Det är verkligen något speciellt med att fylla år numera, man har liksom inte koll på vilken dag det är eller hur mycket man fyller. Utan blir glatt överraskad när någon vänlig själ med koll kommer fram och säger grattis, sedan får man höfta till med en siffra eftersom man inte minns exakt hur mycket man fyller. Haha, så himla märkligt!

När man var yngre däremot, eller barn kanske jag ska vara specifik och säga då var ju födelsedagen årets stora happening liksom! Födelsedagen och julafton, där snackar vi kanske årets två viktigaste dagar. Och man hade nedräkning av hur många dagar det är kvar, gjorde önskelistor, satt och kryssade i det man önskade sig i leksakskatalogerna. Det var ju ett helt projekt att undersöka och önska sig presenter, men samtidigt lite utav det mest spännande som fanns på den tiden. Numera brukar familjen fråga om det är något speciellt man önskar sig sen sker en liten insamling, och nu har man ju lärt sig att det är lönlöst att önska sig saker som man vet att man ändå inte kommer att få. När jag var liten fanns det ju en hel del bra grejer på den där önskelistan som man drömde om att få, och listan kunde bli både lång och skrämmande för mina föräldrar. Eller vad sägs om exempelvis pirayor, ett lasersvärd, enorma LEGO-byggen eller en sådan där liten röd grej man stoppade i en snurrskiva med bilder som man kikade på mot ljuset. Nu kanske ni tycker att jag önskar mig saker ganska oansvarigt och bara ser det till materiella ting, men för mig fanns en mening med allt. Okej jag kan förklara här nedan…

Pirayor – Jag har alltid varit fascinerad av dessa köttätande fiskar, speciellt efter att ha sett dem i en av mina favoritfilmer som barn där en skurk har ett stort grönt akvarium med pirayor. Där stoppade de ner typ en stor lammfiol eller liknande och så bubblade vattnet som värsta jacuzzin när pirayorna kastade sig över festmåltiden, sedan när den muskulösa skurken drog upp lammfiolen igen så var det bara ett stort ben kvar. Jag ville så gärna testa detta hemma med kycklingklubbor, och det fanns en djuraffär i Jordbro på den tiden som sålde pirayor. När jag passionerat berättade om dessa för min mor blev svaret nej, de kunde ju bita mina småsyskon. Vad är det för förklaring? Om de stoppade ner fingret bland mina pirayor får de väl skylla sig själv tyckte jag, så det blev tyvärr aldrig några pirayor för min del…

Lasersvärd – Ni vet ett sådant som Luke Skywalker har i Star Wars, ja men herregud ett sådant ville man ju ha på den tiden! Nu finns det ju ganska snygga samlarobjekt till lasersvärd som man kan köpa om man vill, och jag fick faktiskt ett rött av en gammal arbetskamrat tidigare. Men då var jag ju vuxen och kunde inte riktigt nyttja det på samma sätt som jag tänkte mig när jag var barn. Då sprang man runt i lekparken och fäktades med träpinnar samtidigt som man gjorde ljudeffekter med munnen så att det lät som ett riktigt lasersvärd. Ja skratta ni, men många prinsessor har jag räddat i min barndom det kan jag lova er!

Hund – Alla barns stora dröm, och jag vill än idag skaffa hund. Tyvärr fungerar det ju inte i dagsläget men så fort möjligheten dyker upp kommer jag skaffa mig en Pubert (Pubbe). Det namnet var egentligen tänkt till min förstfödda son men den idén sköts snabbt ner av hon som hävdade sig vara modern till barnet. Så nu får det bli namnet på min hund i framtiden istället! Och jag har ju alltid drömt om att ha en hund som ser ut som en varg, helst en riktig varg om jag får tag i en men det är nog högst tveksamt. Det får nog bli en Jämthund eller en Husky i så fall, eller något liknande. Men då bör man ju vara en hurtig person som aktiverar dem varje dag och det är jag ju inte, jag får kanske tänka igenom detta en vända till innan det är dags…

Dator – Alla smågrabbars dröm när jag var barn! Numera finns det ju datorer i nästan varje människas hem, men inte när jag var barn. Mina kompisar och jag ville så gärna ha en egen dator, och en av mina barndomsvänner Tony hade minsann en dator hemma som hans pappa hade ordnat. De hade en liten svart eller brun dator först men jag minns ej vad den heter, men den var inte lika rolig som den dagen de hade skaffat en Commodore 64. Där snackar vi framtiden på den gamla goda tiden! Man stoppade i ett kassettband med spelet på i en liten bandspelare som var kopplad till datorn, sedan tryckte man på play och väntade tills bandet spelat upp sig och först då var spelet redo att spelas! För det mesta, ibland var man tvungen att vända sida på kassettbandet och fortsätta laddningen så det kunde ju ta sin tid det där, men då kunde man köra bilbana eller något undertiden. Men så mycket glädje och minnen som denna dator har gett oss, det går ej att förklara. Så en sådan dator ville jag såklart ha också, men det blev ingen Commodore 64 för mig. Jag sparade ihop till en Atari istället som jag köpte flera år senare, men det är en annan historia som vi kan ta en annan gång.

Delfin – Alla som har sett TV-serien om delfinen Flipper räcker upp en hand! Denna hoppande och högljudda delfin sändes på TV varje morgon under en tid när jag var liten, och det serien lyckades med bäst var ju att lyfta fram vilka fördelar det finns att äga en alldeles egen delfin. Och jag som är orolig till havs och har målat upp mardrömsscenarion där både hajar och späckhuggare går till attack mot lilla mig skulle ju verkligen behöva en egen delfin som kan skydda mig. Men vi hade ingen sjö eller liknande där jag bodde som barn utan då skulle jag få ha den i sjön Rudan en bra bit bort, eller så skulle delfinen få ligga i badkaret hemma och detta fattade jag ju själv att det inte skulle fungera. Så min mor lät mig köpa två små vattensköldpaddor istället, men de utvecklades varken till ninjapaddor eller bubblade som en jacuzzi när de åt kycklingklubbor. Så på grund av deras dåliga samarbetsförmåga så fick dessa två sköldpaddor bara bo hos mig i några år innan de fick flytta vidare till ett nytt hem…

TV-spel – De flesta av mina vänner ägde ett Nintendo eller ett SEGA på den här tiden, men inte jag. Detta stod nog med på min önskelista i många MÅNGA år innan jag slutligen sparade ihop pengar och köpte ett Nintendo ihop med min lillebror. Jag behöver nog inte förklara vilken magisk underhållning denna maskin erbjöd oss, alla ni som levde på den tiden och spelade Nintendo vet vad jag pratar om redan. Ni andra, skäms på er!

Häst – Åh nu har han tittat på filmerna om ”Svarta Hingsten” och vill därför ha en egen häst tänker ni säkert, men det är fel! Jag ville nämligen bli en ny barn-Zorro som hjälpte de fattiga och stal från de rika likt Robin Hood, och för detta ärofyllda uppdrag så behövdes det en häst. Det fanns många storslagna planer på hur jag skulle göra grannskapet i Jordbro till en tryggare plats när jag sittandes på hästryggen for fram och viftade med mitt lasersvärd så att manteln fladdrade med vinden. Detta blev det såklart inget av med, för en dum allergi utvecklades i min kropp som gjorde att jag än idag inte kan vara nära hästar för länge. Annars hade jag med största sannolikhet ridit runt på stadens gator än idag och vi hade inte alls haft den höga brottsligheten vi nu får uppleva…

Motorcross – Jag vet inte varför jag envisades med att önskad mig denna, jag fick ju en tydlig förklaring av min far att man inte får köra motorcross hur som helst. Och därmed sprack ju mina framtidsplaner på hur jag ville nyttja den så då var det ju bara att lägga ner allt, men jag tror att den fick stå kvar på någon önskelista ett tag till bara för att symbolisera mitt missnöje med de lagar och regler som begränsar framförandet av min tilltänkta motorcross som skulle ge mig så många nya möjligheter här i livet.

LEGO – Vet inte om detta behöver någon förklaring egentligen, för alla barn gillar väl LEGO? För min del handlade det även om att jag kunde bygga sådant jag själv inte kunde köpa, och just LEGO fungerade ju väldigt bra i detta syfte! Jag ville exempelvis ha rymdskeppen från Star Wars till mina actionfigurer men dessa skepp kostade ju massor, så när jag inte fick något sådant så byggde jag rymdskepp i LEGO istället. När jag lekte hemlig spion men inte fick en leksakspistol att använda i självförsvar så byggde jag en pistol av LEGO. Det finns många fler exempel på vad som skapades med hjälp av dessa små plastbitar i min barndom, så detta var något återkommande på önskelistorna varje år.

Den röda grejen – Jag vet inte vad denna sak heter, men typ ALLA hade en sådan! Så självklart ville jag också ha en egen, så fungerar ju barn. Istället fick jag bygga ihop en egen variant av en stor tändsticksask med titthål i, sedan lånade jag morsans negativ från hennes framkallade foton i smyg för att komma så nära denna upplevelse som möjligt. Men det var aldrig riktigt samma sak att titta på födelsedagsfiranden med släkten i min tändsticksask när mina kompisar hade bilder på vilda djur och liknande safariäventyr på sina ”bildskivor” som medföljde denna underskattade lilla apparat…

Nåväl, inget av detta återfinns numera på min önskelista. I år önskade jag mig istället rödvin till min fina vinkyl, två vita orkidéer som fortfarande lever och ett presentkort på IKEA. Och vet ni, jag fick allt jag önskade mig! Detta skedde när vi förra helgen firade alla i släkten som fyllt eller fyller år nu i september, det blev såklart gofika och hela rubbet. Stort tack alla som kom och firade mig, och tack Marcus för att bilderna du publicerade på Facebook på min födelsedag nådde några av de högsta cheferna på mitt jobb…

Jag har missat att skriva om detta, men för någon vecka sedan så bönade och bad barnen mig om att få åka till Yoump och hoppa runt där. Så vi bokade tid och åkte dit, det var fullständigt livsfarligt för en man av min kaliber! Så jag köpte en kopp kaffe som serverades i en urläcker pappmugg och tittade på barnen medan de hoppade runt konstant under en hel timme, men när det var ca 10 minuter kvar så kom de en efter en och var helt slut och ville åka hem. De var då så trötta att de inte ens orkade hålla i en varmkorv med bröd efteråt, de ville bara hem. Det ser jag som en lyckad aktivitet om de tog ut sig så pass mycket så energinivån landade på noll, så då var det bara att åka hem och ladda om batterierna igen då!

Självklart ska jag väl passa på att nämna att Djurgården vann fotbollsderbyt mot Hammarby i söndags, ÄNTLIGEN! Dessa derbyn som varit så underhållande och roliga att titta på tidigare har de senaste 10 åren varit mer förknippade med ångest och förtvivlan, så det var härligt att få uppleva den glädjen igen. Stort tack för att ni läser, men detta var allt för denna gången. Nu hoppas jag att ni alla får en riktigt skön och härlig helg, ha det biff!

DAGENS JERKER går till alla ungdomar med A-traktorer och mopedbilar ute på Värmdö, för de är fasen en hel del numera. Jag har inget emot ungdomarna eller deras fordon heller för den delen, men det har ju skett någon form av explosiv ökning av dessa tycker jag. Och det faller sig tyvärr som så att när man har en tid att passa eller är som mest stressad så lyckas man självklart hamna bakom en sådan där rackare, och ibland är de flera och färdas fram i kolonn för tusan och då kommer man ju aldrig fram dit man ska! I en perfekt värld där jag var kung så skulle dessa ej få framföras hur som helst utan enbart mellan kl.02.00 – 04.00 på nätterna, övrig tid lämpar de sig bäst parkerade på ungdomarnas föräldrars garageuppfarter där de kan samlas för läskdrickande och putsande på fordonen eller något. Eller så får de se till att gasa på när jag kommer, jag är ju mitt i karriären och har inte tid med deras sölande! Säkert är allt Henkes fel på något vis så kanske att jag ändrar mig här nu och ger utmärkelsen till honom istället, ja så får det bli. Henke du har den…