Känner ni det jag känner? Att våren är här på riktigt nu, det känns i luften! Det har även kikat fram små gröna knoppar på buskar och träd, och solen skiner sin värme över oss. Underbart ju!

Dock blåste det som tusan i helgen, lite för stormigt för min smak men vädret gick annars inte att klaga på tycker jag. Nu skräms meteorologerna och skriker att snöstormar snart drar in över oss igen, men vad är det för dumheter? Jag har ju fått vårfeeling nu, då kan inte vädret bara skifta sådär! Kan man skicka en skriftlig protest till någon om detta?

Det var inte bara vädret som stormade i helgen, utan det stormade lite omkring mig också. Jodå, för jag och Linda var på den där mässan Harmoni Expo i Solnahallen. För er som inte hört talas om detta så är det en mässa där de visar upp bland annat naturläkemedel, stenar och kristaller som gör underverk för kroppen. Sedan fanns där massor av kläder som ska vara hälsosamma för kropp och själ, massor av tarot- och orakelkort, personer som kunde sia om framtiden, samt böcker och poddar i massor. Det ni nu ska få ta del av är bara mina egna tolkningar av det jag upplevde där på plats, och det handlar inte om att jag vill förlöjliga eller nedvärdera någon eller något på mässan. Utan jag försökte gå in i detta med ett så öppet sinne jag kunde och fann faktiskt en hel del intressanta saker, även om jag på något sätt förenklar allt detta med begreppet hokus pokus. Jag finner ändå detta intressant och jag är nyfiken av mig, även om jag starkt tror på vetenskapen och sådant som man påtagligt kan bevisa. Men det betyder ju inte att dessa metoder inte fungerar utan jag tror att det finns en hel del vi inte förstår oss på eller kan förklara men som kan vara bra för oss ändå. Och visst, jag erkänner att jag kanske var lite löjlig medan Linda var upptagen och inte såg på när jag inte kunde hitta toaletterna. Då kan jag ha mumlat ”Mellon” på alviska i smyg för att se om en hemlig dörr till toaletterna skulle öppna sig, men tyvärr fanns inga hemliga dörrar där hur mycket jag än ropade Mellon i katakomberna mellan de stora utställningssalarna. Sen fanns där personer som verkligen levde upp till den stereotypa bilden av spåkvinnan till klädseln och utseendet, men det var ändå en härlig mix av människor där.

Till en början kände jag mig i egenskap av man väldigt ensam där på mässan, men det dök upp fler och fler under dagen. Linda hade varit på denna mässa tidigare och berättade om det hon kände till och gav lite tips på vad jag kanske kunde prova på, och detta ska jag komma till lite senare. Men det var väldigt mycket intryck att ta in sådär inledningsvis, jag hade ju barnsligt kul åt hur vissa var klädda eller uppförde sig. Men jag sa naturligtvis inget om detta till någon utan det vara bara tankar i mitt huvud, alla har ju rätt att få vara vilka de vill och jag dömer ingen. Det var exempelvis några som var klädda i knallgula kläder och stod och utförde någon sorts guppande övning tillsammans med armarna utsträckta, jag har ingen aning om vad det handlade om jag ska vara ärlig. På andra ställen var det shamaner som trummade och utförde någon sorts behandling med ljud tror jag. Sedan fanns det personer klädda lite som alverna i ”Lord of the Ring” samt en kvinna som stod på scenen och talade om hur man kan tolka drömmar eller liknande, men hon påminde mer om ett väsen från skogen skulle jag säga. En annan kvinna såg ut att brotta ner en farbror på marken och tryckte på honom med sina händer samtidigt som hon mumlade saker på ett språk jag inte förstod, som en sort behandling alltså så det var inget övergrepp som skedde. Hoppas jag i alla fall!

Vi har även de som var iklädda märkliga kappor och som sminkade sig lite mer utmärkande än andra, och det var speciellt en av dessa som fick mig att backa en aning. Hon blundande och stod framåtlutad över en person på sin brits samtidigt som hon höll sina händer ovanför personens kropp, sedan grimaserade hon ibland och såg ut att plocka bort stora osynliga taggar från personen och kastade dessa åt sidan. Detta lockade mig inte alls men jag blev nyfiken på vad de höll på med, det är svårt att förklara mycket av det jag såg denna dagen ska jag erkänna. Vi såg också en kvinna som hade en person på sin brits som låg under en… Jag vill säga magisk filt men det var det säkert inte, men den skimrade väldigt fint och samtidigt placerade hon ut olika sorters kristaller över dennes kropp. Några låg på personens ansikte och över bröstkorgen var det en stor hög kristaller såg det ut som men de låg nog i ett speciellt mönster skulle jag tro. Sedan höll hon sina händer ovanför dessa kristaller på personen och rätt som det var så ryckte hon till med hela sin kropp som om att hon fick en enorm rysning av obehag, kanske plockade hon också bort smärtor eller ondska ur kroppen på något vis. Detta fick mig att tänka på vad som skulle kunna hända med Henke om han provade på en sådan behandling, han som är fylld med så mycket märklig ondska ibland. Jag vill tro att han skulle gå upp i rök direkt innanför entrédörrarna eller så skulle han falla ihop till en liten blöt pöl på marken. Men om han skulle klara sig och ta sig fram till en av dessa behandlingar så kan jag ju tänka mig att exempelvis kvinnan med kristallerna skulle bli livrädd. De fina kristallerna kanske skulle fyllas med mörker och bli helt svarta, och hon skulle troligen få jätteläskiga ryckningar under behandlingen. Eller om han väljer den andra kvinnan som plocka osynliga taggar från sin klient, hon skulle väl börja skrika och kanske skulle det se ut som att hon drog ut stora svärd ur stenblocket Henke samtidigt som hans onda gaser lämnade hans kropp. Eller jag vet inte, det är ju bara spekulationer om något jag inte kan eller förstår mig på så att säga. Det mest troliga är nog ändå att vi hade fått se honom i en gul åtsittande kroppsstrumpa och stå och guppa med de där andra guppande personerna i knallgula kläder, det såg inte smärtsamt ut i alla fall och jag vill honom ju inget illa. Han klär dessutom i gult vill jag säga med bestämdhet!

Vi fikade också! Ja men visst, kaffe och morotskaka sålde de och då började Linda nästan skutta av lycka där inne. Haha, men det var gott! De hade även rullat in två foodtrucks om man ville äta lite mat, det var en som sålde tacoliknande mat och en annan som sålde mer asiatisk mat som bao och liknande. Inget av denna kulinariska och kryddstarka mat skulle troligen välkomnas speciellt bra av min mage så jag passade mig jäkligt noga för att falla i den fällan, maten är säkert jättegod men om det är för starkt så finns alltid en risk att en toalett måste uppsökas omgående. Och man vill inte sitta och smattra på en stor gemensam toalett där det bara är toalettbås med en öppen och ekande planlösning ovanför dessa så att säga. Nej nej, morotskaka och en kopp kaffe blev jättebra för mig innan vi fortsatte utforska mässan.

Det fanns personer där som utförde healing och andra behandlingar om man ville prova, några gjorde läggningar med tarotkort och andra hade spå- och kristallkulor på sina bord. Sedan fanns där riktiga medium som kunde få kontakt med andevärlden och personer på andra sidan, spännande tänkte jag! Linda föreslog att vi skulle träffa ett medium som höll i vad som kallas för en seans med flera personer samtidigt, i en grupp alltså om ca 50 personer skulle uppskatta att vi var totalt. Och nu hände det skumma saker ska jag säga…

Den här kvinnan (ni kan få hennes namn av mig sen om ni är intresserade) som var ett certifierat medium kom in och presenterade sig, hon verkar vara en ödmjuk och fin person på sättet hon uttryckte sig. Hon började med att förklarade för oss nybörjare som var där hur allt detta fungerade. Men det lät sååå märkligt när hon förklarade hur detta skulle gå till, att hon skulle låta andarna få använda sig av hennes kropp för att kommunicera till oss andra där i rummet. I mitt huvud målade jag upp bilder från filmen ”Exorcisten” framför mig där en demon tog över flickans kropp och lätt fruktansvärt läskigt, men det var inte så hon menade utan mer att andarna skulle få använda hennes kropp för att visa vad de känner och vad de vill berätta. Det kunde vara om vilka smärtor de kände i samband med deras bortgång eller liknande, och då inledde hon i alla fall med följande ord:

– Nu ska jag bara ställa mig i min lilla laddstation här och öppna upp mig.

Då ställde hon sig framför oss och blundade med ögonen en kort stund, sedan tittade hon på oss och gick fram till en kvinna.

– Det är tydligen dig vill jag prata med… Sa hon försiktigt och ställde sig framför den här kvinnan som satt på en stol bland oss andra.

Sedan beskrev hon att anden var en äldre kvinna om jag inte minns fel, som visade vart hon hade ont i delar av sin kropp innan hon dog. Hon blev ombedd att fråga om hur den här kvinnans ben mådde, om det hade blivit bättre med benet. Kvinnan nickade och sa att det var bättre med benet nu, och förstod att det var hennes bortgångne svärmor som var personen på andra sidan. Det blev lite känslosamt för henne och då avsluta hennes bortgångne svärmor med att tacka henne för all hjälp och för att hon ställt upp så mycket för henne när hon var vid livet.

Sedan återgick mediumet till sin så kallade laddstation, nu fick hon kontakt med en man som hade väldigt svårt att andas. Och jag har för mig att hon nämnde ett namn för en kvinna på raden framför oss reagerade på, samt siffran 23. Det visade sig att kvinnans bror dog på datumet den 23:e och att han då tydligen kvävdes till döds. Sedan bad den här mannen att hon skulle hälsa till sina fyra syskon som fortfarande var vid livet, vilket stämde så hon blev också berörd av det som kom fram när de pratade. Och när de var klara backade hon tillbaka för att öppna upp sig igen, samtidigt som jag var lite skeptisk så var det ju märkligt att hon kunde berätta så personliga saker för dessa personer. Det blev lite spännande helt enkelt.

– Nu är det dig jag ska prata med, jag kommer till dig. Sa hon och ställde sig bredvid en ung tjej som stod bredvid mig där jag satt.

Nu blev jag nervös, kom inte närmare tänkte jag… Men det var tydligen den här tjejen hon riktade sig till, och berättade att hon nu fått kontakt med en ung man i 25-30 års åldern som avlidit väldigt hastigt. Det var ingen sjukdomsbild inblandad utan här hade allt gått väldigt fort tydligen, och att han hade dött utan smärtor eller liknande. Tjejen nickade att hon förstod. Hon berättade vidare att den här unga mannen vill hälsa att tjejens bror ska ta det lugnt, annars kan det sluta lika illa för honom. Inte att det skulle sluta lika illa för honom utan mer en uppmaning att ta det lugnare så att det inte slutar illa. Tjejen berättade då att det var hennes pappa som hade gått bort i en bilolycka där allt hade gått väldigt fort, och att hon har en bror som hon skulle hälsa detta till. Jag kom då på att vi ju haft en liknande incident i vår släkt för några år sedan med en person som så olyckligt omkom i en bilolycka i den åldern, men jag sa inget om detta eftersom mediumet så tydligt riktade detta meddelande till den här unga tjejen bredvid mig. Men det fick ju en att tänka och nu kändes det lite kusligt alltihop, sedan backade hon tillbaka igen och började om för att så många som möjligt skulle få en chans att få kontakt.

– Jag dras till dig där borta, du i den fina gröna blusen. Sa hon och pekade bakåt mot en tjej längre bak bland oss som satt där inne.

– Du får stoppa mig nu om detta blir för personligt eller för jobbigt för dig, för det är ett barn som kommit till mig nu. Berättade hon och började sedan att gråta, och förklarade att detta kändes väldigt jobbigt för henne.

Detta var ett väldigt litet barn, hon beskrev det som ett barn i fosterstadiet som gått bort. Och att hon bara ville säga till den här tjejen att hon inte skulle ha några skuldkänslor för det som har hänt. Hon mår bra nu och klandrade henne inte, att hon måste släppa detta och försöka gå vidare. Detta blev förstås väldigt känslosamt för personen som meddelandet riktade sig till och hon förstod absolut vad det handlade om, så det var en känslosam stund innan det var dags för en ny person att försöka få kontakt. Och nu gick hon till kvinnan bakom mig, varför ska hon komma så nära mig undrar man ju…

– Hej, jag dras till dig här nu. Sa hon och ställde sig bredvid kvinnan.

Hon berättade att hon fick moderskänslor av den här personen, som om det kunde vara hennes mor eller mormor. Sedan avbröt hon sig själv och berättade att det var en nära väninna till hennes mor eller mormor, och undrade om kvinnan kunde relatera till detta. Hon kände sig lite osäker men då avbröt hennes vän på stolen bredvid henne och sa nåt i stil med att den kan vara ”Mona”. Sedan fick hon frågan om hon hittat sitt smycke nu som varit borta en längre tid, och förklarade att andarna ofta flyttar på saker och stänger av och på elektronik för att kalla på uppmärksamhet så att säga. Då skrattade kvinnan och sa ja, att hon hade letat efter ett halsband i över tre år men att hon hade hittat det förra veckan. Den här anden var tydligen väldigt käck av sig och sa att mediumet inte får berätta vad som helst för hon har ju tystnadsplikt, då skrattade de igen. Hon ville även fråga vad rosa blommor eller färgen rosa betyder för henne, kvinnan hade som sagt inget rosa plagg på sig eller något sådant alls men kvinnan berättade att det var hennes favoritfärg. Att hon hade en rosa soffa, gardiner och matta hemma. Mediumet började även hänvisa till ett porträtt som den här kvinnan skulle ha hemma hos sig, och frågade om hon ville berätta vem den här personen de fått kontakt med är?

– Det är en gammal väninna till vår familj, skådespelerskan Mona Seilitz. Att de stått varandra väldigt nära och att det enda porträtt hon har hemma är på just henne. Förklarade kvinnan och skrattade av förvåning.

Mediumet roades av detta och avslutade med en hälsing från Mona, att de skulle ta en öl för henne också nästa gång de går ut på krogen. Sedan hann vi tyvärr inte med några fler, men det var verkligen en intressant upplevelse att få vara med om tycker jag. Om inte alla hon pratade med var skådespelare hon själv hyrt in så visade det sig ju att hon var otroligt träffsäker, och i allt hon hade att berätta kunde personerna hon pratade med relatera till utan några problem. Det är läskigt när det blir så, det känns för verkligt samtidigt som att man inte förstår hur det är möjligt. Innan vi slutade fick hon frågan om hon alltid haft den här gåvan eller om hon själv tränat upp den, och hon förklarade att hon var född med den men inte förstod vad det var för något. Hon berättade att hon som barn hörde personer prata bredvid hennes säng och att hon bett sin mor att säga åt personerna gå därifrån men hennes mor kunde ju inte se några där, samt att hon sagt till sin mamma att hon måste ringa mormor på kvällen för att hon kommer ju att dö imorgon. Så hennes mamma tyckte hon var galen och hade tydligen både skällt och spöat henne som barn för att hon var så konstig, men tyvärr hade hon ju rätt många gånger och hennes mormor visade sig ha avlidit nästa dag som hon berättat för sin mor. Detta var inte så lätt att hantera men när hon blev äldre så fick hon hjälpa att hantera allt och inte vara öppen för andevärlden hela tiden, för då blir det för mycket att hantera och all energi tar väldigt snabbt slut. Hon utbildade sig och blev certifierad som medium och nu visade det sig att även hennes egna barn och barnbarn hade ärvt denna gåva. Jag tycker detta är fascinerande och säger varken att det är sant eller ej, men visst har man väl upplevt saker som ej gått att förklara några gånger i livet. Det vore ju himla fiffigt om jag hade samma gåva, och kunde bli en ny Gandalf på riktigt! Dock så hade de inga trollstavar eller trollkarlskappor till salu på mässan så hela mitt upplägg föll ju samman, ni får såklart ta hjälp av mig ändå om ni vill ha lite goda tips och råd om framtiden. Jag har ju alltid något att säga, det vet ni väl…

Ja oj vilken upplevelse det var, jag sa till Linda efteråt att jag absolut kan tänka mig att gå på denna mässa igen. Mässor är ju intressanta och roliga, varför går man inte oftare på utställningar och mässor egentligen? Jag vill göra det och behöver göra det för att stilla min nyfikenhet, annars kommer jag aldrig att bli en riktigt bra Gandalf. Stort tack för att ni tog er tid att läsa, ha d biff!

DAGENS JERKER går till personen som bokat rummet bredvid under den här seansen i lördags. De hade tydligen någon sorts sammankomst eller utbildning i att slå på shamantrummor och ruska skallerorm lät det som, jag kunde ju inte höra vad andarna sa inne hos oss. Så oförskämt…