Back to school! För barnen alltså, inte för mig. Nej nej aldrig i livet, vad skulle jag dit och göra…

Men barnen har nu börjat i skolan igen, eller ja de tjuvstartade redan förra veckan när de började gå på fritids igen. Nu har dock Freja börjat i andra klass, och twinsen började i första klass! Jag skriver detta varje år, men shit vad tiden går fort. Nu är alltså Nova och Theo ”etta-gluttare”, och detta med blandad förtjusning verkar det som om man frågar dem. Nova verkade lite pirrig innan, hon var osäker på om hon skulle ha några kompisar där som ville leka med henne. Sedan en ny lärare och ett nytt klassrum på det! Jenny och jag följde med barnen i tisdags när den första skoldagen startade och lämnade dem i klassrummen. Hon gick med twinsen och jag med Freja eftersom de började samtidigt, men allt gick bra. I alla fall för Freja, hon studsade fram när läraren kom ut ur klassrummet och välkomnade alla eleverna. De skulle få namnlappar att ha på tröjan första dagen så att deras nya lärare kunde lära sig vad alla barnen i klassen har för namn, detta gillade Freja. Så hon kramade om mig innan hon ställde sig i kön med de andra barnen och vinkade sedan till mig att jag kunde gå nu innan det kanske skulle bli pinsamt eller nåt. Haha! Det gick tydligen inte riktigt lika bra för twinsen och Jenny, Nova tappade äpplet hon hade med sig på marken så att det blev mos. Detta var tydligen det som fick det att rinna över känslomässigt för henne, då blev hon väldigt ledsen. Det är som sagt mycket nya intryck och annat som ska bearbetas av alla barnen, och det får ta den tid det tar. Theo verkade glad över att vara tillbaka och busar och leker för fullt med sina kompisar, så om han var det minsta orolig över att börja i första klass så märktes det inte alls. Då satt han ändå vid middagsbordet dagen innan och berättade att han inte alls var uppspelt över att skolan skulle börja, för nu under detta läsåret så kommer de ju få läxor med sig hem. Jag minns att Freja hade en läsläxa i veckan förra året när hon gick i första klass, och då skulle de bara läsa ett kapitel ur en väldigt lättläst barnbok. Så jag tror inte han behöver oroa sig över den saken alltför mycket, utan nu önskar vi barnen ett stort lycka till i skolan!

Jag hörde Freja och Nova diskutera vad de ville bli när de blir stora, och det vet jag sedan tidigare är väldigt roligt och intressant att lyssna på som vuxen. Freja dansade runt hemma och berättade att när hon blir stor så ska hon bli ”Svansjön”, vilket jag tolkade som att hon vill bli en proffessionell ballerina och någon gång dansa i just ”Svansjön”. Hon gillar ju balett och dans, så det skulle nog passa henne bra om hon nu väljer att satsa på det.

Nova däremot, hon har tydligen valt en annan linje här i livet. För hon ska minsann gå på en ninjaskola, och om man tränar varje dag så kan man när man är vuxen slå sönder plankor. Intressant tycker jag! Att de är så olika ändå trots att de är syskon. Den ena vill dansa graciöst och den andra krossa plankor med ninjahugg, ja vi får väl se vart detta leder…

Vi hade i lördags en liten mini-kräftskiva hemma hos oss, bara barnen och jag. Det var roligt att höra vad barnen vill göra och vilken mat vi skulle ha till kräftorna. Fokuset verkade mest hamna på kräftorna och att vi skulle pynta hemma så det såg ut som en kräftskiva, med hattar och allt vad det innebar. Så det ordnade jag i den mån jag kunde, och utöver kräftorna så trodde jag att de ville ha paj eller andra godsaker. Men det ville de inte, bara kräftor ville de ha! Jag improviserade ihop en potatisgratäng, några baguetter och smaskiga ostar som vi kunde äta. Vilket var tur, för kräftorna åt de upp allihop! Det fanns inte ens en endaste kräfta kvar när de var mätta, och då åt de ändå av tillbehören också. Jag fick inga kräftor, mitt jobb tycktes vara att sitta och skala dessa åt barnen hela middagen trots att de innan sa att de kunde skala själva. Men när vi väl skulle äta så var det tydligen räkor de lärt sig skala, så nu fick jag sitta där och skala hela paketet med kräftor själv medan de bara mumsade i sig. De övade att skala lite själva, men oftast blev kräftan massakerad tills de tillslut fick in snitsen att ta loss och skala kräftstjärten själva. Då behövde jag bara hjälpa dem med klorna som ju är ganska svårskalade, men Nova försökte skala en klo själv…

– Men åh! Pappa här, den gick sönder. Sa hon sedan och lämnade över det som fanns kvar av klon till mig.

Vad denna klo hade råkat ut för är svårt att säga, men det såg ut som att den hade exploderat. Skalet var trasigt och ihåligt, dessutom var själva köttet så mosat att det ej gick att få fram ur klon. Men hon försökte i alla fall, och det var en bra lärdom tror jag. Barnen älskar ju skaldjur, det vet jag ju om så det var därför jag lät dem äta så mycket de orkade och så skulle jag äta de som blev över. Nu blev det ju inga kvar alls till mig, så jag fick äta potatisgratäng, baguett och ost. Men det var gott det med, huvudsaken är ju att barnen hade kul och de älskade kräftorna!

Ikväll ska jag följa med farsan på någon bilträff ute i Huddinge, hoppas vi får se några coola bilar där! Och kanske springer man på någon man känner, jag brukar inte hänga med på bilträffar men det är kul ibland och se vilka fina bilar de visar upp där. Så nu drar jag! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Ubbe på jobbet. Han har börjat sitta utomhus med oss andra när vi har rast på eftermiddagen, och han tillför en helt ny dimension av festligheter när vi sitter där och pratar om allt mellan himmel och jord. Så varför får han utmärkelsen då kanske ni undrar? Jo jag vill ju att han ska sitta där med oss varje rast, och tills han väljer att göra det så får han njuta av denna utmärkelse. Grattis Ubbe!