Nu har vi tänt vårt tredje ljus i adventsljusstaken och detta betyder ju bara en sak som ni alla vet, snart är det jul!

Haha, nej jag kan tänka mig att tredje advent även har någon sorts religiös innebörd också. Men jag ser inte mig själv som särskilt religiös så därför är detta inget jag kan något om, så vill ni veta mer föreslår jag att ni googlar om detta. Nej hemma hos oss har det mesta handlat om lite sjukdomar och även en hel del firanden av olika slag, samt ett julbord med jobbet i fredags som var väldigt trevligt. Och vi kan väl börja att berätta lite mer om det tänker jag…

Vi skulle i år ha vårt årliga julbord på Tyrol inne på Gröna Lund, så efter personalmötet i fredags så åkte vi i samlad trupp in till stan. Det var lite kyligt när vi klev av bussen och många huttrade ute i kylan, och inte blev de gladare när det visade sig att Tyrol ändrat vår bokning och flyttat fram den en hel timme. Men då fördrev de flesta av oss lite tid med att gå runt i det sagolika vinterland som de skapat inne på nöjesparken, och efter ett tag hörde jag Ubbe utbrista att han funnit gratis glögg som vi kunde värma oss med. Och pepparkakor! Men det var tydligen bara skit enligt Ubbe, för honom var glöggen det viktigaste. Han och några andra på företaget börjar ju att sakta men säkert nå pensionsåldern nu, så för min del så känner jag att jag vill ta tillvara på varje tillfälle med dem fram tills de bestämmer sig för att de har jobbat klart. De kommer bli så saknade den dagen de slutar och lämnar enorma tomrum efter sig som blir svåra att fylla, men nu ska vi inte fokusera på det utan återgå till julbordet. Med våra små koppar varm glögg så hittade vi en stor skidlift man kunde sitta och värma sig i, så vi tryckte ihop oss och herr Nilsson spelade upp julmusik på sin telefon för att skapa stämning. Den stämningen försvann snabbt när Ubbe insåg att det var alkoholfri glögg de bjudit på, han vädrade högt sitt missnöje och inte blev det bättre när två andra kom in i skidliften med varsitt ölglas.

– Vart hittade ni de där? Menar du att man kan köpa öl här? Fråga Ubbe och ett hopp av lycka tändes nog inombords.

Det fanns tydligen en bar precis utanför där man kunde köpa alkoholhaltiga drycker, och därefter skingrade sig hela samlingen i skidliften. Några gick för att köpa öl, andra letade efter en varmare plats att vänta på tills vi skulle bli insläppta på Tyrol. Jag och några till gick längre in på Gröna Lund och hittade ett litet ställe där vi köpte lite dricka och värmde oss en stund inomhus. Men sedan bar det iväg tillbaka till Tyrol där alla var samlade utanför, och när vi äntligen fick komma in var det en härlig upplevelse som väntade oss alla.

Tyrols vilda julbord, ja så kallades det för just eftersom de har mycket mat från vilt och maten var verkligen helt fantastisk! Vi fick sitta på en stor balkong lite avsides från övriga sällskap vilket var skönt för då blev det inte riktigt en lika stimmig miljö, sedan att just vårt bord var lite stimmigare än andras var kanske inte så konstigt. Där satt ju bland annat Ubbe och hans vapendragare direktör Sjölund, sedan satt Henke där och gapade som vanligt tillsammans med Siwan. Så ljudnivån var hög kan jag lova, men jag satt mest och skrattade och hade så himla kul hela kvällen. Jag hade ju planer även efter julbordet senare på kvällen så jag var nykter denna afton, men all alkohol som ingick till middagen beställdes in ändå av direktören.

– Han vill ha ett glas rött, och nubben ska vara fläder! Sa han till kyparen och pekade att det var till mig han beställde.

Sen när kyparen kom tillbaka med all dricka så hamnade mina glas mellan Ubbe och direktör Sjölund som drack upp allt. Haha, det är väl bra för vi-känslan tänkte jag och skrattade! Jag skulle ju som sagt köra bil senare på kvällen så för mig räckte det med vatten till maten, men ju längre kvällen fortsatte desto fnittrigare blev sällskapet omkring mig. Ubbe började nysa som vanligt och sedan drog han igång med sin patenterade allsång.

– ”I love you baby! I wanna hold you tight”… Brölade han och då stämde flera i sällskapet in sig i skönsången bland borden lite längre bort.

Han skällde även på Henke för att han drack ”kärringdricka” och sedan pekade han på vår VD och ropade att han ”säger upp sig”, det gör han ju varje gång vi har julbord så det har blivit någon sorts tradition. Sedan har vi direktör Sjölund som började gestikulera mer än han pratade, och Henke lät högre och högre så fort han ville förmedla något så allt var precis som vanligt skulle jag säga. Och när jag lämnade sällskapet för kvällen så kände jag att jag fått ut precis det jag ville, det vill säga massor av skratt i magen och god mat. Så årets julbord blev verkligen en lyckad tillställning!

Vad hade jag för planer senare denna afton då, jo vi skulle ju fira både tvillingarnas och min mors födelsedag på lördagen så nu bar det hem i full fart för att börja fixa med tårtan till kalaset. Det blev en ganska sen afton för min del så när jag hoppade i säng på kvällen somnade jag väldigt snabbt. Sedan upp tidigt på lördagen för att göra klart allt till dagens firande, och barnen hade även repetition med sina dansgrupper på lördagen som vi skulle hinna med innan alla gäster kom senare på eftermiddagen. Så vi flängde runt en hel del hela förmiddagen men skyndade oss sedan hem, och precis när vi kom innanför dörren så tog det inte lång tid innan de första gästerna dök upp. Sedan blev vi fler och fler som samlades och jag hoppas att min mor också kände att hon blev ordentligt uppvaktad på sin födelsedag för det är hon verkligen värd. Vi har ju små kluster av födelsedagar i vår släkt där flera fyller år ungefär samtidigt, så det är ju ingen ovanlighet att vi slår ihop våra kalas. Annars skulle det ju bli för mycket tårta och godsaker alldeles för ofta…

Jag säger detta varje år, tiden går så fort och jag kan inte begripa att barnen blir större och större. Nu fyller dessa charmiga små troll hela 10år, det känns som att det var igår de låg och knorrade i sina babysitters med sina blöjor och att man var tvungen att mata dem vid matbordet. Nu går de i fjärde klass och bara fortsätter att växa och imponera på mig, gud vad jag älskar dem. Stort grattis på er födelsedag!

På söndagen var det sedan dags för barnens dansuppvisning på teatern i Gustavsberg, det var två shower som spelades upp och de var som vanligt jätteduktiga. Freja har varit med i två olika dansgrupper denna termin, dels i samma grupp som Nova och Theo men även med de äldre barnen. Så hon var med i flera dansnummer under kvällen, medan Theo var med i det avslutande numret. Nova var tyvärr lite krasslig och drogs fortfarande med en rethosta så hon kunde inte vara med och dansa, vilket gjorde henne ledsen. Det förstår man ju, att om man över för något en hel termin och sen inte kan vara med på det stora framträdandet så blir man inte så glad. Men de var duktiga och deras danslärare verkar vara väldigt bra, de har verkligen superkul och känner sig delaktiga på ett bra sätt. Så de kommer säkert att fortsätta dansa även nästa termin!

På tisdagen var det Lucia och då hade barnen skola en stor julshow på Filadelfiakyrkan inne vid S:t Eriksplan i stan. Freja var ju med förra året men nu skulle även Nova och Theo vara med för första gången, och showens tema var musik från det legendariska bandet ”Queen”. Freja dansade medan Nova spelade trummor och Theo lirade på sitt dragspel. Nova fick ju en spricka i sin armbåge nyligen och var nog lite osäker på om hon skulle klara av att spela trummorna, men det gick ju jättebra för dem alla tre och jag var så stolt efteråt. Linda och hennes Nova var på plats med mig och de verkade också tycka att det var en väldigt bra show, det bjöds ju på fantastisk musik och underhållning vilket vi gillar. Nova ropade och applådera högt mellan låtarna, kanske blev hon lite inspirerad att börja med dans eller musik hon också. Nu hoppas jag att vi snart får se filmklipp och bilder från denna julshow som skolan publicerar, så kan barnen själva få se hur duktiga deras framträdanden var denna afton. Tack för en fantastisk show älskade ungar, och även era skolkamrater gjorde ju en strålande insats!

Nu är det torsdag, och imorgon händer något jag länge längtat efter… Vi ska äntligen få resa iväg och uppleva Lindas födelsedagspresent, nämligen att besöka ishotellet i Jukkasjärvi! Detta är något jag själv länge velat göra, så nu händer det äntligen. Vi kommer resa tidigt fredag förmiddag och kommer vara borta hela helgen, men det blir lite välbehövlig semester för oss båda som haft en snudd på kaotisk höst. Det har varit så sjukt stressigt och mycket sjukdomar som härjat att det nu ska bli skönt med lite andrum, även om vi säkert kommer att frysa i vår iskalla konstsvit byggd av is. Sedan har vi lite fler aktiviteter inplanerade under resan med isskulptering och en ridtur i vildmarken, men det kan jag berätta mer om sen när vi kommer hem igen. Om jag överlever den där ridturen vill säga…

Ja nu är det bara lite mer än en vecka kvar tills det är julafton, men som jag längtar efter att få fira detta med familjen samt andra nära och kära. Och mest ser jag fram emot att hitta en liten lapp från Bert-Bruno där hemma där han tackar för alla åren hos oss men att han nu ska flytta vidare. Han har ju hunnit hitta på nya hyss här hemma men det orkar jag inte berätta om just nu. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla dessa ”rallyess” ute i trafiken nu när det är snö och halt på våra vägar. Speciellt förtjust är jag i dem som kommer i full fart när alla vi andra tvingas följa trafikens tempo och sedan kastar sig in framför en utan blinkers eller någon som helst varning och tvärnitar för att inte köra på bilen framför dem. Det luktar inte nobelpris kan jag säga, och det är verkligen ett under att vi inte har fler trafikolyckor än vad vi har här i Stockholmstrafiken.