Nu är det snart dags för Luciafiranden, med ljuskronor och lussebullar. Det ska sjungas och fikas såklart, men i år så har barnen inget luciatåg i skolan. Det kommer kännas konstigt…

Numera är det så att barnen i klass 4 eller 5, minns ej riktigt, men det är bara de som arrangerar luciatåg på skolan. Jag tror att alla elever på skolan får ta del av detta, men inte vi föräldrar. Fast, det tycker jag är okej. För hör här…

I förskolan hade barnen luciatåg varje år, med alla barnen oavsett ålder. Jag har luskat i lite i detta, och börjar förstå att detta kanske inte är så himla roligt och bra för alla barnen på förskolan. Utan det är nog mest vi föräldrar som egentligen vill ha detta, vi som bara kommer dit och tittar på i några minuter. Men vi får inte ta del av allt bök och den stress som sker i form av påklädnad av alla barnen, stukade stjärngossestrutar och trasiga lampor i luciakronorna, borttappade tomteluvor och sedan finns det barn som är ledsna för att föräldrarna har glömt bort att lämna kläder eller ljus på barnens hyllor. Här finns också många oroliga barn som inte alls vill stå i detta rampljus inför massor av främmande människor, som helt enkelt tycker detta är skrämmande och jättejobbigt. Det finns även den aspekten att det finns barn vars föräldrar inte dyker upp i tid eller missar detta helt av olika anledningar. Där står nu dessa besvikna barn kvar som tränat och övat på detta, och sett fram emot att få visa vad de lärt sig. Och så finns det ingen förälder där. Visst finns det barn som gillar detta jättemycket, det finns olika typer av människor i alla åldrar. Men för vem är detta EGENTLIGEN viktigast? För oss vuxna som vill värna om ”våra traditioner” och protesterar mot att luciatågen börjar försvinna på förskolorna? Jag köper inte anledningen att barnfamiljers olika nationaliteter eller ursprung skulle vara orsaken till inställda luciatåg, att det ställs in på grund av kulturkrockar eller för att behaga ”minoritetsgrupper” om det nu finns sådana på våra skolor. Det kan säkert ha förekommit, men jag tror mer att skolorna själva börjar komma underfund med att detta inte är så bra och roliga upplevelser för alla barn. Så för vem är detta viktigast? Barnen, eller för oss vuxna som tycker att barnen ska arrangera luciatåg varje år?

Min åsikt, är att jag tycker inte att barnen ska behöva gå i dessa luciatåg varje år. Istället föredrar jag hur upplägget på skolan är nu, att de äldre barnen i skolan får arrangera detta luciatåg som eleverna får ta del av och även de arrangerande klassernas föräldrar. Inte som det var på förskolan, det måste ha varit så stressigt och förvirrande för så många barn att alla ska samlas varje år för ett luciatåg som pågick i ungefär tio minuter. De kan säkert ha ett liknande upplägg där, att de äldsta barnen på förskolan kan arrangera luciatåget. För barnen skull så tror jag att det är bättre så att det blir lite lugnare och mer organiserat, och inte minst en rolig och minnesvärd upplevelse för dem istället. För jag tror mer att det är vi föräldrar som kräver och vill ha dessa luciatåg, vi som kommer dit i tio minuter och bevittnar lite barnsång men inte får uppleva en bakomliggande problematik för barnen och deras pedagoger som tvingas arrangera detta. Missförstå mig inte, jag tycker det är jättefint och härligt att få uppleva allt detta. Men behöver jag kräva det varje år av barnen och lärarna? Nej, jag kan absolut längta och se fram emot det året det är barnens tur att arrangera luciatåget på skolan istället. Om det skapar en tryggare och lugnare tillvaro för alla de inblandade, och att det kanske faktiskt blir en härligt minnesvärd upplevelse för oss alla. Och då allra främst för barnen. Så tänk på det alla ni som suckar åt skolpersonalen eller protesterar i sociala medier över att era barn kanske inte arrangerar något luciatåg i år, eller nästa år. Låt detta ske i barnens intresse istället, och njut den dagen det väl är dags för era barn!

Nu till något helt annat! Min mor gav mig några tabletter när jag besökte henne sist, tabletter som är effektiva mot halsbränna. Jag sparade dessa till idag när jag kände av att elden i magen var tänd, nu skulle vi prova dessa tänkte jag och stoppade en tablett i munnen.

– Yack! Men vad fasen är detta? Frågade jag mig själv högt och kände hur tabletten började fräsa inne i min mun.

Den bubblade nästan likt en brustablett, så jag spottade snabbt ut den igen. Sedan försökte jag läsa mig till någon information om detta var en brustablett eller en tuggtablett, den såg ju mer ut som det sistnämnda. Men en tuggtablett brukar vara stenhård och även mjölig till konsistensen, inte som denna som fräser åt en på tungan. Så jag fyllde istället ett glas med vatten och släppte i tabletten där, men då hände det ju inget. Jag tittade på tabletten som bara låg där på botten, reaktionen uteblev. Men vad tusan då, är det en tuggtablett trots allt? Jag stoppade in tabletten i munnen igen och började tugga.

– Uuuuahh… Guuuh… Var ljuden jag gjorde ifrån mig när tabletten tuggades sönder där inne i munnen.

Men fy vilken obehaglig tablett, jag tuggade snabbt sönder den och svalde. Sedan svepte jag ett stort glas vatten för att få bort upplevelsen ur min mun. På vägen ut till bilen så kändes det som att det bubblade i magen och att en stor gasbubbla bildades i magsäcken som ville komma ut i en enda stor rap. Kanske var det en brustablett trots allt, och då har jag alltså tuggat i mig den. Nu ligger den där nere i magen och reagerar med allt vatten som jag så generöst bidrog med direkt efteråt. Undrar hur magen kommer att må nu, det skulle bli en spännande dag detta…

Tillbaka till Luciafirandet, jag fick nämligen frågan lite på skoj av en kollega på jobbet om jag skulle var Lucia på företaget. Jag tackade vänligt men bestämt nej, det är inget för mig. Han kom då på en idé att göra om upplägget och istället kalla det för sankta Lucifer… Intressant!

Nu kanske många av er rynkar på näsan och tycker att det var en jättedum idé, men kanske kan man göra detta på ett bra sätt. Jag vet inte var kyrkan har för ställningstagande till detta, om jag kanske vanhedrar helgonet Lucia och blir utesluten ur svenska kyrkan nu bara för det. Jag har ingen anledning att hylla djävulen, utan det var mer ett sätt att kanske locka lite mer män till att bära ljuskronan i framtiden. Och istället för att sjunga och fika med lussebullar så kanske man kan byta ut det mot andra saker, som exempelvis en hednisk grillfest och tvekamp! Det vore förstås inte riktigt korrekt och som att ta ett långt steg tillbaka i vår utveckling, och jag vill ju inte ha PK-eliten efter mig heller. Kanske vi kan locka fler män till att bära ljuskronan om vi ger Lucia ett mer könsneutralt namn, som exempelvis… Luciafer! Fast nu känns tyvärr detta inte så seriöst längre. Det som skulle bli en mer jämställd diskussion blev till trams, lite som vår obefintliga riksdag. Men tanken är ju det som räknas, och den var ju god…

”Mowgli – Legend of the Jungle” är en film som nu släppts på Netflix, denna var ju egentligen redo att släppas för något år sedan när ”The Jungle Book” kom 2016. Men det skulle ju bli lite kaka på kaka, så därför väntade de med att släppa denna lite mörkare och obehagligare version om människovalpen Mowgli…

Och denna var bra tycker jag! Visst kan man kanske sakna den välkända musiken och sången, men istället får man ta del av en mer mystisk berättelse. Och en mycket obehagligare tiger, Shere Khan, som här släpar sin ena framtass så att klorna nästan gnisslar mot marken. Denna kissemiss gör även hela filmen mycket råare än tidigare versioner, och blodet flyter på sina ställen. Rösterna var fantastiska även i denna version av bland annat Cate Blanchett som ormen Kaa, Benedict Cumberbatch som Shere Khan, Andy Serkins som Baloo och inte minst Christian Bale som Bagheera. De har även lyckats fånga ansiktsuttrycken hos skådespelarna och lyckats få med detta på alla djuren, mycket imponerande! Och det enda jag saknade med filmen var orangutangen kung Louie, nu var det en massa andra apor med istället. Så jag kan inte annat än att rekommendera denna film, den var absolut sevärd!

Nu tycker jag att vi avslutar dagens inlägg, det blev ändå lite smått och gott. Tänk även på att nu när det snart är Lucia och andra stundande högtider, att dricka måttliga mängder alkohol när det finns barn i närheten. Ge dem inte tråkiga minnen av dessa högtider, utan hellre känslosamma och glada minnen. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till tjuvjägarna som jagar flodhästar nere i Afrika. De har tydligen använt sig av en helt störd jaktmetod, där de kastar en handgranat i vattnet där flodhästarna finns. Sedan när granaten detonerat och dödat flodhästarna så hoppar jägarna ner i vattnet och tar deras stora tänder, för att sedan bara lämna de döda flodhästarna där. Det är ju skamligt! Och tänk på alla andra djur som dör i smällen, det kanske påverkar ekosystemet till och med. Jag hoppas innerligt att en stor och ilsken krokodil lackar ur på dessa smällar och attackerar tjuvjägarna. Slit dem i stycken för fasen!