Jag har ätit tårta! Och inte vilken sorts tårta som helst, utan den bästa sorten. Nämligen smörgåstårta!

Åh vad det var gott, jag älskar smörgåstårta! Men jag ska berätta om en annan sak först innan vi djupdyker i den goda smörgåstårtan och det tillhörande firandet. Jag har ätit något annat idag, nämligen en sådandär liten asiatisk matkub som jag köpte till lunch för inte så länge sedan. Man kan ju tro att jag borde ha lagt den händelsen på minnet, men icke…

Notera de två små chilifrukterna på förpackningen, de som förmedlar att styrkan på denna maträtt är medium. DE LJUGER! De borde göra om detta för vanligt folk så att vi lättare förstår vilka konsekvenser denna matkub får för vår matsmältning etc. istället för denna luddiga information. De borde helt klart tänka om, och min egen tolkning numera av dessa chilifrukter är följande:

1 Chili = Hetta i hål nr.1 (Munnen)

2 Chili = Hetta i hål nr.1 och nr.2 (Rumpan)

3 Chili = Vill inte ens veta i vilka hål eller vart det kan tänkas hetta till då…

På detta sätt så undviker nog de flesta missförstånd, eller tror som jag att man klarar väl av två små chilisar. Jag hade inte helt glömt bort hur det gick sist, då kom den riktiga hettan mot slutet av måltiden när jag nästan ätit klart. Och kom sedan tillbaka när jag råkade slicka mig om läpparna på vägen tillbaka till kontoret, så att jag fick småspringa med utsträckt tunga för att fläkta den tills jag fick tag i något att dricka. Så idag hade jag en taktik för att äta denna asiatiska kub! Ja det finns annat att välja på i skåpet där man köper snabbmat, men det var inget som tillstalade mig så därför blev det denna idag igen. Och nu blev det som en helt ny upplevlse för mig, för trots att jag laddat upp med ett stort glas saft (0,5l) och även köpt en brandsläckare (burk coca-cola) för akutfall så lyckades jag förstöra smakupplevelsen igen. Min taktik var, att äta fort som fan innan det hettar till och börjar brinna i munnen! Den taktiken misslyckades, det brann rejält på tungan och då hade jag inte ens hunnit halvvägs in i måltiden. Det brann och det gjorde ont, och kollegor skrattade. Saften tog snabbt slut också, åh grymma värld! Jag kunde inte ens äta upp allt utan fick slänga det sista, och när jag stod där och skrapade av talriken så avundades jag alla personer med sina stålmagar som klarar av att äta allt. Jag vet inte hur jag ska hitta rätt balans i munnen igen för mina smaklökar, och magen kommer ju få sig en rejäl överraskning senare. Undrar om jag hinner hem innan det är kört? Det bästa vore förstås att äta barnmat nu i några dagar tills allt lugnat ner sig igen, jag får nog stanna till och köpa några burkar mat imorgon efter jobbet. Idag blev det inga onödiga stopp på vägen hem, utan jag skyndade mig raka spåret hem till min ”safe zone” innan det brakar loss. Om det nu gör det, man vet ju aldrig numera…

Men jag vill återkomma till smörgåstårtan nu som min mor hade gjort till min mormors födelsedagsfirande! Den var god, och det brann inte alls när jag åt den. Hon är bra på det där med smörgåstårtor vill jag lova, det var inte bara jag som uppskattade den utan vi alla åt av den och klappade oss på våra magar efteråt. Det var fint att träffa mormor igen, och hennes Urban. Det blir inte så ofta numera, om man jämför från tidigare när vi bodde på samma gård när jag var barn. Då sprang man ju över till henne och morfar nästan varje dag, men jag hoppas att det inte tar så lång tid innan vi ses igen. Tack för fikat och ett stort grattis på födelsedagen kära mormor!

Gissa vad, nu är det dags för det senaste i sportvärlden! Så för er som inte är intresserade, eller om ni kanske sympatiserar med Malmö FF eller AIK, får hoppa vidare om ni vill…

Igår spelades den bästa matchen i Allsvenska jag sett på flera år, den mellan Malmö och Djurgården. Det var 2:an mot 1:an som skulle mötas, och jag har fortfarande svårt att begripa att Djurgården faktiskt ligger etta i serien. Galet! Det trodde jag aldrig, och nu skulle de möta Malmö på bortaplan där Malmö inte förlorat en match på evigheter. Jag var så taggad och det verkade publiken på plats också vara, det var stor och fin inramning med mycket sång på läktarna. Matchen var så spännande, Malmö hade det mesta av bollinnehavet men Djurgården hade den bästa målchansen när matchen nått halvtid och resultatet 0-0 stod sig fortfarande. En bit in i andra halvlek lyckas Djurgården hitta en lucka ur Malmös offensiva press och kontrade snyggt in ett mål av Buya Turay. Malmö fortsatte pressa på för ett mål, och filmade till sig en straffspark när Christiansen snubblade över något osynligt i straffområdet. Jag blev fullständigt vansinnig över detta och trodde inte mina ögon! Den erkänt duktiga Marcus Rosenberg stegade fram för att slå straffen mot målvakten Tommi Vaiho, som räddar med fötterna! Jag vrålade av glädje, för det var inte mer än rätt att de bränner straffen tycker jag som de så fult filmat till sig. Efter detta forcerade Malmö och skapade en massiv press i jakt på ett kvitteringsmål, men resultatet stod sig. Matchen slutade 0-1 till Djurgården som nu leder med fyra poäng före AIK i serien, och dessa två lag möts nästa helg i derbyt. Hur ska mina nerver klara av detta, det är helt sjukt spännande. Forza DIF!

Bilen har fått sig en uppfräschning också, i söndags så åkte jag hem till mitt oljetroll till bror (Tommy) och lånade lite verktyg hos honom för att byta olja och diverse filter på bilen. Det luktar ju skunk inuti bilen sedan den stod på verkstaden i somras, och stanken verkar inte wonderbaumgranar eller andra väldoftande saker kunna få bort. Det är som att bli smiskad av en riktigt äcklig gammal fis varje gång man hoppar ini bilen, och vi ska inte ens gå in på vad den luktar om den har stått parkerad i solen på jobbet en hel dag. Men nu har jag bytt kupéfilter och tycker i min inbillning att jag genast upplever en avsevärd förbättring, återstår att se om doften av huggorm försvinner nu. Man kan ju alltid hoppas!

Jag har upptäck något nytt, i alla fall för mig. Det är rockbandet Avatar, och deras musik är helt fantastisk! Det var så svårt att kategorisera vilken typ av rockmusik de spelar, så jag googlade och fick fram något så spännande som ”Swedish Cabaret Metal”. Och det kan jag hålla med om, det är lite cabaret eller mer cirkus över det hela. Åtminstone om man tittar på dem live, som jag nu gjort en hel del på Youtube de senaste dagarna.

Var får man dessa idéer ifrån, att ha inslag av cabaret eller cirkus i rockmusik är helt nytt för mig. Men så coolt! Bandmedlemarna ser ut som att de alla medverkar i en cirkusföreställning om man tittar på hur de klär sig, och scenen påminner om en cirkus i färgerna gult och rött. Sedan har vi sångaren som verkligen är något utöver det vanliga, han är otäckt sminkad och ser ut som en läskig clown som rör sig glatt över scenen och bjuder alla på en riktig show. Han är en riktig entertainer, lite som sångaren i Ghost. Och vilken röst han har, det låter riktigt bra live! Han growlar och mullrar lite emellanåt, men även det låter bra i mina öron. När han sjunger så märker man att han är en sådan som kan sjunga riktigt bra och inte bara låter bra i en studio. Så nu vill jag ju se dem live! Jag vill se den läskiga och roliga clownen framföra deras rockcirkus. Kolla på videoklippet här nedan, han skriker kanske lite väl mycket i denna men är de inte coola!

https://youtu.be/2xs-DE0HZ1c

Det var allt för denna gången, i nästa inlägg ska jag berätta vad barnen hittat för roliga fritidsaktiviteter. En ledtråd är att mitt blivande rockband inte är långt borta nu. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till trafiken i Stockholm. Jag åkte hem efter jobbet i fredags, trött och med massor av hemlängtan. Jag passerar över Skurubron och ser att informationstavlan för trafiken där är helt svart, vilket är ett gott tecken för då ska det inte vara några problem med trafiken. I de fall det är köer eller problem i södra länken så brukar jag svänga av vid Nacka och åka över Älta hem istället. Och vad händer då i fredags tror ni? När jag passerat sista avfarten för att välja en annan väg hem så stannar plötsligt trafiken helt, ett strömavbrott i södra länken innebar att alla nedfarten stängdes. Nu skulle alla välja alternativa vägar hem, och är man fast där vid kaffebacken så finns inga andra alternativ än att svänga av mot Hammarby Sjöstad eller fortsätta in mot stan. Så nu skulle tre körfält samlas i ett på avfarten mot Hammarby Sjöstad, detta tog nästan två timmar. Det stod verkligen helt stilla, och när man äntligen närmade sig avfarten jag skulle in på så kom det långtradare och annat som skulle klämma sig in framför mig. Då tog det ju evigheter innan man fick rulla framåt igen, jag tror jag stod helt stilla i över en timme bara på den där jäkla avfarten. Så om Trafik Stockholm kunde starta upp den där informationstavlan vid Skurubron så skulle fler än jag vara tacksamma, då kan vi välja andra vägar än att alla ska samlas i flaskhalsen vid Hammarby Sjöstad. Jag var helt slut när jag kom hem, så jag tog en öl och lade mig i badet med släckt lyse och avkopplande power metal dundrandes i högtalaren…