Nu blåser det kalla vindar ute och tiden rusar iväg, så det gäller att hänga med. Det är inte långt kvar nu innan det är Luciafirande, sedan kommer jul och nyår snabbt efter det. Och dagens stora fråga är varför det bara fanns snö i Haninge precis där jag bor, men ingen annanstans på vägen till jobbet?

Ja det var som sagt snö på bilar och mark när vi vaknade idag, barnen var överlyckliga medan jag var aningen mer behärskad. Jag gillar ju snö som jag nämnt flera gånger tidigare, men nu när den kom så var jag inte lika upprymd. Det berodde mest på att jag såg hur insnöad bilen var ute på parkeringen, och att jag inte var så sugen på att borsta av all snö. Men när vi väl kom ut till bilen så hade det smält undan ganska fint tack vare motorvärmarens magi, så det gjorde ju inte så mycket längre. Barnen kramade ihop små snöbollar, sedan tog vi istället en omväg till skola och jobb denna morgon via Älta.

Freja är särskilt förtjust i att åka den vägen, då får man se lite roligare saker längs vägen än bara andra bilar på motorvägen. Den tar kanske lite längre tid, men den är oftast helt fri från köer och det kan vara skönt vissa dagar. Annars så är det ju alltid bilkö när vi tar motorvägen ner i södra länken innan vi svänger av mot Värmdö, och det kan vara kö i närmare 20 minuter nästan dagligen från Trångsund hela vägen ner i södra länken. Det tycker ju inte Freja om alls, jag vet inte vad det är som gör att hon har så dåligt tålamod så fort det blir lite kö. Han kan bli så upprörd då när någon kör förbi oss eller om någon byter fil och svänger in framför oss. Hon vill helst att jag ska byta till bussfilen och köra förbi alla som vissa andra dårar gör. Men jag som är en så laglydig och seriös man gör ju inte detta, utan har såklart räknat med kötiden i vår resplan så jag sitter där lugnt och lyssnar på barnens diskussioner eller sång från baksätet. Väldigt behaglig start på dagen faktiskt, sedan jublar vi i kör så fort man ser Globen eller Tele2 arena när vi passerar förbi där. Så går det till när lilla familjen är ute och åker bil på morgonen!

Barnen och jag har haft en bra vecka tillsammans, även om de varit sjuka. Nu på slutet var det Nova som hade hög feber i några dagar, men nu verkar alla ha haft sin sjukperiod och är friska igen. I helgen tog vi det dock lite lugnt och höll oss hemma på lördagen, vi passade då på att baka lussekatter inför de kommande högtiderna. Detta är något jag är väldigt dålig på har jag märkt. Inte själva bulldegen, för bullen blir god. Men att forma dessa lussekatter är något som kräver sin teknik, och det saknar jag uppenbarligen. Jag får helt enkelt vara nöjd med att de blev lika stora i alla fall, även om de inte såg så vackra ut. Och en liten missbedömning av storleken på bakplåten gjorde också att lussekatterna jäste ihop inne i ugnen när de gräddades. Men goda är dom, så vill man komma och fika nu så är det bara att höra av sig. Ni får skynda er dock, för nu när min syster Linda vet om att jag bakat lussekatter så kommer hon garanterat vilja komma förbi och mumsa bulle!

Nu har jag sett filmen ”Jurassic Park: Fallen Kingdom”, och är redo att lämna ett utlåtande. Den var sådär, tyvärr inte mer än så. Väldigt välgjord med snygga miljöer och så, men handlingen är ju så förutsägbar och tråkig. Nu lyckas såklart en ny elak dinosaur, som de tagit fram genom modifiering av olika DNA, rymma och sätta skräck i ett gammalt slott där de haft sitt hemliga laboratorium. Och självklart är det ett barn inblandat som man blir orolig för när dinosaurien jagar efter denne med vassa klor och huggande tänder. Så gillar man de andra filmerna så kommer man säkert uppskatta denna film, men själv så känner jag att jag börjar ledsna lite. Det var allt från griniga gubben som recenserar filmer åt er andra så ni slipper se på halvdant skräp som produceras i Hollywood.

Sverige spelade fotboll igår, det var sista gruppmatchen i den lite ljumna turneringen UEFA Nations League. De spelade mot Ryssland och var tvingade att vinna för att gå vidare ur gruppen.

Det gjorde de, Ryssland besegrades med 2-0 och nu har laget gjort det igen. Tagit sig vidare mot alla odds alltså, eller något. Jag har faktiskt inte följt detta så noga även om jag gillar att titta när Sverige spelar, men jag kanske ska ta mig i kragen och titta när turneringen fortsätter i ett senare skede. Det verkar vara ganska lång tid tills de ska spela igen, tyckte mig läsa att det var våren 2020(!) precis innan EM startar. Vi får se hur det går då, heja Sverige!

En sak som ändå kan vara värt att nämna är att efter innebandyn förra veckan så dras jag fortfarande med en gnutta träningsvärk. Varför ska jag ha ont i över en vecka, hur otränad är jag egentligen? Nästa vecka ska jag dock vara med igen och spela, jag kunde ej vara med igår eftersom barnen var hos mig då. Har lite dålig koll på vilka som spelade igår, men en viskande vind berättade för mig att Mattias är avstängd denna veckan för sin filmning förra veckan då han handlöst kastade sig på golvet flera meter ifrån mig. Domherrarna gick ej på detta fula trick från hans sida, utan han dömdes för solklar diving och är därmed avstängd tills nästa vecka när jag är med och spelar igen. Och nu har jag ny linda på mina klubbor som inte smular sönder sig när man håller i dem, de gamla var alldeles söndertorkade av ineffektivitet. Men nu har jag lindat på en ny härlig grepptejp som inte får mig att tappa klubborna i första taget. Jag kan dock vara tvungen att köpa nya klubbor snart ändå, för det har skett en förändring de senaste åren sedan sist jag spelade. Först inbillade jag mig att klubborna krympt, de kändes kortare. Men ganska så snabbt förstod jag att det istället vuxit fram en mage som hindrar mig från att böja mig fram när jag ska skjuta sådär hårt och bra som bara jag kan. Nu slog jag ju ovanför bollen och träffade aldrig rätt, och passningarna gick ibland helt fel. Bollkänslan var liksom bortbytt mot detta bukfett, jag blir så upprörd.

Jag tycker vi slutar där för idag, en känsla av tjockhet infann sig precis och gjorde mig en smula nedstämd. Det var som sagt inte så mycket som har hänt sista tiden eftersom vi mestadels hållit oss hemma på grund av sjukdom. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGSENS JERKER går till Lelle på jobbet. När jag alldeles hungrig och utsvulten var på väg mot lunchrummet igår så kom han körandes med trucken i hög fart, och tog sikte rakt mot mig! Sedan vända han undan lika fort igen, allt för att skrämmas skulle jag tro. Men vad Lelle inte vet, det är att jag är som en sådan där stenhård fender eller vad de heter. Ni vet som man har till båten, putt-ifrån-korv som de säger i ”Sällskapsresan”. Så om han hade kört på mig på riktigt, då hade han förmodligen bara studsat ur trucken utan att förstå vad tusan det var som hände. Så går det när man muckar med mig! För jag är som en putt-ifrån-korv! Eller jag ser ju inte ut som en korv, men jag har ju förstås en ”korv”… Alltså, jag tänker… Typ som en korv, fast man puttar inte med den… Om man inte… Hm… Äh, dumma Lelle!