”Äta bör man annars dör man! Äta bör man annars dör man! Vräka i sig mat, på en massa fat! Äta bör man annars dör man!”

Så sjunger faktiskt Obelix, och han har ju en poäng helt klart. Vid en vidare eftertanke så påminner ju han en hel del om en av mina favoriter, Edward Bloom. Och Edward är ju en välkänd gastronom och en mycket underhållande människa att lyssna på när han talar om mat. Detta har inspirerat mig att köpa en bok! Ja ni läste rätt, jag har köpt en bok och det händer inte ofta. Men jag har köpt en bok om molekylär gastronomi som heter ”Den Tekniske Kocken₂”.

Det är boken som nu ska lära mig mer om livsmedelsstrukturer, om vad som händer när man tillagar maten, tekniken för att göra det och en massa andra spännande saker. Jag tror att jag kommer uppskatta denna bok väldigt mycket, även om jag inte riktigt är så förtjust i att läsa. Men jag är ju nyfiken på allt som har med kemi och matlagning att göra, så jag hoppas kunna lära mig mycket som jag sedan har användning av i framtiden.

Men nu ska vi inte fördjupa oss mer i den saken, för det är andra saker på gång här som handlar om mat. För alla vi på jobbet åkte i fredags ut till Säby Säteri ute på Ingarö för att inmundiga årets julbord tillsammans. Harry och jag var redo att åka lite tidigare än övriga, och eftersom vi båda tog varsin bil dit så hann vi fram först. Men vi hann med att besöka ett galleri där med några riktigt häftiga tavlor, och sedan sprang vi upp till herrgården och tvingade personalen att bjuda oss på kaffe och pepparkakor. Vi slog oss ner i loungen och pratade roliga musikminnen och lite annat innan den stora bussen med resten av personalen kom dit. Nu skulle vi besöka Värmdö Bryggeri! Där fick vi en introduktion om hur allt startades, sedan fick vi förklarat hur allt går till och även titta runt i bryggeriet.

Vi blev även erbjudna en ölprovning. Det fanns mycket gott och några spännande smaker! Jag föredrog deras ljusa lager, inte så oväntat kanske eftersom jag rent generellt föredrar ljus öl. Sedan fick vi bland annat prova en ale, en IPA och en rosa öl som var bryggd på fjällfil och lingon. Mycket märklig öl om ni frågar mig, den smakade ungefär som blodgrapefrukt. Den sista vi fick prova var svart som en Guinness och smakade saffran eller lussebulle, en intressant smak men absolut inget för mig.

Sedan nalkades det mat och julbord, och här vet ju jag att det gäller att ta rygg på Ubbe för en garanterad toppklass upplevelse. På förra årets julbord så slog ju hans avslöjande ner som en bomb! När Niklas berättade att han minsann hade sett David Bowie live på Hovet typ 1989, men då kontrade Ubbe med att han ju minsan hade haft sex med David Bowie i Malmö 1991. Hur mycket sanning det ligger i det uttalandet spelar ingen större roll, det blev liksom game set match där på en gång för honom.

Denna gången så hamnade jag vid bordet bakom Ubbe, men jag kunde ändå höra honom vilket var trevligt. Men Niklas hamnade jag bredvid igen, han berättade många historier och visade ett märkligt fingertrick. Han pekade med långfingret, och skakade sedan hela handen. Enligt honom så var det bara fingret som rörde sig, men vi andra var mycket skeptiska och tyckte nog att hela hans hand skakade. Haha! I alla fall min gamla chef Micke och herr Nilsson som satt närmast tyckte detta var väldigt roligt. Henke pröva olika nubbar och började färdas bakåt i tiden när det gällde hans egen talförmåga. Efter en timme ungefär var det som att sitte med en neandertalare som mestadels brölade och stönade.

Maten då, ja den var god! Helt okej för ett julbord, jag gillade smakerna som erbjöds men saknade potatisen. Den verkade vara slut varje gång jag försökte storma fram för att hämta mat. Men allt som allt så var jag nöjd, och jag orkade nästan stanna kvar hela kvällen. Jag var för enkelhetens skull nykter denna afton, det blir enklast så när det handlar om att åka hem efteråt om man inte vill skumpa runt på olika bussar i nästan två timmar. Inget har förändrats där, jag skräms fortfarande av att åka kommunalt. Men när jag bestämde mig för att åka satt en berusad Henrick och ylade om skjuts i en gammal fåtölj, så han fick åka med. Veronica som bor i Trollbäcken fick naturligtvis åka med, hon har ju lika långt som mig att åka kommunalt annars och vi bor ju ganska nära varandra. Sista platsen knep Lennart, han ville bara hem och spela FIFA. Men han fick enbart åka med om han lovade att inte gnälla på vägen, som när vi var i Nice på konferens. Det var den gången när Lennart förvandlades till ”Gnällart”, och då skulle han med oss ut på kvällen när vi skulle leta upp ett hamburgerhak. Men berusade som han var den gången så hävdade han hela tiden att vi gick åt fel håll och ville aldrig följa med oss ut igen. Nu gick hemresan ändå bra, alla skötte sig och Henke kräktes inte i bilen. Tack för ett roligt julbord allesammans!

Det har dykt upp en sådan där food truck på parkeringen utanför jobbet, vilket har väckt mångas intresse. Jag har bara ätit mat från en sådan vid ett tillfälle, och det var när barnen och jag var på fabriksbesöket hos Coca-Cola. Maten det bjöds på där var enormt god, så jag hade ju lite höga förhoppningar om att denna skulle vara lika bra. Men när jag tog del av menyn så sjönk mina förhoppningar drastiskt, tråkigt nog. Det var mest falafel, kebab och kyckling. Inget som jag är speciellt förtjust i, förutom kyckling då möjligtvis. Men vågar man köpa det från en food truck sådär? Jag velade lite, tills min kollega Alf berättade att han köpt lunchen där en dag. Han kom lyrisk in på kontoret och sa att han hittade denna food truck, och att han köpte sin lunch där som han nu skulle ner till lunchrummet och äta. När han kom tillbaka såg han inte lika lyrisk ut, och han beskrev matupplevelsen lite som ett sämre gatukök där maten inte ens var helt uppvärmd. Så lite besviken verkade han vara, men det hjälpte i alla fall mig att ta ett beslut huruvida jag ska äta där eller ej. Om maten ej är uppvärmd så tänker jag definitivt inte chansa att äta kycklingen där, det lär garanterat sätta magen ur spel och sedan har man troligen ett eller flera dygn av utmaningar framför sig. Så tyvärr, denna vill jag inte testa. Men jag hoppas den kan locka hit fler food trucks med annan mat, för jag gillar hela konceptet med god mat i bilar!

Nu känner jag att det får räcka, blir alldeles trött i mina vackra ögon av att sitta här och skriva. Vill skicka ett STORT GRATTIS till min mor som fyllde år samma dag som jag var på julbordet med jobbet, du är fantastisk och alla vi barn älskar dig! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till den eller de idioter som stoppat nålar i bananer för att skada den som äter dem. Läste om detta i en artikel, där ett litet barn åt sin banan och hittade nålarna instuckna i den. Man häpnar ju verkligen, vad är det för fel på folk? Jag orkar fasen inte höra om fler sådana här saker, man tappar ju för fasen helt tron på människan snart. Jäkla puckon…