Månadsarkiv: augusti 2019

Lukten Sie Unkensie

Uncategorized, , , , , ,

Jag har ätit tårta! Och inte vilken sorts tårta som helst, utan den bästa sorten. Nämligen smörgåstårta!

Åh vad det var gott, jag älskar smörgåstårta! Men jag ska berätta om en annan sak först innan vi djupdyker i den goda smörgåstårtan och det tillhörande firandet. Jag har ätit något annat idag, nämligen en sådandär liten asiatisk matkub som jag köpte till lunch för inte så länge sedan. Man kan ju tro att jag borde ha lagt den händelsen på minnet, men icke…

Red-Curry-Chicken-with-Jasmine-Rice

Notera de två små chilifrukterna på förpackningen, de som förmedlar att styrkan på denna maträtt är medium. DE LJUGER! De borde göra om detta för vanligt folk så att vi lättare förstår vilka konsekvenser denna matkub får för vår matsmältning etc. istället för denna luddiga information. De borde helt klart tänka om, och min egen tolkning numera av dessa chilifrukter är följande:

1 Chili = Hetta i hål nr.1 (Munnen)

2 Chili = Hetta i hål nr.1 och nr.2 (Rumpan)

3 Chili = Vill inte ens veta i vilka hål eller vart det kan tänkas hetta till då…

På detta sätt så undviker nog de flesta missförstånd, eller tror som jag att man klarar väl av två små chilisar. Jag hade inte helt glömt bort hur det gick sist, då kom den riktiga hettan mot slutet av måltiden när jag nästan ätit klart. Och kom sedan tillbaka när jag råkade slicka mig om läpparna på vägen tillbaka till kontoret, så att jag fick småspringa med utsträckt tunga för att fläkta den tills jag fick tag i något att dricka. Så idag hade jag en taktik för att äta denna asiatiska kub! Ja det finns annat att välja på i skåpet där man köper snabbmat, men det var inget som tillstalade mig så därför blev det denna idag igen. Och nu blev det som en helt ny upplevlse för mig, för trots att jag laddat upp med ett stort glas saft (0,5l) och även köpt en brandsläckare (burk coca-cola) för akutfall så lyckades jag förstöra smakupplevelsen igen. Min taktik var, att äta fort som fan innan det hettar till och börjar brinna i munnen! Den taktiken misslyckades, det brann rejält på tungan och då hade jag inte ens hunnit halvvägs in i måltiden. Det brann och det gjorde ont, och kollegor skrattade. Saften tog snabbt slut också, åh grymma värld! Jag kunde inte ens äta upp allt utan fick slänga det sista, och när jag stod där och skrapade av talriken så avundades jag alla personer med sina stålmagar som klarar av att äta allt. Jag vet inte hur jag ska hitta rätt balans i munnen igen för mina smaklökar, och magen kommer ju få sig en rejäl överraskning senare. Undrar om jag hinner hem innan det är kört? Det bästa vore förstås att äta barnmat nu i några dagar tills allt lugnat ner sig igen, jag får nog stanna till och köpa några burkar mat imorgon efter jobbet. Idag blev det inga onödiga stopp på vägen hem, utan jag skyndade mig raka spåret hem till min ”safe zone” innan det brakar loss. Om det nu gör det, man vet ju aldrig numera…

Men jag vill återkomma till smörgåstårtan nu som min mor hade gjort till min mormors födelsedagsfirande! Den var god, och det brann inte alls när jag åt den. Hon är bra på det där med smörgåstårtor vill jag lova, det var inte bara jag som uppskattade den utan vi alla åt av den och klappade oss på våra magar efteråt. Det var fint att träffa mormor igen, och hennes Urban. Det blir inte så ofta numera, om man jämför från tidigare när vi bodde på samma gård när jag var barn. Då sprang man ju över till henne och morfar nästan varje dag, men jag hoppas att det inte tar så lång tid innan vi ses igen. Tack för fikat och ett stort grattis på födelsedagen kära mormor!

Gissa vad, nu är det dags för det senaste i sportvärlden! Så för er som inte är intresserade, eller om ni kanske sympatiserar med Malmö FF eller AIK, får hoppa vidare om ni vill…

Igår spelades den bästa matchen i Allsvenska jag sett på flera år, den mellan Malmö och Djurgården. Det var 2:an mot 1:an som skulle mötas, och jag har fortfarande svårt att begripa att Djurgården faktiskt ligger etta i serien. Galet! Det trodde jag aldrig, och nu skulle de möta Malmö på bortaplan där Malmö inte förlorat en match på evigheter. Jag var så taggad och det verkade publiken på plats också vara, det var stor och fin inramning med mycket sång på läktarna. Matchen var så spännande, Malmö hade det mesta av bollinnehavet men Djurgården hade den bästa målchansen när matchen nått halvtid och resultatet 0-0 stod sig fortfarande. En bit in i andra halvlek lyckas Djurgården hitta en lucka ur Malmös offensiva press och kontrade snyggt in ett mål av Buya Turay. Malmö fortsatte pressa på för ett mål, och filmade till sig en straffspark när Christiansen snubblade över något osynligt i straffområdet. Jag blev fullständigt vansinnig över detta och trodde inte mina ögon! Den erkänt duktiga Marcus Rosenberg stegade fram för att slå straffen mot målvakten Tommi Vaiho, som räddar med fötterna! Jag vrålade av glädje, för det var inte mer än rätt att de bränner straffen tycker jag som de så fult filmat till sig. Efter detta forcerade Malmö och skapade en massiv press i jakt på ett kvitteringsmål, men resultatet stod sig. Matchen slutade 0-1 till Djurgården som nu leder med fyra poäng före AIK i serien, och dessa två lag möts nästa helg i derbyt. Hur ska mina nerver klara av detta, det är helt sjukt spännande. Forza DIF!

Bilen har fått sig en uppfräschning också, i söndags så åkte jag hem till mitt oljetroll till bror (Tommy) och lånade lite verktyg hos honom för att byta olja och diverse filter på bilen. Det luktar ju skunk inuti bilen sedan den stod på verkstaden i somras, och stanken verkar inte wonderbaumgranar eller andra väldoftande saker kunna få bort. Det är som att bli smiskad av en riktigt äcklig gammal fis varje gång man hoppar ini bilen, och vi ska inte ens gå in på vad den luktar om den har stått parkerad i solen på jobbet en hel dag. Men nu har jag bytt kupéfilter och tycker i min inbillning att jag genast upplever en avsevärd förbättring, återstår att se om doften av huggorm försvinner nu. Man kan ju alltid hoppas!

Jag har upptäck något nytt, i alla fall för mig. Det är rockbandet Avatar, och deras musik är helt fantastisk! Det var så svårt att kategorisera vilken typ av rockmusik de spelar, så jag googlade och fick fram något så spännande som ”Swedish Cabaret Metal”. Och det kan jag hålla med om, det är lite cabaret eller mer cirkus över det hela. Åtminstone om man tittar på dem live, som jag nu gjort en hel del på Youtube de senaste dagarna.

125052ts.jpg

Var får man dessa idéer ifrån, att ha inslag av cabaret eller cirkus i rockmusik är helt nytt för mig. Men så coolt! Bandmedlemarna ser ut som att de alla medverkar i en cirkusföreställning om man tittar på hur de klär sig, och scenen påminner om en cirkus i färgerna gult och rött. Sedan har vi sångaren som verkligen är något utöver det vanliga, han är otäckt sminkad och ser ut som en läskig clown som rör sig glatt över scenen och bjuder alla på en riktig show. Han är en riktig entertainer, lite som sångaren i Ghost. Och vilken röst han har, det låter riktigt bra live! Han growlar och mullrar lite emellanåt, men även det låter bra i mina öron. När han sjunger så märker man att han är en sådan som kan sjunga riktigt bra och inte bara låter bra i en studio. Så nu vill jag ju se dem live! Jag vill se den läskiga och roliga clownen framföra deras rockcirkus. Kolla på videoklippet här nedan, han skriker kanske lite väl mycket i denna men är de inte coola!

https://youtu.be/2xs-DE0HZ1c

Det var allt för denna gången, i nästa inlägg ska jag berätta vad barnen hittat för roliga fritidsaktiviteter. En ledtråd är att mitt blivande rockband inte är långt borta nu. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till trafiken i Stockholm. Jag åkte hem efter jobbet i fredags, trött och med massor av hemlängtan. Jag passerar över Skurubron och ser att informationstavlan för trafiken där är helt svart, vilket är ett gott tecken för då ska det inte vara några problem med trafiken. I de fall det är köer eller problem i södra länken så brukar jag svänga av vid Nacka och åka över Älta hem istället. Och vad händer då i fredags tror ni? När jag passerat sista avfarten för att välja en annan väg hem så stannar plötsligt trafiken helt, ett strömavbrott i södra länken innebar att alla nedfarten stängdes. Nu skulle alla välja alternativa vägar hem, och är man fast där vid kaffebacken så finns inga andra alternativ än att svänga av mot Hammarby Sjöstad eller fortsätta in mot stan. Så nu skulle tre körfält samlas i ett på avfarten mot Hammarby Sjöstad, detta tog nästan två timmar. Det stod verkligen helt stilla, och när man äntligen närmade sig avfarten jag skulle in på så kom det långtradare och annat som skulle klämma sig in framför mig. Då tog det ju evigheter innan man fick rulla framåt igen, jag tror jag stod helt stilla i över en timme bara på den där jäkla avfarten. Så om Trafik Stockholm kunde starta upp den där informationstavlan vid Skurubron så skulle fler än jag vara tacksamma, då kan vi välja andra vägar än att alla ska samlas i flaskhalsen vid Hammarby Sjöstad. Jag var helt slut när jag kom hem, så jag tog en öl och lade mig i badet med släckt lyse och avkopplande power metal dundrandes i högtalaren…

Tiny Kids

Uncategorized, , ,

Back to school! För barnen alltså, inte för mig. Nej nej aldrig i livet, vad skulle jag dit och göra…

back-to-school-first-day

Men barnen har nu börjat i skolan igen, eller ja de tjuvstartade redan förra veckan när de började gå på fritids igen. Nu har dock Freja börjat i andra klass, och twinsen började i första klass! Jag skriver detta varje år, men shit vad tiden går fort. Nu är alltså Nova och Theo ”etta-gluttare”, och detta med blandad förtjusning verkar det som om man frågar dem. Nova verkade lite pirrig innan, hon var osäker på om hon skulle ha några kompisar där som ville leka med henne. Sedan en ny lärare och ett nytt klassrum på det! Jenny och jag följde med barnen i tisdags när den första skoldagen startade och lämnade dem i klassrummen. Hon gick med twinsen och jag med Freja eftersom de började samtidigt, men allt gick bra. I alla fall för Freja, hon studsade fram när läraren kom ut ur klassrummet och välkomnade alla eleverna. De skulle få namnlappar att ha på tröjan första dagen så att deras nya lärare kunde lära sig vad alla barnen i klassen har för namn, detta gillade Freja. Så hon kramade om mig innan hon ställde sig i kön med de andra barnen och vinkade sedan till mig att jag kunde gå nu innan det kanske skulle bli pinsamt eller nåt. Haha! Det gick tydligen inte riktigt lika bra för twinsen och Jenny, Nova tappade äpplet hon hade med sig på marken så att det blev mos. Detta var tydligen det som fick det att rinna över känslomässigt för henne, då blev hon väldigt ledsen. Det är som sagt mycket nya intryck och annat som ska bearbetas av alla barnen, och det får ta den tid det tar. Theo verkade glad över att vara tillbaka och busar och leker för fullt med sina kompisar, så om han var det minsta orolig över att börja i första klass så märktes det inte alls. Då satt han ändå vid middagsbordet dagen innan och berättade att han inte alls var uppspelt över att skolan skulle börja, för nu under detta läsåret så kommer de ju få läxor med sig hem. Jag minns att Freja hade en läsläxa i veckan förra året när hon gick i första klass, och då skulle de bara läsa ett kapitel ur en väldigt lättläst barnbok. Så jag tror inte han behöver oroa sig över den saken alltför mycket, utan nu önskar vi barnen ett stort lycka till i skolan!

240_F_138849595_gHO9hsyjAMJss8pwEgyN1qbgc69FJDpq

Jag hörde Freja och Nova diskutera vad de ville bli när de blir stora, och det vet jag sedan tidigare är väldigt roligt och intressant att lyssna på som vuxen. Freja dansade runt hemma och berättade att när hon blir stor så ska hon bli ”Svansjön”, vilket jag tolkade som att hon vill bli en proffessionell ballerina och någon gång dansa i just ”Svansjön”. Hon gillar ju balett och dans, så det skulle nog passa henne bra om hon nu väljer att satsa på det.

Nova däremot, hon har tydligen valt en annan linje här i livet. För hon ska minsann gå på en ninjaskola, och om man tränar varje dag så kan man när man är vuxen slå sönder plankor. Intressant tycker jag! Att de är så olika ändå trots att de är syskon. Den ena vill dansa graciöst och den andra krossa plankor med ninjahugg, ja vi får väl se vart detta leder…

Vi hade i lördags en liten mini-kräftskiva hemma hos oss, bara barnen och jag. Det var roligt att höra vad barnen vill göra och vilken mat vi skulle ha till kräftorna. Fokuset verkade mest hamna på kräftorna och att vi skulle pynta hemma så det såg ut som en kräftskiva, med hattar och allt vad det innebar. Så det ordnade jag i den mån jag kunde, och utöver kräftorna så trodde jag att de ville ha paj eller andra godsaker. Men det ville de inte, bara kräftor ville de ha! Jag improviserade ihop en potatisgratäng, några baguetter och smaskiga ostar som vi kunde äta. Vilket var tur, för kräftorna åt de upp allihop! Det fanns inte ens en endaste kräfta kvar när de var mätta, och då åt de ändå av tillbehören också. Jag fick inga kräftor, mitt jobb tycktes vara att sitta och skala dessa åt barnen hela middagen trots att de innan sa att de kunde skala själva. Men när vi väl skulle äta så var det tydligen räkor de lärt sig skala, så nu fick jag sitta där och skala hela paketet med kräftor själv medan de bara mumsade i sig. De övade att skala lite själva, men oftast blev kräftan massakerad tills de tillslut fick in snitsen att ta loss och skala kräftstjärten själva. Då behövde jag bara hjälpa dem med klorna som ju är ganska svårskalade, men Nova försökte skala en klo själv…

– Men åh! Pappa här, den gick sönder. Sa hon sedan och lämnade över det som fanns kvar av klon till mig.

Vad denna klo hade råkat ut för är svårt att säga, men det såg ut som att den hade exploderat. Skalet var trasigt och ihåligt, dessutom var själva köttet så mosat att det ej gick att få fram ur klon. Men hon försökte i alla fall, och det var en bra lärdom tror jag. Barnen älskar ju skaldjur, det vet jag ju om så det var därför jag lät dem äta så mycket de orkade och så skulle jag äta de som blev över. Nu blev det ju inga kvar alls till mig, så jag fick äta potatisgratäng, baguett och ost. Men det var gott det med, huvudsaken är ju att barnen hade kul och de älskade kräftorna!

Ikväll ska jag följa med farsan på någon bilträff ute i Huddinge, hoppas vi får se några coola bilar där! Och kanske springer man på någon man känner, jag brukar inte hänga med på bilträffar men det är kul ibland och se vilka fina bilar de visar upp där. Så nu drar jag! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Ubbe på jobbet. Han har börjat sitta utomhus med oss andra när vi har rast på eftermiddagen, och han tillför en helt ny dimension av festligheter när vi sitter där och pratar om allt mellan himmel och jord. Så varför får han utmärkelsen då kanske ni undrar? Jo jag vill ju att han ska sitta där med oss varje rast, och tills han väljer att göra det så får han njuta av denna utmärkelse. Grattis Ubbe!

Summer Wine

Uncategorized, , , , , , , , , ,

Nu två dagar efter konserten i onsdags så började jag ju hitta formen igen, jag känner mig i alla fall inte lika trött längre. Detta vägdes dock upp med en märklig träningsvärk som infunnit sig i benen nu efter att man stått på tå och sträckt sig för att se så bra som möjligt. Det är bara att inse att man inte är någon ungdom längre…

Nu känns det som att sommaren sakta går mot sitt slut, för det är lite kyligare utomhus nu när man åker till jobbet på morgonen. Vilket känns tråkigt för denna sommar så har jag inte hunnit med att sitta på balkongen med mitt glas rosévin och lyssna på reggaemusik i den utsträckning jag önskat. Det är ju det man gör på sommaren, för rosé dricker jag nästan aldrig annars. Och reggae gör sig bäst på sommaren eller om man har en mörk vinterdepression under den kalla vinterhalvåret. Då funkar det det också att lyssna i små doser så man inte hinner tröttna när sommaren sedan är på intågande!

För någon dag sedan så kom jag att tänka på min barndom och när jag för första gången upptäckte reggae. Vi hade musiklektion i skolan som jag minns det, kanske gick jag i fjärde klass då eller något liknande. Musikläraren spelade upp musik från den gamla klassikern ”Absolute Reggae” och några som hade hört skivan tidigare önskade att få lyssna på låten ”Raising My Family” av Steve Kekana. Där och då blev jag helt såld, jag hade aldrig hört något liknande. När jag kom hem så berättade jag om min musikupplevelse för mina föräldrar, och de hade just då fått ett erbjudande om att beställa fyra CD-skivor till priset av en så jag bönade om att de skulle välja ”Absolute Reggae” och köpa den. Det gjorde de, och när den sedan fanns hemma så öppnades en helt ny musikvärld för mig.

Jag satt och lyssnade på alla låtarna väldigt ofta, och jag tror att mina föräldrar också gillade denna skivan. Vi hade inte lyssnat på reggae hemma tidigare, även om mina föräldrar säkert hade hört talas om Bob Marley och liknande. Och ju mer jag vidgade mina vyer inom reggaen så upptäckte jag bara mer och mer av denna fantastiska genre, musiken gör mig så glad och avslappnad! Det är ju precis det man vill uppnå när man har semester, att dricka rosé samtidigt hjälper mig mer att älska min egen röst när jag försöker sjunga med på min bästa jamaicanska dialekt. Det brukar fungera, efter ett tag.

Denna veckan har jag lyssnat på radiostationen Bandit varje morgon, och skrattat så mycket! En av de ordinarie programledarna, Bollnäs Martin, är fortfarande ledig så då har Richie Puzz lett morgonprogrammet ihop med sin vapendragare Sheriffen. Och de två tillsammans är så himla sköna, och man märker att de förmodligen är bra vänner vid sidan av jobbet för de har en speciell kemi dem emellan. Inget ont om Bollnäs Martin alls, men detta var som en välbehövlig frisk bris i ett annars ganska alldagligt radioprogam. Ett väldigt roligt inslag denna veckan har varit ”Bandit Shit List” som Bollnäs Martin brukar läsa upp varje dag, men nu har han istället skickat in sin lista till Sheriffen och Richie som valde att läsa upp denna på deras bredaste dalmål för att låta som Bollnäs Martin. Haha, det är så himla roligt! Och idag diskuterade de alkoholvanor, hur svårt många får det med omställningen från semestern till när de börjar arbeta igen. Richie hade tagit reda på lite fakta och läste upp följande:

– Man ligger i farozonen för att få alkoholproblem om man som man dricker mer än 13 enheter i veckan, och 9 enheter i veckan som kvinna. Nu har de slagit ihop detta och istället står det nu att det räcker med 10 enheter i veckan för båda könen för att man hamnar i riskzonen för att få alkoholproblem.

Detta gjorde Sheriffen lite orolig och han började genast ställa flera frågor om vad som räknades som en 1 enhet alkohol, för 10 enheter gjorde han ju av med bara under en tipslördag enligt honom själv. Haha, det lät roligt men samtidigt så hoppas jag att man tar detta på allvar. Det är ju väldigt vanligt att man förskönar mängden intaget alkohol hos sig själv vad jag förstår. Som tur är för min egen del så dricker jag nästan aldrig alkohol, inte ens på helgerna. Jag känner inget behov eller ser någon tjusning i att dricka när jag är ensam, men visst kan det hända att jag tar en kall öl hemma ibland om jag ska kolla på någon sportsändning eller ett glas rosé på balkongen om jag varit ledig. Det blir mer när man går ut och käkar middag med vännerna eller går för att se någon konsert eller en Djurgårdsmatch. Då kan det däremot bli mer än 10 enheter, men det behöver vi inte fördjupa oss i här just nu…

Nu hqr jag hämtat hem barnen från min mor, de verkar ha haft det superbra där dessa dagar. De berättade om allt de gjort i bilen på vägen hem, de pratade non-stop. Haha! Stort tack för hjälpen kära mor med familj, och även Elvira som tagit hand om sina tre små kusiner. Imorgon ska jag överraska barnen med en kräftskiva här hemma! Jorå, här har köpts kräftor och hattar med alla dess tillbehör. De älskar ju kräftor, och börjar ju lära sig hur man äter dem själva nu så att jag inte bara behöver sitta och skala dessa åt dem under hela middagen. Det kommer bli trevligt! Själv så är jag inte överförtjust i skaldjur, men för barnens skull så kan jag nog få i mig en eller två kräftisar. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till… Hm, detta var svårare än jag trodde. Enligt den oskrivna regeln så tilldelas ju Henke utmärkelsen om alla andra skött sig exemplasriskt, men jag känner att han ligger lite på plus just nu så jag vill inte förstöra balansen där. Men då kan vi väl ge utmärkelsen till den bedrövliga bilverkstaden Bilia igen, ja så gör vi! Grattis Bilia, ni har den…

Magiskt Rammstein

Uncategorized, , ,

Dra mig baklänges vilken fantastisk kväll gårdagen bjöd på! Att få se Rammstein live är så otroligt häftigt, och gårdagens konsert kan ha varit den bästa jag sett dem framföra någonsin!

Jag hade en utförlig plan för kvällen och skulle sluta tidigare på jobbet, då hade jag gott om tid på mig att hämta barnen på skolan och sedan köra dem till min mor där de ska stanna kvar tills på fredag. Skolan har stängt på grund av så kallade planeringsdagar under torsdagen och fredagen, så barnen var riktigt taggade över att få sova hos sin farmor och hundarna. Dessutom är deras kusin Elvira också där så de kommer ha superkul dessa dagar! När jag slutat för dagen så satt jag där lycklig bakom ratten i bilen och sjöng upp inför kvällens konsert på min bredaste tyska efter att ha kört ut på väg 222, då blir jag plötsligt snabbt omkörd av en polis med blåljus och sirener. Och när jag kommer fram till Grisslinge stannar trafiken upp, och ytterligare en polisbil rycker fram. Fasen tänker jag egoistiskt, det får inte vara en trafikolycka här nu. Detta händer inte! Men jo, det var precis det som hade hänt. I nästan en halvtimme får jag sitta och vänta innan polisen tillslut långt där framme någonstans styr upp trafiken så vi växelvis kan ta oss fram, jag rusar in till skolan och hämtar upp barnen och åker sedan rally mot Nynäshamn. När jag lämnat av barnen hos min mor och deras kusin Elvira som glatt tog emot barnen så kunde jag skynda mig hem, och jag hann bara innanför dörren hemma när Jocke kom förbi. Vi tog någon öl hemma hos mig och jag hann duscha och byta kläder innan vi sen tog pendeln i till stan där de andra skulle möta upp oss. När vi kom till Centralen ringde Tommy, så vi väntade in honom där innan vi sedan gick vidare för att hitta något att äta. Marcus, Erik och Mogge var redan inne i stan så vi hade en tanke om att ta oss till dem. Men när det är varmt ute, då blir man törstig. Så vårt fokus flyttades ganska snabbt från mat till dryck, och rycktes snabbt in på en pub för att ta oss en kall öl. Men sedan blev vi hungrigare och beslöt oss för att gå vidare, dock så kom vi inte så långt. För Tommy fick syn på en pub som liksom kallade på honom eller något, så vi gick in där och tog en öl till. Haha, men sen kände vi oss utsvultna och var verkligen tvungna att äta något. Vi stannade till vid en simpel korvgubbe längs vägen, men han hade inga vegetariska alternativ till Tommy. Dock så hade han lammkorv, och lamm är ju frigående och äter gräs. Det var inte långt ifrån att Tommy godtog det som ett bra argument för att sluka en korv, men istället hamnade vi på en pizzeria. Där anslöt nu Marcus, Erik och Mogge så att hela sällskapet var samlat. Nu kunde vi tillsammans röra oss mot Stockholms Stadion för en afton fylld av industriell metal och eld på tyska!

Arenan känns ju aningen liten för ett så stort band som Rammstein och deras enorma scénbygge! Åh herregud, oh mein herren! Detta var ju upplagt för en magisk afton, och den ”lilla” arenan lyckades ändå rymma 32000 personer som bidrog till en fantastisk stämning denna kvällen. Och när de klev upp en efter en på scénen till tonerna av ”Was ich liebe” växte förväntingarna, och sångaren Till Lindemann drog igång sin karaktäristiska ”Till-hammer” och hamrade igång tempot för kvällen!

Det var som vanligt en otroligt häftig och visuell show, det såg helt galet proffsigt ut när de blandade rök med ljusspelet som spred sig hela vägen från scénen och ut över publikhavet. Vår hobbit i sällskapet, Erik, frågade vad som hände där framme på scenen eftersom han inte såg något. Så vi flyttade oss framåt och kom på så vis närmare händelsernas centrum, nu var det fullt ös! Ett häftigt inslag var när sångaren rullade in en stor barnvagn gjord av metall till låten ”Puppe”, den lilla dockan som låg i barnvagnen verkade ha det lite kämpigt dock. Det såg ut att svärma flugor ur gapet på den och då samtidigt så sprutade det svart konfetti ut i publiken, varpå herr Lindemann valde att sätta eld på hela barnvagnen. Det låter lite groteskt kanske, men detta är ju Rammstein vi pratar om. Och senare under showen kom även den stora kitteln in på scénen till den kannibalistiska låten ”Mein Teil”, en av mina favoriter. Då vet man att det är dags för sångaren att tillaga keyboardisten inuti kitteln med de stora eldkastarna, och nu har de utvecklat ytterligare en ännu större eldkastare än tidigare. Shit va det brann! För det är ju det här med elden, de har ju enorm pyroteknik som smäller och brinner om vartannat! Ursäkta språket men det var så jäkla häftigt att se, och jag tror till och med att hårstråna i mina ögonbryn rullade ihop sig av värmen. Klicka på videoklippet här nedan så får ni ett smkaprov på hur det såg ut…

Konserten var bland det bästa jag har sett, och det var första gången jag såg dem spela utomhus där jag tycker att de kom mer till sin rätt. Sedan kan jag inte se hur det skulle kunna vara möjligt att genomföra denna pyrotekniska eldshow på en inomhusarena, det var storslaget! Och jag har ju inte ens nämnt ljudet på konserten, det var i särklass bästa ljudet jag någonsin hört! Nästan på gränsen till för högt, men perfekt avvägt och de rytmiska trumslagen fick kläderna att vibrera och bröstkorgen att skaka. Vilken show alltså, det är bara att lyfta på hatten för kvällens artister och tacka dem för en oförglömlig kväll. Sehr gut Rammstein, sehr gut!

Det här året har varit ett helt fantastiskt konsertår för mig! Det inleddes med Ghost som spelade i Globen i våras, sedan såg vi Metallica på Ullevi på semestern och nu avslutades det med Rammstein på Stockholm Stadion. Metallica och just Rammstein är två av mina största favoritartister, och Ghost har nu tack vare deras konsert sållat sig till skaran av favoritartister. Nu har jag inga fler konserter inplanerade i år, men i februari så intar vi Hovet och lyssnar på Sabaton! Det är något att längta efter, ser verkligen fram emot den kosnerten och hoppas att de bjuder på en lika bra show som de brukar. Rock on!

Det fanns inte så mycket mer att berätta om just nu, men jag hoppas att jag inspirerat en och annan att boka biljetter om Rammstein kommer tillbaka till Stockholm igen. De ska ju spela på Ullevi nästa sommar, men tror att de två konserterna är utsålda. Annars uppmanar jag alla som vill att gå och lyssna på dem och upplev det tyska spektaklet! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till den som planerade ombyggnationen av Stocholm Central. Det är ju omöjligt att hitta där nu, både Jocke och jag var totalt förvirrade när vi klev av pendeltåget. När vi trodde oss ha tagit oss upp vid stora vänthallen vid Vasagatan så visade det sig att vi hamnat på andra sidan vägen en bra bit ner på Vasagatan. Så det var bara att gå tillbaka men ovan jord denna gången så man hittade fram, det är ju generande för oss stockholmare att inte ens hitta på vår egen centralstation längre…

Something Smells…

Uncategorized, , , , , , , ,

Men hallå, kan man få uppleva helgen igen? Den blåste ju bara förbi och någon vila hann man ju inte med denna gången. Men trots att den passerade snabbt förbi så var helgen riktigt trevlig vill jag lova!

I fredags hämtade jag barnen efter jobbet, och efter middagen så hade vi fredagsmys med godsaker och film. Vi hade köpt den nya versionen av ”Dumbo” som vi kollade på, jag tyckte den var sådär men barnen verkade gilla den mer. De var fångade av handlingen trots att den är ganska så seg enligt mig, men filmen var ju till dem så det viktigaste är att de tycker om den. Och jag måste berätta något som lockade fram många skratt i soffan, det var innan filmen började och en trailer för filmen ”Frozen II” spelades upp. I en av scenerna där så kommer Christoffer ridandes på sin ren Sven i full fart följd av andra renar, och när Theo ser detta så utbrister han:

– Oj, titta vad många Sven! Sa han högt och pekade.

Hahaha! Freja skrattade hejdlöst åt detta, att han sa ”många Sven” istället för många renar. Och skrattet smittade ju snabbt av sig så snart skrattade vi alla åt detta, nu måste vi ju se denna filmen på bio när den haft premiär i jul!

På lördagen så hade jag bjudit över min far och Sussie på middag, som ett tack för att vi fått låna hans bil medan min stått på verkstaden. Jag trodde ju att det bara skulle ta en vecka eller så att få bilen lagad, men efter många turer så ser den nu ut att bli klar nästan två månder senare. Så för att visa min uppskattning ville jag bjuda på något som jag vet att han tycker om men troligen inte väljer att laga själv hemma, nämligen oxrullader! Detta var ju något som min fantastiska farmor brukade bjuda oss på, och hennes oxrullader var kanske en av favoriträtterna när jag var barn. Så när jag berättade detta för mina syskon Linda och Tommy så ville de också komma förbi och äta med oss, och även deras familjer såklart. Så det belv en stor släktmiddag nästan kan man säga, vilket var väldigt trevligt. Men framför allt väldigt gott!

a (800x533)

Igår hörde jag något riktigt märkligt på radion. Det var morgonprogrammet på ”Bandit” som spelade upp en låt som heter ”Norwegian Reggaeton”, och detta kan vara årets konstigaste låt faktiskt. Men det märkliga var att den var ändå ganska bra! Programledarna Sheriffen och Richie Puzz kommenterade låten medan den spelades, och det var ju roligt i sig men de väckte min nyfikenhet för denna märkliga låt. Jag var tvungen att lyssna på den när jag kom hem senare på kvällen, och den blir bara bättre och bättre ju mer man lyssnar på den. Så lyssna på den, jag kan tyvärr inte beskriva hur den är utan denna måste upplevas!

Något annat som hände igår var att bilen blev klar och kunde hämtas! Växellådan var nu bytt och nu kan man köra med bilen igen utan att den dummar sig. Dessutom så höll verkstaden sig inom prisbilden de lovat, sådant gillar jag! Detta trots att de fick byta någon damask och göra en framvagnsinställning som ej var med i beräkningarna från början. Det lät som ett avancerat ingrepp att byta växellåda, men enligt mekanikerna så var det inga problem. Något var dock annorlunda med bilens utseende när den var klar, jag kunde dock inte sätta fingret på vad det var…

Haha! Nej bilen var inte alls delad på mitten, utan den var nu hel och fungerar bra att köra igen. Jag blev så jäkla glad att när jag satte mig i bilen så fylldes jag av mys och kramade ratten, äntligen var den hel och fin igen. Jag måste rekommendera bilverkstaden som hjälpte mig med detta, den heter ”Ekman Bil och Båt” och ligger i Mölnvik. Jag har lämnat in bilen där tidigare och många på jobbet åker dit, de har nämligen suverän service och alltid ett trevligt bemötande! Det är som natt och dag om man jämför med j***a s**t Bilia, så här kommer jag fortsätta att lämna in bilen om det behövs i fortsättningen. Stort tack för den snabba hjälpen!

hgh

Men ingen rök utan eld som man brukar säga, även om det inte passar in så bra här just nu. Det komiska i detta var att när jag kört hem så tändes servicelampan på bilen, haha! Den kom ju precis från verkstaden, varför händer detta nu? Men service på bilen gör jag själv, så det behöver jag inte lämna in bilen för att få gjort. Men då fick jag något att göra nästa barnfria helg…

Jag vill även rikta ett ENORMT TACK till min far som lånade ut sin ögonsten till barnen och mig undertiden min bil blev reparerad, jag vågar inte ens tänka på hur omständigt och jobbigt allt skulle ha varit annars. Och även lånade mig pengarna jag behövde för att kunna lösa ut bilen, annars hade jag varit tvungen att vänta till lönen kom in på kontot. Och förmodligen behövt sälja min kropp eller något annat hemskt, för detta blev en dyr historia. Men ändå så blev det bra mycket billigare än vad ockrarna på Bilia skulle ha betalt för samma jobb. Jag blir sur bara jag tänker på den där förbaskade parasitverkstaden…

Imorgon ska jag på konsert och se Rammstein spruta eld! Det blir väldigt kul, de bjuder alltid på en grym show. Så detta kommer ni att få läsa om i nästa blogginlägg! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till doften som spridit sig i bilen efter att den stått så länge utan att den använts. Det luktar huggorm! Unken huggorm, fy fasen. Jag köpte en hederlig wonderbaum med skogsdoft som jag nu tryckt in i munstycket till kupefläkten, snart blir allt bra igen.

Smell-Weed-Car

The Fluga

Uncategorized, , , ,

Har ni någon gång känt er förföljda? Det är en ganska obehaglig känsla att ständigt känna sig iaktagen och det kränker ju ens integritet. Detta är något jag fick uppleva på torsdagen…

417085_1

Denna otäcka upplevelse startade direkt när jag startade min arbetsdag och klev in på kontrollabbet på jobbet. Först den där känslan av att någon tittar på dig, men du vet att du är ensam på platsen så det finns ingen annan där. Jag började förbereda mätinstrumenten för arbetsdagen och startade sedan upp datorn, då kände jag det igen. Och nu blev det en stor grej av det hela och jag gav mig tusan på att ta reda på vad som pågick, så jag tittade mig omkring på labbet och sedan vidare ut i korridoren utanför. Men ingen person syntes till ännu, och när jag går tillbaka till skrivbordet så kommer plötsligt något farande mot mig!

fly

En fluga! Svart och lite äcklig! Jag viftar försiktigt bort den och hoppades att den skulle flyga vidare ut i korridoren, men den försvann. Jag satte mig vid datorn och startade upp allt, då kommer flugan inflygande till mig och landar bredvid min kaffekopp. Jag viftar bort den igen, men den snurrar bara runt en stund och landar sedan på skrivbordet igen. Den störde mig inte, men eftersom det inte finns några fönster där jag sitter så tänkte jag att den kommer ju dö om den stannar där inne för länge. Jag gjorde därför ett försök att vifta ut den i korridoren så att den kunde söka sig ut till friheten igen, men den kom bara tillbaka in igen och landade någonstans i närheten av mig. Sedan satt den bara där, den slickade sina ben och bara glodde på mig…

slide-mosca

När dagens första prov kom till oss på labbet så ignorerade jag flugan och började analysera detta prov, men jag behövde även gå bort till andra änden av korridoren för att hämta ett protokoll jag skrivit ut på skrivaren där. Och vad händer då! När jag är påväg tillbaka så möter jag flugan, den flög precis ut från labbet och förbi mig. Härligt tänkte jag, äntligen är den fri och jag kan få arbeta ifred. Jag började mäta provet och kände efter en kort stund att något kittlades på mitt ben, där var den igen! Flugan var tillbaka, och med mitt dåliga morgonhumör så började jag nu bli aningen irriterad. Jag viftade och försökte nu skrämma ut den från labbet genom att göra mig stor och farlig. Det gick sådär. Den följde efter mig och landade bredvid mig på skrivbordet igen, och bara tittade på mig med sina stora ögon. Efter en kort stund så kom en kollega förbi och då berättade jag om flugan som förföljer mig, men enligt min kollega så tycker flugan uppenbarligen om mig och vill vara min kompis. Jag kunde ju inte låta bli att misstänka om jag luktade illa eller något för flugor gillar väl bajs, eller hur? Men jag luktade ju alldeles förträffligt där jag satt i mina rena kläder utan bidoft, så varför kunde flugan inte bara lämna mig ifred. Detta började bli påfrestande även för en person med mitt annars ganska långa tålamod, jag vill inte vara kompis med flugan. Den verkar ju pervers också som slickar på sina ben när den stirrar på mig, dumma flugfä!

46219d92a89593edd70460f4f1727e20-d6j90dv

Det var en annan sak jag skulle ta upp här, som jag grubblat över en hel del den sista tiden. Konditionen, varför är den plötsligt borta? Jag har inte tränat aktivt senaste åren så det är inte så konstigt att man flåsar mer än tidigare, men jag har ändå orkat med aktiviteter utan större problem. Fram tills nu, i sommar. När jag har parkerat bilen på jobbet på morgonen så går jag in genom entrén och direkt till kaffeautomaten, så ser morgonrutinen ut för mig varje arbetsdag. Men nu finner jag mig andfådd och flåsandes när jag kommer fram och trycker mitt val av kaffe på maskinen, och så brukar det inte vara. Jag tänkte efter och kom snabbt fram till att det är ju ganska många steg från bilen fram till kaffeautomaten, detta skulle jag räkna ut nästa dag för att få lite fakta på detta. Så det gjorde jag nästa morgon, fasen alltså…

unfit-cartoon

23 steg… Ynkliga 23 steg och jag nästan dör! Varför ska man… Hur kunde det… Nej jag blir på riktigt besviken nu, detta är allvarliga saker! Jag får ta med mig en egen kaffeautomat, en sådan där kapselmaskin kanske. Den kan jag ha bredvid skrivbordet så att jag slipper denna omväg på morgonen i fortsättningen och inte slösar bort alla mina steg så att jag blir utmattad innan arbetsdagen ens har börjat.

sidbild_foraldrar_520x284 ändrad

Till er som undrar hur det gick för flugan så kan jag informera er om att den fortsatte att hänga efter mig. Och för er som dessutom höjer ett ögonbryn över om det verkligen får vara flugor på labbet kan jag lugna er med att säga att det inte är någon fara, det är lock på allt som finns där så ingen risk för kontaminering eller spridning av bakterier på något vis. Om jag förflyttade mig så nog tusan dök den där flugan upp i närheten av mig till slut med stirr i blicken och slick på benen. Den följde till och med mig när jag tagit mig hela vägen bort till lunchrummet för att äta lunch, och surrade runt omkring mig där. Om det nu var samma fluga eller om den bara har väldigt jobbiga polare vet jag inte helt säkert, men där flög den nu runt som ett lyckligt barn på ett stort lekland medan jag försökte äta min matlåda. Sedan var det samma visa när jag var tillbaka på labbet igen, jäkla surr surr och slick slick! Och när jag gick hem för dagen så släckte jag lyset men lämnade dörren på glänt, i hopp om att flugan skulle följa ljuset i korridoren och söka sig vidare under natten. Men vad tror ni händer när jag sätter mig i bilen och börjar köra hem, jo den där jäkla flugan befann sig nu i bilen och flyger surrandes framför mig mot vindrutan och stör min sikt! Den gjorde mig nu alldeles GALEN! Jag tog rattlåset som låg bredvid mig i bilen och försökte mosa den där jäkla flugan, men den var ruskigt snabb den lilla rackaren. Så jag träffade inte direkt, efter en stund träffade jag…

windshield-crack

Nu tror jag inte att det var samma fluga, för det vore ju faktiskt väldigt märkligt om den skulle lyckats följa efter mig hela vägen till bilen. Så jag antar att detta var en annan fluga som råkat flyga in i bilen. Och jag försökte inte slå ihjäl flugan med rattlåset på riktigt om ni trodde det, den fick bara flyga ut genom sidorutan. Men vart kommer alla flugor ifrån helt plötsligt, är det någon babyboom i djurriket bland insekter nu eller vad är det som händer? Vart tog TV-programmet ”Bullen” vägen, jag har så många frågor om livet just nu…

bullen-jpg

DAGENS JERKER går till flugan som förföljde mig en hel arbetsdag. Det surrar fortfarande i mitt huvud efter att ha tvingats lyssna på den när den flög runt och störde sin omgivning. Det vill säga mig, dumma fluga…

Fire In The Hole

Uncategorized, , , , , ,

Vi måste alla ställa oss upp och ropa ut ett glatt HURRA för Solveig, eller mormor Solen som barnen fortfarande säger. Denna enastående kvinna fyller idag 90år och verkar lika pigg och glad som alltid, så ett stort grattis för mormor Solen! Hurra! Hurra! Hurra!

Barnen var hos mig i helgen, och det var himla trevligt! I fredags så käkade vi gyros hemma som är så galet gott, och det är väldigt uppskattat av barnen också. Sedan ville de visa ”The Emoji Movie” för mig, så vi tittade på den innan vi skulle sova. Den var så ”bra” att jag somnade direkt efteråt, hihi! Men kul att de kommer med förslag på filmer ibland, och filmen var inte dålig utan den var bara inte så underhållande för mig som är vuxen.

I lördags åkte vi och badade hos min mor, och där var även mina syskon och barnens kusiner på besök så det blev full fart hela eftermiddagen. Det badades och lektes lekar, det är rätt skönt att man kan sitta och fika med de vuxna nu igen. Jag ser på min bror Tommy som får jaga efter lilla Tove nästan hela tiden, och det var inte länge sedan man själv hade det sådär. Men nu är barnen större och sköter sig alldeles förträffligt själva när de leker och tar hand om varandra. Så härligt! Barnen fick även åka motorcykel med Kent, och detta var väldigt uppskattat och roligt. Det pratades mycket om det när vi åkte hem sen, och de visade vart de hade kört och sett rådjur längs vägen.

I bilen så hörde vi låten ”Das Boot” av U96 på vägen hem, och de ville lyssna på den om och om igen för att höra ubåtsljudet (pinget från sonaren). De ville veta vad det var och hur det fungerade så jag förklarade så gott jag kunde, och berättade att musiken kommer från en gammal film som heter just ”Das Boot”. Det är en galet spännande och bra film, så om någon mot all förmodan har missat den så bör ni genast ta er en titt på den! Jag berättade om händelserna i filmen, hur ubåten blir jagad och får gömma sig för andra båtar. De blev så fascinerade av min berättelse att de ville se på filmen, men jag sa att de måste bli lite äldre först. Men de fick titta på musikvideon av U96 när vi kom hem! Det var tydligen tillräckligt spännande för de ville se den flera gånger, så efter det så hade man den på hjärnan resten av kvällen. ”One – Two – Three – Techno”…

På söndagen så skulle vi till Theos fotbollsträning, men han orkade inte sa han och vädret var väl inte så bra det heller för den delen. De har frivillig sommarträning nu för de som vill, så det gick bra att avstå denna gången. Sedan duschade alla barnen och klädde upp sig fint, för de skulle åka och fira mormor Solen denna dag. Så redan efter lunch så åkte jag och lämnade dem i Farsta på kalaset där Jenny tog emot dem. Sedan åkte jag hem igen och tvättade, för det kan man göra på söndagar.

Jag visade tecken på lathet i veckan och hade inte tagit med mig någon matlåda till jobbet, och då måste man ju snabbt improvisera i lunchrummet! Så det gjorde jag då, och ställde mig framför kylen och frysen med färdigmat som man kan köpa där. Jag kliade mig i skägget och sneglade mot de frusna pirogerna och pizzorna, men kände att jag tusan är bättre än så! Så jag tittade närmare på de asiatiska små lådorna med olika thairätter, men de hade sådana där chilifrukter som visade hur starka de var. Varför finns ingen maträtt med bara en chilifrukt eller en överkryssad chili? Nu var det bara två (medium) eller tre (stark), och jag känner mig själv så pass bra numera vid snart 40-års ålder att tre chilifrukter är absolut inget för mig. Inte två heller egentligen, men vad skulle jag göra då? Det fanns ju bara det eller de där pirogerna eller pizzorna att välja på annars, så nej det fick bli en låda av styrkan medium. Två chilifrukter alltså, och en chokladboll att neutralisera en eventuell katastrof i munnen om det skulle uppstå…

Red-Curry-Chicken-with-Jasmine-Rice

Nu kanske ni tror att jag skulle brinna upp när jag åt denna, men det gjorde jag inte alls ska jag be att få tala om! Nej jag värmde på den där boxen med mat, och petade försiktigt i riset innan jag försiktigt tog första tuggan. Inte så farligt, så jag tog en till . Och en till. Ja jag åt upp allt och kände ingen chili alls förrän mot de sista tuggorna, då tog vattenglaset märkligt nog snabbt slut för mig. Fy vad det brände till på tungan nu, men jag var så pass nöjd att jag inte kände av detta redan från början utan lyckades äta upp allt som en riktig tuffing. Sedan skulle jag bara gå från lunchrummet tillbaka till min arbetsplats igen, det var då det hände. Jag slickade mig lite om läpparna och då började det svida och bränna ordentligt helt plötsligt, och jag förstår inte varför! Det hade ju gått typ nästan fem minuter från det att jag tog sista tuggan till att det nu plötsligt började brinna i munnen på mig. Jag lovar, att sommarens alla skogsbränder i hela Europa inte var någonting i jämförelse med det jag nu fick uppleva i min mun! Jag tog raskare steg men mötte ju kollegor som jag knappt kunde hälsa på, och i luckorna mellan dessa personer som jag mötte så småsprang jag med öppen mun och utsträckt tunga så att det fläktade lite i munnen. Tyvärr är jag inte så snabb så det fläktade inte överdrivet mycket, men det hjälpte lite i alla fall. Så jag rusade upp till mitt skrivbord och tog fram chokladbollen jag köpte för att neutralisera munnen, och jag kan ha satt rekord i att äta upp en chokladboll på kortast tid någonsin. Guinnes rekordbok, vart är ni när man behöver er? Nåja, jag mådde bättre efteråt och det gick bra att använda tungan när jag skulle prata igen. Kanske mådde jag lite illa av att ha ätit den där chokladbollen lite för snabbt inpå själva lunchen, men det är smällar man får ta när man ska vara en tuffing i lunchrummet och köpa alldeles för stark mat.

f150cbeb211f303517581c9e3da07027

Bara sådär så var detta inlägg slut för denna gången, hoppas ni inte skrattade åt min brinnande mun utan tyckte lite synd om mig och swishade en slant. Jag har startat en egen privat liten insamling till förmån för min Lancia/Volvo som genomgår ett stort ingrepp just nu, vi kan inte annat än hoppas på det bästa. Och hur det gick till när den där asiatiska matboxen skulle ut igen efter att ha passerat genom kroppen behöver vi inte ens gå in på här, utan där kan ni ta hjälp av rubriken och er fantasi så blir det inte så svårt. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Bilia. Nej bilen är ju inte kvar på verkstaden där längre, men tydligen så är jag långsint och är därför fortfarande sur på dem…