Nu har det gått flera år sedan jag skrev ett inlägg dedikerat min underbara son Theo här på bloggen, och tänkte att vi kan väl titta till hur han och hans syskon har utvecklat sedan sist. Då var året 2018 och han hade ganska precis fyllt 5 år, nu är han 12 år gammal och är mitt uppe i skolans värld med sina kompisar och allt som hör därtill!

Sist jag beskrev lilla Totten så var han lite blygsam, men i tryggt sällskap så gillade han att prata väldigt mycket och gestikulerade med hela kroppen när han återberättade något för oss. Lite utav detta har förändrats, han är absolut lika pratglad fortfarande men han är absolut inte blyg längre. Han har blivit väldigt social och har lätt för att prata med både vuxna och barn han inte känner, vilket har underlättat för honom i skolan när de ska lära känna sina nya klasskamrater och liknande. Sedan är han väldigt omhändertagande av sina syskon, han har alltid haft koll på sina systrar och ser till att de mår bra. Och skulle något hända dem är han inte rädd att ta ställning och säga ifrån ordentligt!

Hemma vid middagsbordet så är han nog den som kommenterar precis allt som alla vi andra säger, vilket just nu innebär att han brukar sitta kvar längst eftersom att han då glömmer bort att äta. Men han frågar mycket och är nyfiken, ibland tror jag kanske att han försöker vara lite extra rolig genom att fråga väldigt konstiga saker som rör samtalsämnet eller något helt annat som bara är taget ur luften. De andra barnen brukar oftast skratta men ibland tittar de bara på honom och tycker att han är lite konstig, men jag uppskattar att han tänker utanför boxen och det kommer säkert att gynna honom i framtiden. Sen får andra tycka vad de vill om detta, jag ser en påhittig kille som gillar att föra samtal och det försöker jag uppmuntra och lyfta fram som en bra egenskap hos honom.

I mitt förra inlägg som jag dedikerade till honom så har han utöver att han vuxit även hunnit bryta armen. Detta efter att han blivit knuffad på fotbollsplanen och landat illa på handen, han fick då en så kallad ”banan arm” som var helt böjd och bara hängde. Men lite gips och knäckande för att få benen i armen på plats igen så har han nu läkt och mår bra!

Theo är fortfarande otroligt omtänksam, han frågar om alla mår bra och är alltid en snäll kamrat. Visst kan han vara en riktig retsticka också, men så fort någon blir ledsen är han fort framme och frågar vad som har hänt. Och även om han och Nova kan vara arga på varandra så vet jag att båda skulle skydda varandra om det behövs, det är fint att se hur de fortfarande håller koll på varandra trots att de utvecklas på så olika sätt. Han är en känslig kille också har jag märkt, han håller ihop länge innan han blir ledsen men jag försöker prata med honom och säga att det är okej att vara ledsen ibland. Men det är som att han skäms lite när det väl händer och det ska han absolut inte behöva göra, som tur är så brukar han väldigt sällan bli ledsen utan är nästan alltid lika glad.

Han är också familjens stora djurvän och har ju varit det sedan han var liten, det är han som hjälper sina syskon att ta ut insekter och spindlar från deras rum. Men han är också den som verkligen älskar våra hundar här hemma, ingen leker med dem så mycket som han gör eller klappar och gosar med dem. Det är verkligen glädjande att se en sådan fin egenskap hos honom, att han verkligen bryr sig om inte bara människor utan även djur. Han är också den som oftast ställer upp att gå ut med hundarna på promenad, vilket man märker på hundarna för de är väldigt förtjusta i honom av just den anledningen. Men sedan har han även tagit väl hand om sina kusiner när vi träffas hela släkten, han ser till att alla får känna sig delaktiga när de leker och han håller ett vakande öga över de som är små.

Vad har han för intressen numera då? Ja han spelar fotboll igen efter några års uppehåll, och det verkar han tycka är väldigt roligt med gemenskapen han har med de andra spelarna i laget. Sedan är han intresserad av datorspel som många andra i hans ålder, inte minst hans syster Nova. Där har de ett gemensamt intresse och de spelar ofta tillsammans, populärast verkar spelen Fortnite eller Roblox vara för det är dessa de spelar allra mest just nu. Detta har utvecklat deras språk inom engelskan ganska bra också när det är andra nationaliteter med och spelar online, men jag noterar även att en hel del nya svordomar fått se dagens ljus. Detta hör man främst från Novas rum som är lite mer temperamentsfull än Theo, men även han har rejäla grodor som hoppar ur hans mun emellanåt. Då brukar jag bara påtala ett det inte låter så trevligt och att de inte ska svära så mycket, och det brukar hjälpa. En stund i alla fall…

Alla barnen går i skolan på Kulturama där de sjunger och dansar med musikal som inriktning, något de verkar gilla. Theo är nog den som sjunger med i musiken mest när vi åker bil tillsammans, barnen har satt ihop en egen spellista som vi lyssnar på och det är ofta man hör honom sjunga med i låtarna. Även de engelska så det gäller inte enbart svensk musik, och i refrängerna tar han i ordentligt! Några favoritlåtar genom åren har varit ”Mary on a Cross” och ”Life Eternal” av Ghost, ”Misstag” av Miss Li och ”Shotgun Blues” av Volbeat. Som ni märker är det en salig mix, men barnen har alla sina olika musiksmaker och det är ju faktiskt roligt så det inte enbart är samma typ av musik hela tiden. Jag har även lovat Theo att han ska få gå på konsert med mig så fort han fyller 13 år eftersom det är den nu gällande åldersgränsen, och om han får välja så verkar Ghost eller Sabaton vara förstahandsvalet. Vilket inte gör mig något eftersom jag giller dem båda väldigt mycket!

Som jag skrev tidigare så är han väldigt hjälpsam och erbjuder sig att hjälpa till hemma hela tiden, och man blir verkligen rörd och tacksam varje gång denna unge kille kommer och erbjuder sin hjälp. Han vill gärna vara med och laga mat, det verkar finnas ett intresse för detta och det uppmuntrar jag såklart hela tiden honom att fortsätta med så mycket han kan. Jag har ju själv ett stort matintresse och det gör vardagen mycket roligare och trevligare om man lägger lite kärlek på sin matlagning. Sista tiden har vi börjat grilla en del ute och då har han fått vara med att starta upp grillen och lära sig sköta den ordentligt, han har även provat på att grilla lite korvar och hamburgare vilket gått bra så jag ser hur stolt han blir när han lyckas. Kanske har vi en framtida kock här hemma, han verkar ju inte riktigt veta vad han vill jobba med när han är vuxen ännu så än finns tid att utforska alla olika yrken som finns att välja mellan. Han vill ju gärna göra värnplikten och kanske kan kock vara något för honom där, på typ en u-båt eller en av de fräsiga fregatterna vi har i marinen kanske!

Vi får se vad han vill bli när han blir stor, det enda han pratade om när han var liten var att han vill bli fotbollsproffs eller polis. Nu verkar han som sagt mer osäker, men han har vid några tillfällen pratat om hur mycket han tycker om djur och att han kanske vill bli veterinär. Det skulle nog passa honom bra att hjälpa och ta hand om djur, kanske kan han vara fotbollsproffs lite på kvällar och helger om han vill det. Vi får se hur det går helt enkelt, men jag hoppas att han hittar något han verkligen brinner för sen.

Theo är en kille som jag är otroligt stolt över, han har alltid varit en klok person och jag uppskattar att han står upp för sig själv och andra när det behövs. Han visar på väldigt gott omdöme för sin ålder och jag känner mig faktiskt ganska lugn gällande de kommande tonåren som nu väntar. Men vem vet, han kanske gör revolt om några år och blir en riktig bråkstake! Haha, nej jag kan inte för allt i världen föreställa mig det faktiskt. Nu har vi många viktiga år framför oss och vi har varandra om det behövs!

Tack för att ni läser, imorgon kommer jag fortsätta detta med ett inlägg om Theos tvillingsyster… Nova the Novadore! Det blir intressant, önskar er en fortsatt fin dag. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till de jag valt att kalla för tempelriddare ute i trafiken som genom sina korståg över vägbanorna gör livet surt för oss andra trafikanter som bara vill köra lugnt och sansat till och från jobbet på dagarna. Så min uppmaning till er alla som ska ut i trafiken under påskhelgen, kör försiktigt och håll utkik efter dessa dårar! Jag vet dock inte om de har ökat i antal eller om det är jag som börjar bli gubbe och stör mig mer på detta, därför lämnar vi det så bara…

P.S Om ni önskar läsa mitt första inlägg som jag dedikerade till Theo så finns en länk dit här nedanför:

My Child – Theo part I