Etikettarkiv: Måns Möller

Nynäshamns Kulturelit

Sådär ja, nu är man sofistikerad som få skall ni veta! Hur kommer sig detta tänker ni? Jo det ska jag berätta för er, att i helgen tog vi följe på Sveriges kulturelit och såg en föreställning på teatern Rival vid Mariatorget!

Det var nu äntligen dags att få se Måns Möller uppträda med sin show ”Mitt Perfekta Liv”, så Linda och jag intog först en interkulturell och asiatisk middag på ChopChop och sedan begav vi oss mot Rival. När vi kom dit var det redan fullt med kulturella människor på plats, jag tänkte att ikväll får vi se ministrar och kanske självaste Dan Bäckman som kanske är den mest kulturella person vi har här i Sverige. Så vi slog oss ner i lobbyn vid baren med ett varsitt glas vin, och när vi drack ur glasen så skickade vi ut lillfingret på ett sofistikerat sätt. Det var som sagt många människor på plats redan när vi kom dit, men samtidigt så strömmade de in mer och mer människor så jag undrade hur vi skulle få plats där inne sen när showen skulle börja. Men alla välkända kulturella människor lös med sin frånvaro, och någon Dan Bäckman såg jag tyvärr inte till…

Dan Bäckman (spelad av Felix Herngren), ansiktet utåt för den svenska kultureliten.

Jag såg däremot Jesper Hussfelt passera förbi oss, han är ju en välkänd sportkommentator på TV och kanske skulle han kommentera Måns Möllers show här ikväll. Det skulle bli spännande att se i fall det vore så! Medan vi räknade ner tiden med vinglasen i handen så blev det allt stimmigare där inne vilket gjorde det svårare att prata med varandra, så tillslut satt jag mest och tittade på Linda. Där satt hon upplyst av skenet från takets spotlights, min underbara och vackra fästmö som gör mig så lycklig. Tillslut hintade hon om att vi skulle gå iväg och drack upp det sista vinet ur sitt glas, oj oj tänkte jag och hängde på i hopp om att nu kanske det kommer att hända grejer!

Det visade sig att hon bara var lite kissnödig och behövde sällskap, då insåg jag att jag också behövde kissa lite innan showen skulle börja. Sedan letade vi upp våra platser på rad 2, så vi satt nära scenen och såg allt väldigt bra. Och när ljuset dämpades en aning så förstod vi att showen skulle börja.

För mig har Måns Möller varit en rolig komiker som skrattar mycket hela tiden, nu pratade han just om detta och att hans liv kanske inte är så himla roligt och perfekt som många kanske tror med ett perspektiv utifrån. Han förklarade att det inte var så mycket glamour och galor på röda mattor, och att han nu var singel igen så privatlivet var inte helt toppen det heller. Allt detta framför han med en enorm portion charm och humor, så det var kul att höra honom berätta om allt elände han råkat ut för i hopp om att samla in pengar till sin son Viggo och andra autistiska barn så att de kan få uppleva olika typer av läger och aktiviteter. Han är ju ganska känd för att genomföra enorma sträckor på sin cykel och berättade om några händelser han råkat ut för i samband med detta. Han åkte ju även Vasaloppet tio dagar i följd för att slå rekord och samla in pengar, men var helt utmärglad efteråt varpå hans son passande nog ville ut och åka ännu mer skidor.

Det roliga varvas med mer allvar när han pratar om sin son Viggo och hur autism har förändrat mycket i hans liv, men han lyfter fram vikten av att se Viggos och andra autistiska barns potential snarare än att vi andra ska bli rädda för att göra fel i olika situationer. Här har vi mycket att lära tror jag och jag tycker att hans engagemang med Viggo Foundation och ledorden ”Alla ska få vara med” är otroligt fint, där man samlar in pengar för att barnen ska få möjlighet att lära sig cykla eller åka skidor exempelvis. Jag tycker detta är så stort av honom och det är inspirerande att höra hans berättelser om hur han arbetar med sina insamlingar till dessa projekt. Jag hoppas att han och flera andra inspireras för att hålla detta arbete igång i många år framöver, och ni kan läsa mer om Viggo Foundation på länken här nedan om ni är nyfikna eller vill hjälpa till på de sätt ni kan.

Klicka på denna länk för att läsa mer: https://viggofoundation.se/

Han pratade även om hur han pendlat i vikt under många år och att det påverkat hans dejtande. Det hade tydligen gått bra när han var vältränad efter träningsprogrammet ”16 Weeks of Hell”, men han är tydligen proffs på att äta upp sig och öka sin vikt igen och då blir det mest ligga hemma och titta på TV utan flickvänner enligt honom själv. Han avslutade showen med att vi skulle hjälpa honom med några kvinnliga val som dykt upp på hans Tinder, så på bildskärmarna på scenen fick vi se förslagen han fått upp och skulle då ropa om det var något att satsa på eller ej. Plötsligt dök en bild upp på en kvinna som satt längst fram i publiken. Hon plockades upp på scenen och därefter följde en kort beskrivning om hur deras dejtande hade kunnat se ut med hjälp av bilder där de photoshopat in deras ansikten i olika märkliga sammanhang som var otroligt roliga. Vi får väl hoppas att Måns hittar sin rika gamla dam som han vill ha och kan leva som ”toy boy” resten av sitt liv, det var tydligen hans mål numera. Tack för en fin och väldigt underhållande show, jag kan verkligen rekommendera alla att se denna. Och tack till dig Linda som gav mig denna fina upplevelse i present!

Efteråt så pratade vi om att det ju varit en riktigt trevlig kväll och att vi borde gå på show och teater oftare. Så vi ska hålla utkik efter vad som visas här i Stockholm framöver, kanske blir det fler fina kvällar som denna med lite tur. Vi ser oss själva redan lite som kultureliten här i Nynäshamn, det krävs nog inte mycket mer än såhär för att tillhöra den sofistikerade klicken i vår kommun anser jag. Så nästa helg är det jag som ger mig ut på en shoppingtur efter en beige manchesterkavaj och tillhörande skarf, kanske några färgglada glasögon och matchande färg på skorna vore något också. Sedan kanske det är jag som sofistikerat skålar i vin tillsammans med Dan Bäckman i framtiden.

Dan Bäckman med sin gamle vän Sacha som tyvärr inte finns med oss längre…

I övrigt börjar barnens alla aktiviteter att dra igång nu igen, och nu har både Freja och Lindas Nova börjat sina nya skolor. Freja har ju gått på Kulturama tidigare så hon är ju bekant med hur allt fungerar där, men för Nova har det varit mycket nytt och spännande. Hon verkar dock trivas väldigt bra och tycker skolan är annorlunda på ett positivt sätt, det är mer riktlinjer och tydliga direktiv för eleverna där men det bidrar sannolikt till bättre arbetsro på lektionerna vilket resulterar i att de förhoppningsvis lär sig mer på ett bra sätt. Vi får se hur det går för dem, men jag håller tummarna att de ska trivas och att allt ska gå så bra som möjligt.

Jag är en trött och energilös man numera efter att ha fyllt 45 år, så nu får vi pausa skrivande för denna gång. Stort tack till er alla som läser, jag återkommer snart med nya inlägg och tills des får ni ta hand om er själva och varandra. Ha d biff!

DAGENS JERKER kan vi väl ge till Henke, min namne på jobbet a.k.a. herr Nilsson tycker ju att det är så festligt när Henke får utmärkelsen. Och vem är jag att beröva honom den glädjen, så vi säger GRATTIS till dig Henke! Utmärkelsen är din och fler lär det bli i framtiden din lilla Mon Chi Chi…

Det är lite såhär vi ser Henke på dagarna, sittandes med en kopp kaffe i handen och ständigt kritiserande av förbipasserande.

My Quiet Place

Hur bra tror ni att det gick för mig i helgen när jag skulle byta spegelglasen samt olja och oljefilter på min och Lindas bil? Det gick inte felfritt den här gången heller kan jag meddela er och jag känner därför ett behov av att få lite lugn och ro hemma nu kommande helg…

Solen sken och det var varmt ute, perfekt väder för att fixa lite med bilarna! Jag var smart nog att börja med spegelglasen som skulle bytas ut på min bil, innan jag förmodligen skulle bli svart och kladdig om händerna från oljebytet lite senare. Och detta var ju lite klurigt men jag hade kikat på nätet hur man skulle byta ut spegelglasen, de gamla hade värmeslingorna brunnit sönder på se de går ej att frosta av sidospeglarna eller få bort imma nu när det börjar bli kallt ute. Min största oro nu var att jag skulle förstöra något och inte få de nya spegelglasen att fastna, de verkade väldigt ömtåliga så jag var otroligt försiktig. men det visade sig att det var väldigt enkelt att byta ut dessa på bilen, jag tror det är första gången jag blivit imponerad av att något varit enkelt på min kära Audi. Efteråt testade jag att värmen i speglarna fungerade och det verkar de göra nu, så allt är förberett och klart för en ny kall vinter med frost och tillhörande is.

Då var det dags att byta olja och oljefilter, och jag skulle för första gången köra upp på två små ramper istället för att använda domkraft och bockar som jag brukade göra. Men detta var lite riskabelt och jag såg ju inte vart ramperna slutade, så här fick Linda komma utspringande i pyjamasbyxor och hjälpa mig. Så hon dirigerade upp mig på ramperna och sedan var det dags att börja med oljebytet, det var ju otroligt smidigt och använda ramper istället för bockar. Jag fick plats utan problem under bilen och kunde tömma bilen på den gamla oljan innan det var dags att lossa på oljefiltret från helvetet, det sitter dumt till och man kommer inte åt så bra med verktygen utan behöver lossa på lite annat runt omkring för att byta ut det. Men efter att blivit påmind om hur jobbigt detta är så lyckades jag i alla fal med hjälp av lite svordomar och faktiskt en del könsord göra klart allt. Då var min bil klar och allt hade gått bra, nu var det dags för Lindas Wroom-Wroom!

Där tog det roliga slut, för jag har ingen aning om hur jag ska lossa den lilla kåpan där insatsfiltret sitter på hennes bil. Den sitter under bilen så det var inte svårt att hitta, och det finns mer plats än på min Audi så där verkar Toyotas japanerna vara steget före de tyska ingenjörerna. jag googlade lite på hur man skulle byta oljefiltret och det verkar som att man ska använda ett sorts koppformat verktyg när man gör detta. Jag har aldrig sett ett sådant verktyg tidigare, det ser ut som ett skaft med en stor kopp på som har små piggar som passar i hålen på oljefiltrets lock. Jag frågade farsan om han sett detta tidigare men han var lika förbryllad som jag, han hittade dok sådana verktyg som gick att köpa men trodde att det kanske skulle fungera med ett annat verktyg. Det är ett klassiskt metallband som man spänner runt locket på oljefiltret och sedan skruvar man för att lossa det, ett sådant har jag hemma så det ska jag testa nästa gång. Men det får bli nu till helgen i så fall för jag är inte sugen på att göra detta kvällstid nu när det börjar bli mörkt ute, så jag återkommer med hur bra det går sen!

På lördag ska Linda och jag gå och se på Måns Möllers show ”Mitt Perfekta Liv” inne i stan, jag fick detta i födelsedagspresent tidigare så det blir kul! Måns Möller är rolig och hans show har fått fina recensioner hittills, han brukade väl ofta turnera med Özz Nûjen tidigare som också kan vara väldigt rolig. Men tillsammans kan de bli lite för gapiga och skrikiga för min smak, nu vet jag inte om Özz är med på ett hörn eller om Måns kör helt själv så det får vi se på lördag. Kul ska det i alla fall bli och samtidigt mysigt att få lite egentid med Linda igen, vi har även en konsert inbokad i oktober då vi ska gå och titta på Within Temptation när de spelar i Stockholm. Det är ett av hennes favoritband och jag gillar dem också, jag såg dem spela på Fryshuset för typ 20 år sedan så det blir en häftig upplevelse att se dem live nu på Annexet. Rock on!

Först ut blir det Måns, och om några veckor lyssnar vi istället till Sharons underbara sång!

Freja vill byta tillbaka till sin gamla skola Kulturama igen, hon berättade att hon saknar inriktningen med dans och teater så skolbytet ska vi försöka hjälpa henne med nu. Hon var varmt välkommen tillbaka till Kulturama igen och sin gamla klass, det måste kännas bra ändå och kanske var musikklassen i Eklidens skola inte riktigt hennes grej. Men nu har hon i alla fall testat, och det är tacksamt att vi har möjligheten att få byta tillbaka till hennes gamla skola.

Stora Nova ska också byta skola, hon bytte ju precis till en skola i Ösmo där hon inte riktigt kommit tillrätta ännu. Men så hörde Innovitaskolan i Haninge av sig och berättade att hon fått en plats där, hon har stått i kö där sedan två år tillbaka och vi hade nog glömt bort detta helt innan de hörde av sig. Så hon blev jätteglad och ser fram emot att börja där, då kommer hon även närmare sina gamla kompisar och det känns såklart bra för henne. Innovitaskolan är en skola skapad för framtidens behov där de enligt sig själva kombinerar traditionell undervisning med moderna verktyg och metoder för att ge eleverna rätt kompetens och förutsättningar i en föränderlig värld. De har valt att kalla dessa kompetenser för Innovita Skills, så det blir spännande att se vad detta innebär för Nova framöver. Hennes dröm är ju att få arbeta med rymden och hamna på NASA, kanske är detta ett steg i rätt riktning för henne!

Vilken fin skola, den liknar ju en donut eller en bagel så den måste ju vara kanonbra!

Nu ska jag ladda för en riktigt skön och rolig helg, tack för att ni läser och jag hoppas att ni alla får en riktigt fin helg. Ha d biff!

DAGENS JERKER går denna gången tveklöst till personalen på McDonalds i Mölnvik, jag har fortfarande svårt att smälta det som inträffade där igår när jag skulle köpa min lunch. Jag hade lite bråttom och då brukar ju McDonalds vara ett smart alternativ, det var nästan inga bilar före mig i deras så kallade McDrive så jag sladdade in där och beställde min mat i luckan. Men sedan fick man vänta, tiden gick och när 10 minuter gått började jag skruva på mig och titta mig omkring. Jag hade fortfarande en bil framför mig som också väntade på sin mat, samt att det tillkommit en bil som nu stod bakom mig och de såg båda lika fundersamma ut som mig där i sina bilar. När det gått 18 minuter för att vara exakt kommer en kille ut med min påse, jag hör då kvinnan i bilen framför mig ropa till honom.

– Ursäkta men vad är det som tar sådan tid? Frågade hon.

– Maten… Svarade killen i sin McDonalds keps.

Kvinnan tittade bara tyst på honom innan hon svarade.

– Jag har stått här i snart 20 minuter och väntat. Förklarade hon och lät lite irriterad vilket man kan förstå, för det brukar inte ta så lång tid att få sin mat efter att man har beställt den.

– Det är faktiskt inte bara du här, det är fler som väntar på sin mat. Svarade killen och gick tillbaka till restaurangen.

Jag åkte därifrån men led lite med kvinnan som fortfarande inte fått sin mat, och när jag kikade mot restaurangen så var den inte direkt full av kunder så jag förstår hennes frustration över att allt tar så lång tid. Detta var ca kl.10.30 på förmiddagen och knappast deras mest stressiga period på dagen, men jag vet inte om de kanske var kort om personal men den unga killens svar var otroligt drygt och otrevligt. Jag förstår mig inte på vissa ungdomar idag, när man var i deras ålder och precis började jobba så hade man ju varken kunskap eller erfarenhet så det man klarade sig undan med var ju att man var väluppfostrad och trevlig mot kunderna tills man blivit upplärd ordentligt. Men jag upplever mer och mer att alltfler ungdomar är just otrevliga och verkar inte det minsta glada över att ha ett jobb, nu vill jag inte dra alla över en kam här för det finns många väldigt ambitiösa och duktiga ungdomar också men det upplevs som att det är ovanligt många otrevliga personer där ute. Så om jag fick ge dem ett råd så är det just att var trevliga i ert bemötande, för på det kan man komma långt även om man inte riktigt har full koll på hur man skall utföra sitt arbete. Och om det blir fler besök på McDonalds i Mölnvik? Tveksamt, det ligger en Max restaurang på andra sidan vägen med betydligt trevligare personal som jag tror att jag väljer att besöka istället framöver…