att om Gud verkligen finns, och om jag skulle komma i kontakt med Gud så föreställde jag mig att det skulle ske på en annan plats än badrummet. Kanske ute på en blomstrande sommaräng där jag låg i gräset och funderade över livet medan myrorna mumsade i sig min picknickkorg, eller om jag stod på toppen av ett högt berg och skrek ut hur häftig jag kände mig. Det skulle kännas mer storartat på något vis, än den dramatiska upplevelsen jag nu fick uppleva i mitt badrum. Men det jag nu har lärt mig är att Gud måste vara en man, med tanke på den mörka rösten. Det kan förstås ha varit en kvinna ändå, jag har någonstans alltid hoppats och trott att Gud skulle vara en kvinna. Så jag väljer nog att fortsätta tro det, och att hon kanske blev utsatt för något bus av ängeln Gabriel som gjorde att megafonen hon talade i förvrängde rösten åt det mörkare hållet. Gud och jag, nu är vi polare. Kanske att det borde skrivas ett nytt testamente där jag får vara med och berätta bra grejer? Vi kan kalla det för ”Det Senaste Testamentet”, upplevd och skriven av filosofen Jimmy. Undrar om kristna blir kränkta nu, det borde jag ha kollat upp innan. Jag menar i alla fall inget ont med detta, Gud och jag är ju polare nu!

Efter att ha haft ett obekvämt samtal på toaletten med Gud så valde jag att titta på en serie som heter ”Outlander”, den är ganska spännande faktiskt. Jag har bara sett första säsongen nu, men jag hoppas den blir ännu bättre ju längre serien fortsätter. Det handlar om en kvinna som efter andra världskrigets slut åker ut med sin man på den engelska landsbygden, han släktforskar och söker information om sina förfäder. De hittar ett sorts sten monument eller vad de kallas för, lite som Stonehenge fast mindre. Där några kvinnor som kallar sig själva för häxor eller druider har en sorts dansritual på kvällen medan kvinnan och hennes man gömmer sig i buskarna där. När hon återvänder dit själv nästa dag för att hämta en blomma som hon såg på platsen, så rör hon vid en av de stora stenblocken och kastas tillbaka i tiden. Och vaknar upp när engelsmännen och skottarna är riktigt osams med varandra, eller något sådant. Jag har som sagt inte sett så allt ännu, men den är lite spännande att titta på så jag kommer ge den en chans i alla fall. Sedan så återkommer jag om den är något att rekommendera eller ej.

Förra veckan så tittade barnen på Barnkanalen, och då var det ett reportage under ”Lilla Aktuellt” om vaccinet mot livmoderhalscancer. Jag höll på att förbereda barnen innan det var läggdags, så jag lyssnade inte så noga på reportaget. Men det gjorde Theo.

– Pappa, i skolan så kommer man att få en spruta när man är 11år. Berättade han.

– Ja det stämmer, vet du vad det är för spruta? Frågade jag och mindes stelkrampssprutan man fick i skolan och trodde det var den han syftade på.

– Det är mot en sjukdom som man kan få om man inte tar den där sprutan, och tjejerna kan få en sån där kransen lättare än killar. Förklarade han.

Kransen betyder cancer i Theos värld, och han hade uppenbarligen lyssnat noga på vad som sades under reportaget. Jag kollade med honom om det var något han funderade över eller om det var läskigt när de pratade om sprutor och cancer på TV. Men det tyckte han inte, utan gick raka spåret till badrummet för att kissa och borsta sina tänder innan det var läggdags.

Rammstein ska spela på Stockholm Stadion nästa sommar! Hur coolt är inte det, och hur gärna vill man inte gå på den konserten! Jag har aldrig sett dem spela utomhus någon gång tidigare, men jag har nog sett dem spela i Globen tre gånger. Det är alltid fantastiska shower, med mycket eld och pyroteknik. Och musiken är ju så grymt bra, de pratar ju nästan aldrig mellan låtarna heller utan setlistan bara trummar på och publiken får åka med i ett rasande tempo.

När biljetterna skulle släppas så satt Marcus och jag redo att boka. Men efter några minuter krashade sidan och man hamnade i en väntande loop som aldrig verkade ta slut. Men efter 40 minuter i loopen, så meddelade Marcus att han fått tag i några biljetter. Nu hoppades jag att även jag skulle få igenom min bokning. Eftersom det är sådan stor efterfrågan och högt tryck på biljetterna så fick man bara boka max 4 stycken, och vi är ju sex personer i sällskapet som skulle gå så vi var tvungna att boka på två olika fronter här. Men tillslut gick även min bokning igenom! Så i augusti nästa år så går jag på konsert med Tommy, Mogge, Erik, Jocke och så Marcus såklart. Fasen vad kul det kommer bli, eld och musik till alla! Och öl till alla över 18 år…

Vilket fantastiskt år 2019 kommer att bli! Redan nu är ju tre av mina absoluta favoritband klara för spelningar i Sverige, och jag har lyckats få biljetter till alla tre konserterna. Först ska Ghost spela i Globen i februari, sen Metallica (med Ghost som förband) på Ullevi i juli och Rammstein på Stadion i augusti. Jag lär ju utveckla tinnitus efter dessa högljudda konserter, men det kommer bli otroligt mäktigt. lite som en dröm som går i uppfyllelse att få se alla dessa samma år. Marcus och jag har pratat länge om att Rammstein måste komma hit och spela igen, och jag missade Metallicas spelning på Globen i år så nu får jag min revansch. Ghost har jag aldrig sett live, så det kommer bli en intressant upplevelse. Jag har hört väldigt gott om deras spelningar, nu måste jag bara lyssna in mig lite mer på deras musik än de två senaste skivorna. Rock on!

Jag vill ha snö nu, så att vi blir av med allt det här gråa skitvädret. Det är så tråkigt disigt och fuktigt ute, kan det in skina lite sol åtminstone? Eller som sagt, ge oss snö. Ge oss vit puderlik snö som lyser upp vardagen och ger oss en härlig stämning… Nu vet jag vad jag ska önska under min kvällsbön. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till taxibilen som trängde sig in på ett osmakligt sätt framför en av bilarna i kön idag när jag var på väg till jobbet. Detta resulterade i en sorts omogen och barnslig tävling i dåligt trafikvett och uppförande mellan den upprörda bilen och taxibilen, där de började gestikulera och köra in framför varandra och tvärbromsa om vartannat. Verkligen en fröjd för oss övriga bakomliggande trafikanter som på ett mer moget och säkrare sätt bara ville ta oss fram i trafiken, jäkla pajasar! Ni borde inte få köra bil alls…