Jaha ja, hoppas att ni alla mår bra där ute i vårt avlånga land. Nu är vi inne i midsommarveckan med det tillhörande osäkra vädret som vi är vana vid såhär års, och det verkar som att gräset frodas något enormt för om det är någon som känner av de höga pollenhalterna just nu så är det jag…

Men jag är van, såhär är det varje år runt midsommar så jag äter mina tabletter och sprutar med min nässpray för fullt. Dock så är det jäkligt jobbigt för kroppen mår inte toppen trots alla fina mediciner man kan ta, men så är det för de allra flesta pollenallergiker skulle jag tro så det är inte extra synd om mig på något vis. Jag vill bara gnälla lite så att någon där ute kanske förstår att jag är i stort behov av glass och jordgubbar, kanske att någon kommer förbi och överraskar mig…

Hur har er midsommar varit? Vi valde att fira hemma med familjen i år, så vi startade firandet med sill och det vanliga till lunch. Sedan tog vi oss ner till stora ängen här där vi bor och firade med resten av grannskapet, och om ni undrar om jag dansade runt midsommarstången så kan jag informera er om att den här grodan har tagit sitt sista skutt och väljer att aktivt titta på alla andra dårar istället. Haha! Hela grejen med att dansa runt midsommarstången är så konstig, men man har ju gjort det ändå under väldigt många år för det anser vi ju vara typiskt ”svenskt” och något vi ska vara stolta över. Och numera verkar ju stora delar av omvärlden känna till våra uråldriga midsommar ritualer, vissa kallar dem ju till och med hedniska och lite skrämmande av någon anledning. Men om de bara visste vad texten i ”Små grodorna” och ”Prästens lilla kråka” egentligen handlar om så skulle det nog inte vara så läskigt, eller hur?

Efter att ha besökt midsommarstången så gick vi tillbaka hem igen, Linda hade fixat ihop en god jordgubbstårta som vi nu såg fram emot att få sätta tänderna i och mumsa i oss. Så det blev lite fika och sedan började jag sakta att förbereda för vår middag, vi skulle grilla kött och då är det viktigt med förberedelser och att ge köttbitarna mycket kärlek så de blir sådär fantastiskt goda att äta sen när det är dags. Märkligt nog så har jag alltid sällskap i köket numera när jag hanterar kött, då sitter två små lurviga pälstroll nedanför mig på golvet och tittar med stora snälla ögon på mig i hopp om att få en smakbit. De är så söta de små vovvarna, och vid dessa tillfällen verkar jag vara deras allra bästa vän i hela världen. Men så fort de fått smaka lite så brister vänskapen och sedan återgår de till att vara morsgrisar igen, då springer de till Linda och fjäskar lite istället. Wilbur kan ibland komma tillbaka eftersom han är en nyfiken liten själ, och det är så mycket bus i blicken på den lilla killen. Hans nos vädrar och allt är så spännande för honom fortfarande, medan GW mer och mer fortsätter att bli en gammal gubbhund som vill vara ifred från sin hundkompis. Han leker gärna när det passar honom och det är inte hela tiden längre som det var förut, utan Wilbur är nog ganska jobbig som hela tiden försöker få igång gubbhunden hela dagarna.

Till middag blev det grillbiff från grillen och potatisgratäng med tillhörande godsaker. Det är så gott och roligt att kunna grilla mat utomhus, detta har jag saknat när man bodde i lägenhet. Så nu tar vi tillfället i akt varje helg och grillar vår mat, och det har varit underbart gott varje gång. Jag testade att göra en ny sås som heter Aji Verde efter den fantastiska kocken Erik Videgårds recept, och de flesta i familjen verkade gilla den. Basen är majonnäs med mynta, lime, koriander och lita annat gott. Men idag var det som att jag valde sida angående koriander, tidigare har jag varken tyckt om eller ogillat kryddan trots att den är en känd vattendelare. Antingen älskar man koriander eller så avskyr man den, och tyvärr verkar jag ha hamnat på den tråkiga sidan bland de som ogillar den för just idag av någon anledning blev smaken väldigt påtaglig och doften gillade jag verkligen inte. Inget ont om receptet på något vis, de andra gillade ju såsen men jag blev lite paff att just idag skulle jag ta ställning kring koriandern. Låt dock inte detta påverka er utan jag vill ändå att ni testar att göra egen Aji Verde, och gissningsvis kommer ni som gillar koriander att älska såsen.

Barnen aktiverar sig utomhus lite mer än vanligt numera, vilket är jättebra! Vädret är såklart en bidragande orsak till detta, och när det inte regnar så passar de på att spela badminton eller kubb. Jag hittade ett paket med ett nät och fyra badmintonracketar som de använder flitigt, så det var en bra investering. Sedan har de spelat lite kubb och även kastat frisbee ibland, men just badminton verkar vara roligast och de vill även börja spela i vår förening hemma. De har öppet hus för alla medlemmar som vill spela på onsdagar, så vi tänkte gå dit och kolla läget nästa gång de har öppet.

Vi känner att semestern närmar sig och den är välbehövlig, både Linda och jag börjar känna oss slitna efter ett långt och intensivt år med flytt och annat som hänt. Det har mestadels varit positiva och bra saker, men vi jobbar båda mycket och har fullt upp med diverse saker på helgerna. Nästa helg ska vi åka till Borås där Linda ska ställa ut hundarna, och Nova följer med oss dit för hon ska ta tåget därifrån vidare till sin syster Issa i Falkenberg och sedan stanna där en vecka. Sedan åker hon med dem tillbaka till Stockholm när de ska komma och hälsa på oss på semestern, det blir riktigt trevligt och något att se fram emot. Men innan de kommer så måste jag köpa massor av paket med ”Karins Lasagne” och proppa in i frysen. Issa älskar dessa och så länge det finns lasagne kanske hon stannar kvar och inte har så bråttom hem igen.

Sen har vi det här med att byta bromsbeläggen på bilen, det skulle jag ju göra tidigare och det blev bara skit av alltihop. Bromsoket såg inte alls ut som jag är van vid och det fanns inga glidbultar att lossa för att få isär bromsarna, jag försökte kolla på diverse olika videos men blev inte klokare av det. De verkar ju hoppa över just det momentet där de lossar på allt och visar bara hur det ser ut innan och sedan efter när de byter ut bromsbeläggen. Detta stör mig fruktansvärt mycket, att inte klara av att utföra de enklaste sakerna på bilen längre utan att man måste ha specialverktyg eller liknande. Detta resulterar då troligen i att man måste lämna in bilen på märkesverkstad vilket bara känns onödigt för en sådan enkel sak, så nu skulle Kent kika på bilen och se om han kunde lösa det på något vis och visa mig hur man gör. Det är tur att man har honom och min kära far som är kunniga på bilar, även min bror har bra koll på det mesta så de brukar hjälpa mig. Men jag var ganska sur och irriterad efter att ha påbörjat detta tidigare och så lyckas man inte göra klart arbetet, för det borde fasen inte vara särskilt svårt och jag hoppas att Kent hittar bultarna eller vad det nu är som håller ihop hela bromsoket. För på dessa instruktionsvideos så ser det ju så himla lätt ut men varje gång så dyker det upp något oväntat som ställer till det för mig. Jag känner att bilar är inte min grej, jag är nog mer en flygplanskille…

Fotbolls-EM i Tyskland är i full gång nu men jag kan inte påstå att jag sett så många matcher, men några har jag sneglat på i alla fall. Intresset är inte riktigt lika stort hos mig längre, och speciellt inte när Sverige missade hela turneringen. Linda är inte så intresserad hon heller men kollar gärna på Sverige om de spelar, Theo kan också fastna om jag kollar på någon match men resten av familjen är lite som min far. Det vill säga TOTALT ointresserade av sport! Så numera tittar jag i min ensamhet när jag kan och håller nog Italien som mitt favoritlag, det brukar vara dem jag hejar på om Sverige inte är med eller om de åker ut tidigt i turneringen. Hittills har vi hunnit se storstjärnor som Mbappé bryta näsan, Ronaldo har sprungit offside, Tyskland pulveriserade Skottland med 5-1 (rena rama hockeysiffror) och Ungern har en intressant forward som är både rund och skäggig som ser ut att ha hämtats från ett korpenlag. Om jag ska tippa en vinnare så säger hjärtat alltid Italien, men hjärnan skriker antingen Tyskland eller Frankrike. Så låt höra, vilka har ni som favoriter att vinna mästerskapet?

Ni ska ha ett stort tack för att ni läser, nu ska jag ut och öva på alla fotbollsfinter jag snappat upp på TV och se om jag blir upptäckt av någon klubb som vill investera i min talang. Kanske ett korpenlag vill ha mig åtminstone, jag slår bra svepande inlägg (sådana där skruvade med lite snö på som Ola Andersson kallar dem för på TV). Önskar er alla en fortsatt fin midsommarhelg, ha d biff!

DAGENS JERKER tycker jag att vi kan ge till Kina och Nordkorea som fortsätter att förse Ryssland med vapen och militär utrustning så att de kan fortsätta sitt fruktansvärda anfallskrig mot Ukraina. Skäms på er!

I onsdags förra veckan bar det iväg på en kortare ”hemester”, och det var dags för Linda och mig att besöka den lilla mysiga staden Trosa. Det finns ju så mycket fint och många vackra platser här i Sverige som bara väntar på att bli upptäckta av oss, och Trosa ligger bara ett stenkast bort så det går snabbt att ta sig dit med bil.

Jag har bara varit i Trosa en gång tidigare och då var det på en konferens med jobbet, men jag tyckte det var mysigt där och framför allt så var det ett häftigt hotell vi bodde på då med alla dessa olika rum som var inredda på olika sätt. Jag hade nu bokat in oss på samma hotell men hade ingen aning om vilket rum vi skulle få när vi väl kom dit, så det blev en överraskning för oss båda. Vi fick ett rum som heter Tuvstarr, ett grönt mysigt rum med inspiration av skogen.

När vi checkat in så kände jag mig trött och fick huvudvärk, så jag passade på att ta en liten tupplur innan det var dags för oss att göra sig fina inför middagen. När vi bytt om och var klara så hade vi lite tid över innan vår middagsbokning, så vi gled ner till hotellets lobby och köpte en drink i baren. Inredningen på hotellet är väldigt annorlunda och häftigt, där vi satt nu påminde allt om ett troférum från en savann eller liknande. Möblerna hade ränder likt zebror och fläckar som en leopard, och vissa pallar hade djurskinn på sig av olika slag. Sedan hängde det lite jakttroféer på väggarna, så vi studerade möblemanget och pratade en stund innan det var dags att gå vidare till sjökrogen där vi skulle äta kvällens middag.

Innan jag skulle boka bord till oss så noterade jag att det verkar vara många fiskrestauranger här i staden, men ingen av oss är tyvärr särskilt förtjusta i fisk. Det är säkert jättegott men på vår meny fanns det oxfilé och det är gott, så vi valde ett säkert kort och slog till på varsin köttbit. Linda valde oxfilémedlajonger och klyftpotatis, och jag valde en plankstek. Men precis när vi slagit oss ned på restaurangen och fått in vår dricka till maten så kände jag mig plötsligt sämre än tidigare och mådde inte alls bra. Jag försökte äta men fick bara i mig två tuggor sedan tog det stopp, vilket var jättesynd för maten såg otroligt god ut och doftade ljuvligt. Men dessvärre fick jag inte i mig mer än så, Linda tyckte det var pinsamt att bara hon satt och åt mat men jag kunde inte göra så mycket åt saken. Utan jag försökte hålla henne sällskap så gott jag kunde men kände att jag snabbt började må sämre, kroppen värkte och huvudet dunkade. Så vi betalade för oss och fick helt skippa kvällspromenaden genom staden och istället återvända tillbaka till hotellet.

När vi kom in på hotellrummet så var jag tvungen att lägga mig direkt, jag mådde illa och skakade i kroppen. Var tusan kom detta ifrån helt plötsligt? Jag hade känt mig lite torr i munnen tidigare på dagen och hade ätit lite mindre än vanligt, men detta gick väldigt fort och plötsligt mådde jag inte bra alls. Linda ville åka hem istället för att stanna kvar, men jag var inte körduglig och båda hade dessutom druckit alkohol tidigare så vi hade inget annat val än att stanna kvar över natten.

Båda sov väldigt dåligt den natten och nästa morgon vaknade Linda tidigt och ville hem, jag kände mig aningen piggare än kvällen innan och gjorde mig redo för hemfärd. Men när vi skulle checka ut var inte receptionen öppen så vi fick varsin kopp kaffe av någon morgonpigg personal där tills receptionen blev bemannad. Så vi smuttade i oss kaffet och kunde tillslut checka ut och påbörja vår resa hem igen. Detta blev såklart inte alls den vistelse vi hade hoppats på men det är inte mycket man kan göra, blir man sjuk så blir man. Jag hade sett fram emot detta i flera månader sedan jag bokade allt och nu blev det bara pannkaka av alltihop. Vi får försöka åka tillbaka en annan gång istället och hoppas att allt går bättre då, fördelen med Trosa är ju att det inte ligger så långt bort utan det tar bara en timme med bilen dit. Det är en otroligt mysig stad och kommer verkligen till sin rätt under sommaren om vädergudarna låter solen skina över det lilla samhället. Alla de små broarna ger en speciell känsla där de låter turister vandra fram och tillbaka över Trosaån som flyter genom staden, så vi får se när vi kan komma tillbaka dit igen!

Väl hemma igen så hade vi köpt med oss nybakat bröd på hemvägen och även lite fika till nationaldagsfirandet. Så vi åt frukost och sedan kom Kent förbi på sin motorcykel för att hämta upp Theo, de skulle åka iväg på en MC-träff tillsammans under dagen. När de åkt så dippade jag tyvärr igen och fick tillbaka huvudvärken, så jag ville bara lägga mig på sängen en stund tills det gick över. Men den släppte inte utan istället fick jag feber och frossa, jag fattade ingenting utan blev liggandes i sängen i flera timmar innan jag runt middagstid orkade ta mig upp igen. Ingen annan i familjen verkade vara sjuka så det var tydligen bara jag som mådde dåligt, men tur var väl det.

Idag, ganska precis en vecka senare så mår jag bra igen. Matlusten har kommit tillbaka och energinivåerna ökar sakta men säkert, imorgon har barnen sina skolavslutningar så då har jag tagit ledigt för att kunna vara med på dessa. Tyvärr så har Theo åkt på bältros, han fick först två röda torra utslag på magen och ryggen så vi trodde det var eksem eller liknande. Men en dag senare så började det dyka upp små blåsor i de röda fläckarna och därefter fick han feber, så efter ett läkarbesök kunde det konstateras att han fått bältros. Stackars Theo… Jag minns när han var liten och hade vattkoppor, han hade så stora blåsor då jämfört med sina syskon och skorporna efteråt måste ha kliat enormt mycket på den lilla kroppen. Jag hoppas att det blir lindrigare nu denna gång och att han snart är frisk igen, krya på dig Totten!

Denna helg ska jag ge mig på att byta bromsarna på bilen, för nu har äntligen bromsbeläggen levererats och dessutom är jag piggare. Så får vi se om jag minns hur man gör detta nu, det var ju ett tag sedan sist men det ska nog gå bra. Det börjar även bli dags att byta olja och oljefilter i både Lindas och min bil men det får vänta lite, en sak i taget. Tack för att ni läser, hoppas att ni alla får en fortsatt fin dag. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till bacillerna som förstörde vår vistelse i Trosa, och till bacillerna som nu attackerar fina lilla Totten…