Nu kommer julhelgen allt närmare, så himla härligt! Den bästa tiden på hela året tycker jag, även nu som vuxen. Jag känner mig laddad, barnen känner sig laddade. Bring on the holiday!

Om vi börjar med julkalendern som visas på TV i år, så verkar barnen inte ett dugg intresserade av denna. Jag minns att vi tittade på de första avsnitten hos mig, sedan när de kom tillbaka från Jenny så brydde de sig inte längre. Nu tror jag inte att deras mor påverkat detta alls, utan de svarade att de tycker om den men de vill bara inte se den. Okej, jag har fått intrycket av att årets julkalender var bra. Men de föredrar att göra annat än att följa denna, så det får man ju respektera. Däremot att öppna dagens lucka på deras adventskalender, det är viktigt och bör göras en mikrosekund efter att de vaknat på morgonen. Nova är så laddad att hon vaknar mitt i natten och kommer in till mig och frågar om det är dags att öppna dagens lucka. Detta har ibland skett runt klockan 04.00 på morgonen, eller mitt i natten som jag föredrar att kalla det. När jag svarar att det är för tidigt brukar hon lägga sig hos mig och sova vidare, i en halvtimme eller så.

– Pappa… Är det dags att öppna luckan nu då?

Och så fortsätter det fram tills det är dags att gå upp, men då sover hon minsann. Men när man säger att hon får öppna sin lucka så ställer hon sig snabbt upp i sängen och vill bli buren ut till soffan. Där samlas sen barnen en efter en och öppnar sin lucka på kalendern medan jag förbereder frukosten. En lite märklig morgonrutin, men den fungerar. Nästa jul har vi dock tillsammans kommit överens om att köpa en kalender som inte innehåller godis, det blir så mycket sötsaker ändå runt jul. Jag ska försöka komma ihåg att beställa den där experimentskalendern i tid, den verkar ju ta slut väldigt fort. Men då måste den ju vara populär kan man tycka, annars finns det ju andra kalendrar man kan välja mellan. Det får helt enkelt bli 2019 års bekymmer, nu blickar vi framåt mot slutet av detta år!

Vi har varit ute och handlat i helgen, både lite pyssel och även allt som behövs tills på onsdag när vi ska fira Nova och Theo som fyller år. Men det var riktigt kallt ute, så när vi kom hem i lördags så ville barnen bara krypa ihop tillsammans under en filt och värma sig. Detta blev ju ett utmärkt tillfälle att koka korv och sedan äta lite korv med bröd i soffan tillsammans, så det gjorde vi och blev varma och mätta. De ville titta på Harry Potter igen medan vi åt, så det gjorde vi. De är väldigt intresserade av Harry Potter, och ställer så många frågor om världen detta utspelar sig i under tiden vi tittar på filmerna. Jag har tyvärr väldigt dåliga svar på alla deras frågor, eftersom jag bara har sett filmerna en gång. Ja, förutom de tre första då som barnen vill titta på nästan varje gång de kommer till mig. Dessa har jag ju sett ett antal gånger nu, men när de ställer frågor om hur exempelvis Voldemort kommer tillbaka så minns jag ju ingenting och måste skylla på akuta toalettbesök för att slippa framstå som fadern utan alla svar. Vi har faktiskt beställt filmerna ”Ensam Hemma” 1 och 2, de känns ju fyllda av julstämning och klantiga inbrottstjuvar. Dessa tänkte vi titta på tillsammans, de tror jag barnen kommer tycka är kul. Jag vet att jag gillar dem i alla fall!

Men ingen helg utan pyssel! Vi gjorde en enkel variant där vi köpte färdiga pepparkakor som vi sedan dekorerade med kristyr och godis. Något pepparkaksbak blev det inte i år, de verkade inte så intresserade av det. Men att dekorera och äta dekorationsgodis var tydligen något som de gillade. Så nu har vi vackra kakor att bjuda på om vi får besök, annars äter vi upp dem själva. Mums! Kanske bjuder vi på dessa på onsdag när släkten kommer och firar twinsen, och lite andra godsaker. De hade önskemål om läckra tårtor i vanlig ordning, men jag känner inte att det finns tid och utrymme för det i år när vi firar på en vardagkväll. Så då hittade vi en annan lösning, som de gillade skarpt! Men vad det är får ni andra se då…

Nu är barnens kör slut för i år, detta avslutades i Värmdö kyrka under söndagen med luciatåg i en fullsatt kyrka. De var där flera timmar tidigare för att öva med de olika åldersklasserna som sjunger för att gemensamt framföra detta fina luciatåg, och det var jättefint. Ingen fick ta kort så av respekt för detta beslut har jag inga bilder att visa därifrån. Men jag kan berätta att Freja och Nova var tärnor med glitter i håret, och Theo var tomte utan luva. Det blev så, för när de skulle ställa upp och gå fram i luciatåget så gav han mig tomteluvan och sa att han inte villa ha den. Sedan gick de fram och sjöng många fina låtar tillsammans, det var riktigt fint och julstämningen kunde man ta på där i kyrkan. Och inget luciatåg utan att någon svimmar, så hände det tyvärr även denna gång. En av tärnorna segnade ihop och satte sig ner, personalen var snabbt framme och hjälpte till men hon behövde bara få lite luft sen blev allt bra och hon kunde fortsätta igen. När de sedan skulle gå ut igen så vinkade jag till Freja och Nova när de passerade oss, och när Theo kom så klev han ur luciatåget och gick fram och ryckte sin tomteluva ur händerna på mig. Nu när det var slut skulle han minsann ha den på sig, märkliga lilla tomte…

Sedan åkte vi hem och barnen somnade tidigt hemma, det var nog en ganska så ansträngande dag för dem. Men nöjda var de, och stolta över sitt luciatåg. De ska de vara också, de var jätteduktiga!

Jag visade ett klipp med komikern Johan Glans för barnen, där han pratar om Lucia. Denna har säkert de flesta av er redan sett, där han lite ifrågasättande berättar om hur vi i Sverige har som tradition att fira Lucia. Den är väldigt rolig, barnen skrattade lite men såg mestadels fundersamma ut efteråt. Det ska ju inte vara något konstigt med det videoklippet tycker jag, så när jag frågade efteråt vad de tyckte så fick jag höra att de tyckte det var roligt. Speciellt sången om ”Staffan var en stalledräng” skrattade de åt, men anledningen till att de såg så frågande ut fick jag höra när Theo ställde frågan efter klippet.

– Pappa, var han som pratade ett barn eller en vuxen?

Haha, jag började skratta jättemycket. Det är ju roligt bara för att Johan själv i sina shower ofta pratar om sitt lite barnsliga utseende, och jag har egentligen aldrig tyckt att han liknar ett barn. Men nu satt tre barn och undrade här, så då var jag ju tvungen att förklara att han faktiskt är ett barn. Hahaha! Eller inte…

Nu kan det väl räcka känner jag, hoppas att ni alla hade en riktigt fin Lucia förra veckan. Nu ska jag ska avsluta inlägget som en riktig sur-Einar här nedan. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla bilisterna som på morgonen idag tyckte att det var tråkigt och jobbigt att borsta av all snö från sina bilar. Så när vi körde upp på motorvägen var det som att köra in i en snöstorm bakom dessa lata idioter som envist skulle köra långsamt i mittenfilen dessutom. Snön yrde och alla tvingades köra långsamt eftersom ingen kunde se vägbanan ordentligt, helfestligt verkligen. Jag är förvånad att jag själv faktiskt blir just förvånad över hur folk skiter i sina medtrafikanter numera, inte undra på att det sker olyckor. Men många hade säkert kunnat undvikas om man bara respekterad alla andra lite mer och tog sitt ansvar genom att göra de enkla som sakerna som att exempelvis borsta av snön från sin bil och hålla till höger på motorvägen om man vill köra långsamt för att underlaget är läskigt och sikten dålig. Skäms på er! Och sedan till alla fotgängare, det här med reflex är väl inga konstigheter heller? Ni vet hur den fungerar och varför den behövs, inte sant? Eller vill det sista ni får uppleva i livet vara skrikande bildäck, strålkastarljus som kommer rakt emot er och sedan tystnar livet med en otäck smäll? Har sagt detta förr och alla har säkert redan hört detta, även om bilföraren hinner se er några meter från övergångsstället så kan ni inte räkna med att bilen hinner stannas nu när vägunderlaget är halt ute. Om ni ska vara ”tuffa” och skita i reflexen så kan ni åtminstone var observanta och försiktiga, se till att bilisten får kontakt med er innan ni leker odödliga vid varje övergångsställe i vintermörkret. Skäms på er också! Känner mig som en gringubbe men hur j***a svårt kan det vara egentligen om man är rädd om sitt eget liv…