Vilken helg detta har varit, så fullspäckad med aktiviteter men ändå så återhämtande och bra för själen. Och det började redan i fredags…

Jag hade fått en underbar övernattning på Fågelbrohus Hotell i tidig julklapp, med trerättersmiddag och hela faderullan! Och efter förra veckans händelserika och stressiga schema så var detta väldigt välkommet, så jag såg verkligen fram emot att få ta det lugnt denna kvällen. Det visade sig att det fanns en spaavdelning med utomhuspool, och jag hade ju packat med mig mina badbyxor och allt! Men det blev inget badande denna gången, utan bara avkoppling en kort stund innan middagen.

Och middagen var väldigt god! Det var en förrättsbuffé med läcker julmat som hade mycket vilt som inslag i de olika förrätterna, jag tyckte det var väldigt gott. Till varmrätt serverades det dovhjort med en frasig potatisboll, lite svamp och en sås som var helt fantastisk! Det var himmelskt gott, och jag försökte njuta av varenda tugga. Men jag blev samtidigt så otroligt mätt att till efterrätt nöjde jag mig med enbart några skumtomtar, trots ett stort urval av godsaker. Men jag orkade verkligen inte äta mer, och sen så var jag så himla trött att jag skulle kunna somna sittandes. Tiden rann iväg, så planerna på att ta ett kvällsdopp i poolen rann ut i sanden och den hann stängas. Det blev läggdags tidigt istället, med många timmars välbehövlig vila. Det var tydligen mycket spring i korridoren på natten med smällande dörrar, detta märkte jag inte av alls eftersom att jag sov som en stock. Men jag vaknade tidigt på morgonen av att någon hoppade i sin säng eller något liknande i rummet intill, det gnisslade oroväckande om man säger så. Dock så kunde jag ta mig upp och dricka lite vatten och sedan somna om igen utan större problem, och vila upp mig ordentligt inför den stundande hotellfrukosten. Det är ju där man så att säga ”får valuta för pengarna” genom att äta oproportionerligt mycket mat så man klarar sig resten av dagen. Så jag lassade på en hel del mat, njöt av denna sedan mådde jag kanske inte så bra direkt efteråt. Men gott var det! Hotellfrukost är fortfarande bland det bästa som finns med att bo på hotell, när man kan sitta länge i lugn och ro och bara njuta av allt gott som serveras. Mums!

Efter den superhärliga hotellvistelsen så var det dags för Freja att ha sin fioluppvisning i Gustavsberg. De spelade på teatern och det var barn i olika åldrar som spelade lite blandade instrument, Freja spelade på slutet och det var verkligen jättefint! Det var hennes första konsert och hon verkade inte alls så nervös som jag skulle ha varit om rollerna var ombytta. Och på söndagen var det dags igen, då var hon med i Luciatåget i Värmdö Kyrka. Det var väldigt fint och stämningsfullt, och mysigt att få se eftersom de inte har detta i skolan varje år längre. Men det är bra tycker jag, att inte tvinga barnen till detta varje år eftersom inte alla vill vara med. Utan att de istället får vara med sen när de går i femte klass och uppträda för skolan och alla föräldrar, om de vill. Men nu fick jag lite mysig Luciastämning i kyrkan och allt, det var riktigt fint!

Sist på tur var Nova som hade cellouppvisning igår, och då fick min fina mor hjälpa mig att hämta dem på skolan och åka med dem till Musikens Hus i Gustavsberg. Så mötte jag och Jenny upp dem där så fort vi slutade på våra jobb, och nu är alla uppvisningar klara för i år tror jag! Det har varit roligt att se barnen utveckla sina intressen inom musiken och även Freja som ju har dansat balett, det har gått väldigt bra för dem alla. Well done!

Ikväll har nya Star Wars premiär, ”The Rise of Skywalker” ska såklart ses på bio då! Detta brukar vara något som Erik normalt sett ivrigt bokar och fixar, men i år hann Tommy före och bokade in oss på premiären. Så då ses vi alla grabbarna och ser filmen tillsammans, det ska bli riktigt trevligt och initiativet från Tommy var väldigt fint! Om filmen är bra återstår att se, det är ju den sista delen i sagan så att säga så nu får vi se hur allt ska sluta. Den förra filmen var riktigt usel om ni frågar mig, för att vara Star Wars alltså. Så mina förväntningar på denna är extremt låga denna gången, men kanske är det receptet för en riktigt lyckad biokväll. För filmen måste man ju se, så är det bara! Jag lovar att återkomma med en spoilerfri recension senare i veckan…

Jag har reflekterat över en sak. Något som sades på min mors 60-års fest förra veckan, och det hade med hår att göra. Vi vuxna stod och pratade om någonting, jag minns ej exakt vad det var eftersom mitt huvud var lite tyngre än de andras denna dagen efter min kväll på casinot kvällen innan. Men samtalet kom att handla om hår i alla fall, så mycket minns jag! Och då säger min hårlösa far följande…

– Ja håret på huvudet är borta och det kommer ut på andra ställen nu istället, som öronen och på ställen där solen aldrig skiner.

Medan många skrattade så ser jag att några av barnen blir väldigt fundersamma. En god förälder hade kanske distraherat barnen med ett nytt samtalsämne, men inte jag tydligen. Istället valde jag att säga följande…

– Men jag läste ju nyligen om en influenser eller vad hon nu var, hon solar sitt anus och det skulle ju vara bra för själen enligt henne.

Nu tog diskussionen fart ordentligt, detta hade fler hört talas om och fler skratt utbröt bland oss vuxna. Men barnen såg bara ännu mer förvirrade ut, så nu valde jag att vara en god förälder och tog dem därifrån för att de skulle tänka på annat en stund. De verkade tack och lov inte ha fått grepp om själva samtalsämnet, istället började de leka med varandra och då kände jag mig lugn igen. Priset till årets pappa går nog inte till mig i alla fall.

Våra hustomtar Bert-Bruno och Franz-Bertil tycks ha funnit varandra där hemma. Plötsligt en dag när jag kom hem så var mitt täcke tillbaka igen och sängen var finare bäddad än någonsin, och alla röda julgranskulor hängde skinande blanka i julgranen igen. Tänk att Franz-Bertil lyckades banka lite vett i Bert-Bruno, så att vi fick våra saker tillbaka. Men Bert-Bruno har fortsatt sitt bus hemma, dock inte lika farligt som tidigare. Eller jo lite kanske, men jag blev inte lika arg som tidigare. Först så hade han varit en ”rolig” liten tomte och lagt alla mina skosulor i blöt över natten och sedan stoppat tillbaka dessa i mina skor, så på morgonen när jag skulle åka till jobbet så var alla skorna plaskande blöta så jag fick ta på mig fryspåsar på fötterna för att kunna köra till jobbet. Det såg inte alls särskilt snyggt ut med plastpåsar som stack ut ur skorna, men vad skulle jag göra!

Sedan så har han härjat runt lite i kylskåpet på ett olämpligt sätt, det uppskattades inte alls kan jag säga. Det första jag såg var när jag tog fram smörpaketet ur kylskåpet var vad jag befarar är hans rumpavtryck, precis där mitt i smöret! Sedan hade han skrivit ”Tomtis snoppis” med en röd penna på alla äggen som förvaras i kylskåpet, även det otroligt omoget kan jag tycka. Han är ju trots allt lite över hundra år gammal, men det kanske bara är rena rama tonåren i ett tomtenisseliv. Det skulle förstås förklara en hel del av hans omogna beteende…

Där säger vi STOPP för denna gången, det kommer mer inlägg senare i veckan hoppas jag. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till den orutinerade farbrorn som stod före mig i kön till biltvätten. Att han var disträ märkte jag omgående för han körde inte fram bilen när kön rullade framåt, men det gjorde mig inte så mycket. Däremot när det var hans tur att köra in i biltvätten så började jag ana oråd över hur hans mentala hälsa stod till. Han slog in sin kod på automaten, sedan rusade han in i bilen och körde snabbt fram till biltvättsporten så att han stod bara någon decimeter ifrån dörrarna. Detta trots de stora varningsskyltarna på dörrarna med texten ”Kör ej för nära, portarna öppnas utåt”! Så vad händer, jo portarna öppnas krockar mot hans bil och stänger sig igen. Han försöker då backa och köra fram bilen flera gånger som att portarna då magiskt nog skulle öppna sig igen, men det gjorde de såklart inte. Jag satt road och tittade på vad hans nästa drag skulle bli, att slå in koden igen vore kanske en bra start tänkte jag. Men istället backade han argt tillbaka sin bil och klev ut med bestämda och samtidigt förvirrade steg, och öppnar sidodörren till biltvätten och går in där. Han tittar upp i taket flera gånger och kliar sig i huvudet, sedan kom han ut igen. Nu väljer han att slå in sin kod igen, och sedan gör smartskaftet om exakt samma sak igen! Han kör fram precis framför portarna så att de inte kan öppnas, och så blir han inte insläppt denna gången heller. Nu kom personal från bensinstationen springandes och pratade med mannen, sedan släppte de in honom i biltvätten. Den stora frågan var nu om jag skulle kunna köra in efter honom eller om han hittat på någon dårskap där inne. Skulle bilen stå kvar där inne när det var min tur att köra in? Kanske klev han ut ur sin bil när biltvätten var igång eller så bara gasade han rakt igenom hela tvätthallen? Ingen vet, men när det var min tur så var hans bil borta och jag kunde köra in min bil och få den tvättad. Jag säger som Roy i TV-serien ”Macken” – Sicket folk!