Nu är årets påskhelg förbi, jag hoppas att ni som firat har haft en riktigt skön helg med mycket god mat och påskägg såklart!

Linda och jag var hemma själva med hundarna hela påsken, alla barnen var bortresta så det var väldigt lugnt för vår del. Lite tråkigt blir det ju tyvärr, även påsken känns lite mer som en högtid för barnen ungefär som med julen. Och utan barn blir det inte riktigt samma sak, visst blev Linda glad för sitt påskägg men hon tjöt inte lika mycket av glädje som barn gör när de får ett påskägg med godis. Haha, vi vuxna kan vara lite mer reserverade och blir inte lika exalterade av godis i alla fall. Eller i och för sig, jag blev väldigt glad över godiset Linda hade köpt så det kanske inte stämmer trots allt…

Men vi har ändå haft det bra och har faktiskt byggt om hundarnas rastgård lite, Linda hittade vitt kompostgaller som vi ägnade en stund åt att sätta upp tillsammans. Det blev en billig lösning och ett stabilare staket för hundarna, lilla Gibzon lyckades ju ta sig igenom vårt gamla staket eftersom han är så liten och man orkar ju inte springa efter honom varje gång han smiter iväg. Men detta kan han inte ta sig igenom så nu kan man släppa ut hundarna på tomten utan att behöva vaka över dem varje sekund, vilket känns mer avslappnat och skönt.

Nu är i alla fall barnen hemma igen, stora Nova har varit iväg på camping med sin killes familj och mina barn var uppe i Hälsingland på påsklovet. Så nu är alla tillbaka och allt känns bra igen, det var även kul att se hur glad Gibzon blev när alla kommit hem. Så nu har han många att leka med och barnen verkar ju tycka att det är superkul att busa med honom också, så det blir ju en så kallad ”win-win” situation!

Det har även hänt en ”creepy” liten sak, min kära mor skickade en bild till mig och frågade om det var tvillingarna (Nova & Theo) på bilden. Jag svarade ja och tyckte till och med att det såg ut att vara en bild från när de hade vattkoppor som små. Men jag kände inte igen själva fotot, se själva…

Jag kände igen filtarna och frisyrerna är ju väldigt lika de frisyrer de hade i den åldern, så jag frågade vart hon hittat bilden. Den kom från en artikel gällande två små barn (tvillingar) som hade lämnats kvar ensamma i en bil och där dog de senare. En hemsk nyhet såklart, men sedan blev jag ju lite arg över varför de publicerar en bild på mina barn i deras artikel. Så jag klickade mig vidare på artikeln och försökte hitta någon information om vart bilden kom ifrån, men både min bror och jag misstänkte att de kunde ha stulit bilden från den här bloggen. Men jag kunde inte hitta något vettigt förrän i slutet av artikeln där fler bilder publicerats, och det var först då jag såg att det inte var Nova och Theo. Tänk så sjukt ändå, att någonstans ute i världen fanns två tvillingar som inte heller var enäggstvillingar men som är så otroligt lika mina barn. Alla vi som såg bilden var helt övertygade om att det var Nova och Theo på bilden, snacka om kusligt…

Här ovan är en bild på mina barn i ungefär samma ålder, men det är nog svårt att se likheterna här. Men vi som sett barnen växa upp var alla övertygade om att det var dem vi såg i artikeln, så jag förstår om de som såg artikeln blev chockade när de först såg rubriken om vad som hänt och sedan såg bilden på tvillingarna. Det gällde inte mina barn tack och lov, men det var en otroligt sorglig sak att läsa om. Så nu är jag extra tacksam för mina små välsignelser här hemma och att de mår bra.

Precis innan påsk hände något otroligt i sportens värld! Djurgåden skulle åka till Österrike och möta Rapid Wien i returmötet i Conference Leagues kvartsfinal, detta efter att ha förlorat första matchen med 0-1 här i Stockholm. Det krävdes alltså minst en vinst på nortaplan nu för att matchen skulle gå till förlängning. Och det började bra där Djurgården fick en straffspark i inledningen av matchen och en spelare i Rapid Wien blev utvisad. Men så gjorde de självmål innan halvtid och då stod det 1-1 i matchen vilket skulle betyda att de var utslagna ur turneringen.

Resultatet såg ut att stå sig matchen ut, men då i slutet av matchen hamnar bollen hos vänsterbacken Kosugi i Djurgården som drar på ett volleyskott med fel fot rätt upp i krysset. Herregud vad händer! Jag jublade högt och trodde inte att det var sant, och när domaren blåste av matchen efter ordinarie tid så väntade nu förlängning. Måtte de försöka avgöra snabbt tänkte jag så att det inte slutar med straffläggning, mina nerver skulle inte klara av det. Då klev norrmannen Gulliksen fram och gjorde mål direkt! Och sedan ett till! Matchen slutade alltså 4-1 till Djurgården, helt osannolikt men jag blev överlycklig!

Nu väntar topplaget Chelsea från brittiska Premier League i semifinalen för Djurgården, och det är lite kul att se dem tillsammans med Fiorentina och Real Betis som möts i den andra semifinalen. Tre riktiga storlag och sedan lilla Djurgården, jag vet inte vad jag ska säga. Sportchefen Bosse Andersson kallade detta inte för miraklet i Wien som vissa journalister ville få det till, utan mer för knallen i Wien. Miraklet kommer i London enligt honom…

Ja ibland är sport helt fantastiskt, och ibland helt förfärligt känslosamt och jobbigt. Men denna seger kommer jag att minnas så länge jag lever, nu blir det kul att se dem möta Chelsea som självkkart är storfavoriter men jag hoppas på en skräll. Annars får man se det som en bragd och en ära att de tagit sig så långt i turneringen och får möta denna typ av motstånd.

Nu ska jag inte prata mer om det, utan rundar av här nu för denna gången. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till, hm… Henke vore det naturliga valet här nu när jag inte har någon speciell att ge utmärkelsen till, men jag tycker inte att han förtjänar den idag. Vi säger grattis till Donald Trump och hans eländiga anhängare istället, skäms på er!