Sådär ja, nu är man sofistikerad som få skall ni veta! Hur kommer sig detta tänker ni? Jo det ska jag berätta för er, att i helgen tog vi följe på Sveriges kulturelit och såg en föreställning på teatern Rival vid Mariatorget!

Det var nu äntligen dags att få se Måns Möller uppträda med sin show ”Mitt Perfekta Liv”, så Linda och jag intog först en interkulturell och asiatisk middag på ChopChop och sedan begav vi oss mot Rival. När vi kom dit var det redan fullt med kulturella människor på plats, jag tänkte att ikväll får vi se ministrar och kanske självaste Dan Bäckman som kanske är den mest kulturella person vi har här i Sverige. Så vi slog oss ner i lobbyn vid baren med ett varsitt glas vin, och när vi drack ur glasen så skickade vi ut lillfingret på ett sofistikerat sätt. Det var som sagt många människor på plats redan när vi kom dit, men samtidigt så strömmade de in mer och mer människor så jag undrade hur vi skulle få plats där inne sen när showen skulle börja. Men alla välkända kulturella människor lös med sin frånvaro, och någon Dan Bäckman såg jag tyvärr inte till…

Jag såg däremot Jesper Hussfelt passera förbi oss, han är ju en välkänd sportkommentator på TV och kanske skulle han kommentera Måns Möllers show här ikväll. Det skulle bli spännande att se i fall det vore så! Medan vi räknade ner tiden med vinglasen i handen så blev det allt stimmigare där inne vilket gjorde det svårare att prata med varandra, så tillslut satt jag mest och tittade på Linda. Där satt hon upplyst av skenet från takets spotlights, min underbara och vackra fästmö som gör mig så lycklig. Tillslut hintade hon om att vi skulle gå iväg och drack upp det sista vinet ur sitt glas, oj oj tänkte jag och hängde på i hopp om att nu kanske det kommer att hända grejer!

Det visade sig att hon bara var lite kissnödig och behövde sällskap, då insåg jag att jag också behövde kissa lite innan showen skulle börja. Sedan letade vi upp våra platser på rad 2, så vi satt nära scenen och såg allt väldigt bra. Och när ljuset dämpades en aning så förstod vi att showen skulle börja.

För mig har Måns Möller varit en rolig komiker som skrattar mycket hela tiden, nu pratade han just om detta och att hans liv kanske inte är så himla roligt och perfekt som många kanske tror med ett perspektiv utifrån. Han förklarade att det inte var så mycket glamour och galor på röda mattor, och att han nu var singel igen så privatlivet var inte helt toppen det heller. Allt detta framför han med en enorm portion charm och humor, så det var kul att höra honom berätta om allt elände han råkat ut för i hopp om att samla in pengar till sin son Viggo och andra autistiska barn så att de kan få uppleva olika typer av läger och aktiviteter. Han är ju ganska känd för att genomföra enorma sträckor på sin cykel och berättade om några händelser han råkat ut för i samband med detta. Han åkte ju även Vasaloppet tio dagar i följd för att slå rekord och samla in pengar, men var helt utmärglad efteråt varpå hans son passande nog ville ut och åka ännu mer skidor.

Det roliga varvas med mer allvar när han pratar om sin son Viggo och hur autism har förändrat mycket i hans liv, men han lyfter fram vikten av att se Viggos och andra autistiska barns potential snarare än att vi andra ska bli rädda för att göra fel i olika situationer. Här har vi mycket att lära tror jag och jag tycker att hans engagemang med Viggo Foundation och ledorden ”Alla ska få vara med” är otroligt fint, där man samlar in pengar för att barnen ska få möjlighet att lära sig cykla eller åka skidor exempelvis. Jag tycker detta är så stort av honom och det är inspirerande att höra hans berättelser om hur han arbetar med sina insamlingar till dessa projekt. Jag hoppas att han och flera andra inspireras för att hålla detta arbete igång i många år framöver, och ni kan läsa mer om Viggo Foundation på länken här nedan om ni är nyfikna eller vill hjälpa till på de sätt ni kan.

Han pratade även om hur han pendlat i vikt under många år och att det påverkat hans dejtande. Det hade tydligen gått bra när han var vältränad efter träningsprogrammet ”16 Weeks of Hell”, men han är tydligen proffs på att äta upp sig och öka sin vikt igen och då blir det mest ligga hemma och titta på TV utan flickvänner enligt honom själv. Han avslutade showen med att vi skulle hjälpa honom med några kvinnliga val som dykt upp på hans Tinder, så på bildskärmarna på scenen fick vi se förslagen han fått upp och skulle då ropa om det var något att satsa på eller ej. Plötsligt dök en bild upp på en kvinna som satt längst fram i publiken. Hon plockades upp på scenen och därefter följde en kort beskrivning om hur deras dejtande hade kunnat se ut med hjälp av bilder där de photoshopat in deras ansikten i olika märkliga sammanhang som var otroligt roliga. Vi får väl hoppas att Måns hittar sin rika gamla dam som han vill ha och kan leva som ”toy boy” resten av sitt liv, det var tydligen hans mål numera. Tack för en fin och väldigt underhållande show, jag kan verkligen rekommendera alla att se denna. Och tack till dig Linda som gav mig denna fina upplevelse i present!

Efteråt så pratade vi om att det ju varit en riktigt trevlig kväll och att vi borde gå på show och teater oftare. Så vi ska hålla utkik efter vad som visas här i Stockholm framöver, kanske blir det fler fina kvällar som denna med lite tur. Vi ser oss själva redan lite som kultureliten här i Nynäshamn, det krävs nog inte mycket mer än såhär för att tillhöra den sofistikerade klicken i vår kommun anser jag. Så nästa helg är det jag som ger mig ut på en shoppingtur efter en beige manchesterkavaj och tillhörande skarf, kanske några färgglada glasögon och matchande färg på skorna vore något också. Sedan kanske det är jag som sofistikerat skålar i vin tillsammans med Dan Bäckman i framtiden.

I övrigt börjar barnens alla aktiviteter att dra igång nu igen, och nu har både Freja och Lindas Nova börjat sina nya skolor. Freja har ju gått på Kulturama tidigare så hon är ju bekant med hur allt fungerar där, men för Nova har det varit mycket nytt och spännande. Hon verkar dock trivas väldigt bra och tycker skolan är annorlunda på ett positivt sätt, det är mer riktlinjer och tydliga direktiv för eleverna där men det bidrar sannolikt till bättre arbetsro på lektionerna vilket resulterar i att de förhoppningsvis lär sig mer på ett bra sätt. Vi får se hur det går för dem, men jag håller tummarna att de ska trivas och att allt ska gå så bra som möjligt.

Jag är en trött och energilös man numera efter att ha fyllt 45 år, så nu får vi pausa skrivande för denna gång. Stort tack till er alla som läser, jag återkommer snart med nya inlägg och tills des får ni ta hand om er själva och varandra. Ha d biff!

DAGENS JERKER kan vi väl ge till Henke, min namne på jobbet a.k.a. herr Nilsson tycker ju att det är så festligt när Henke får utmärkelsen. Och vem är jag att beröva honom den glädjen, så vi säger GRATTIS till dig Henke! Utmärkelsen är din och fler lär det bli i framtiden din lilla Mon Chi Chi…