Månadsarkiv: juni 2018

Obegripligt Bra!

Jag är ingen vidare kulturell person, det är jag inte. Och att ta med barnen på kulturella sevärdigheter och evanemang har därför inte hänt speciellt ofta. Men man måste ju ändå försöka, för barnens skull. Så idag besökte vi det finaste av kulturarv som Stockholm har att erbjuda, men tydligen så var tågresan in till stan det mest spännande på länge…

Tänk att det är så roligt att åka tåg och rulltrappa, bra att veta om man är tom på idéer hemma någon dag. När vi kom in till stan så tog vi en promenad bort till Stockholms Stadion för dagens stora händelse i vår huvudstad.

Japp! Barnen har idag fått uppleva sin första riktiga fotbollsmatch, när Djurgården mötte danska Århus på anrika Stockholms Stadion. Mer kultur än så blir det ju inte, det sa till och med Marcus när han fick höra om detta. En gammal klassisk byggnad, lite som en gammal borg.

Barnen var otroligt imponerade av alla människor med djurgårdskläder som samlats här idag. Men själva Stadion var de inte så imponerade av, trots mina försök att berätta om denna fantastiska arena. Barnen var faktiskt mer nyfikna på att få se en riktig fotbollsmatch, och med lite tur så kanske Järnkaninen skulle dyka upp…

Men någon Järnkanin såg vi inte till, men det fanns gott om hoppborgar och hinderbanor för barnen att underhålla sig med. Sedan när spelarna kom in för att värma upp så gick vi upp och satte oss på läktaren. De var väldigt imponerade och utbrast många ”wow” när Andreas Isaksson värmde upp i målet med räddningar och höga långa utsparkar. Sedan började barnen att härma utespelarnas uppvärmning, och stretchade med i övningarna uppe på läktaren.

Matchen i sig var tyvärr inget att lägga på minnet, det stod 0-2 till Århus i paus och nu ville Nova bestämt gå hem. Dessutom sjöng aldrig klacken den ramsa som barnen själva hade övat på hela dagen. Nova sa att hon fick ont i ögat och inte ville stanna kvar, men så illa tycker jag inte att de spelade…

Heja Sverige! Eller ska vi vara elaka och skriva ”Go Schweden” istället kanske och rikta en sylvass pik mot världsmästarna Tyskland efter deras dåliga uppförande när de möttes? Ja det gör vi tycker jag, GO SCHWEDEN!

Vi får backa tillbaka till den sista gruppspelsmatchen mot Mexiko i onsdags, där Sverige verkligen behövde vinna för att ta sig vidare i detta fotbolls-VM. Eftersom just Tyskland samtidigt möter ett betydligt sämre motstånd, Sydkorea, och vid vinst där förmodligen skulle ta sig vidare på Sveriges bekostnad om jag förstått saken rätt. Men så blev det inte…

För Sverige vann förvånande nog med hela 3-0 mot ett grinigt Mexiko! Deras fans buade och skrek av ilska, detta kunde innebära att Tyskland går vidare istället för dem. Matchen gick mot sitt slut, när ett stort jubel plötsligt bröt ut i publiken. Sydkorea hade helt otippat tagit ledningen mot Tyskland i slutminuterna av deras match med 1-0, och ökade dessutom på till 2-0 innan matchen var över. Detta innebar att både Sverige och Mexiko nu gick vidare i turneringen, så nu jublade spelarna på planen och hela arenan. Sverige vinner sin grupp, med Mexiko på en andra plats. Helt sjukt med tanke på att många nog trodde att Sverige som bäst skulle hamna på en tredje plats bland dessa lag. Världsmästarna Tyskland slutade på en sista plats i gruppen, och detta kändes väldigt bra med tanke på hur osportsligt de hånade Sverige efter deras vinstmål på övertid när de möttes i lördags. Karma säger jag bara…

Mwohahaha! Rätt åt dem, scheisse Deutschland! Nej men så får man inte skriva, förlåt mig. Nein… Nein nein nein! Nej, men som inläggets rubrik lyder så är ju detta helt obegripligt bra genomfört av Sverige. Nu väntar vi med spänning på fortsättningen på tisdag när de ställs mot starka Schweiz, och nu handlar det om att vinna eller försvinna…

Nu nalkas det tacoafton här hemma! Tack för att ni läser och tar del av kulturlivet som här erbjuds. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla otrevliga och stressade resenärer som reser kommunalt. De kör ju nästan över barnen i sin jakt på sparade minuter, jag höll på att bli ”The Hulk” många gånger idag…

Sommarskuggan

Sommarlovet är igång för busungarna här hemma, och det innebär att barnprogrammet ”Sommarlov” på Barnkanalen har startat igen med den mörka läskiga figuren ”Sommarskuggan” som smyger runt på inspelningsplatsen…

Barnen tittar på programmet ibland, det går i vågor kan man säga där det kan gå flera dagar mellan tillfällena. Men de brukar bli så fascinerade av Sommarskuggan att de då vill se programmen de missat på SVT-play. Den där Sommarskuggan är en svart, reslig och ruggig figur som smyger runt och kladdar ner sitt skuggslem överallt i sina försök att förstöra för programledarna. De i sin tur hittar små ledtrådar i sin jakt på att lista ut vem som gömmar sig bakom Sommarskuggans utstyrsel. Detta tycker ju barnen är spännande!

Vi såg hur man blandar svart skuggslem i programmet och testade att göra detta hemma. Och det blev en riktigt kladdig och slemmig historia, men häftigt och helt ofarlig. Istället för andra slime som man kan göra med lim, raklödder och annat så innehöll detta bara fiberhusk (3 msk) och karamellfärg (3tsk) som man kokade ihop med vatten (1 liter) i en kastrull. Great success!

Jag föreslog att vi kanske kunde göra egna små Sommarskuggor med hjälp av lite pyssel hemma, och det ville de gärna! Där rök mina svarta strumpor och ett äldre gosedjur fick sätta livet till för att återvinna ”fyllningsluddet” i den. Sedan väntade timmar av klippande, trasslande sytrådar och klister med glitter. Resultatet blev i alla fall dessa urgulliga små strumpskuggor, och barnen är riktigt stolta över sina konstverk!

För en tid sedan så brann det ju i Nacka längs motorvägen när jag och barnen kom körandes där. Nu är barnen oroliga varje gång vi kör förbi där bara för det. Men det var lite läskigt faktiskt…

Jag hade hämtat barnen på Värmdö och när vi körde över Skurubron så kände jag att det luktade brandrök. Men vi såg ingen rök, inte förrän vi närmade oss Nacka Forum. Då såg vi rökpelaren som steg upp mot himlen, och vid den så kallade kaffebacken var vägen helt täckt av vit rök. När vi sakta rullade förbi såg vi eldlågorna och hur människor försökte släcka elden genom att piska med granris på marken.

Barnen blev oroliga när de såg elden, det blev många känslor och reflektioner kring detta när vi passerat genom södra länken och kom ut i friska luften igen. Jag frågade om de ville ringa sin mor och berätta vad som hänt, och det ville de gärna! De pratade ivrigt i munnen på varandra via högtalarfunktionen med Jenny, sedan kändes det bättre. Men det tog ju några dagar för brandkåren att släcka elden, trots hjälp från battenbombande flygplan. Nu ser det nästan spöklikt ut på sina ställen om man tittar in där när man kör förbi…

Nu har jag jobbat min sista dag och har fyra härliga semesterveckor framför mig. Så obeskrivligt härligt! Och här gäller det att hålla på traditionen, så jag har självklart laddat bilstereon med massor av bra låtar med Frank Sinatra att lyssna på hemvägen hem sen. Inget ger en bättre semesterkänsla än att höra honom sjunga in semester. Boo-bappa-dooou, ”Somewhere, beyond the sea…”

Idag skulle vi ha firat av Sune som går i pension, men det blev framskjutet tillsvidare. Ser fram emot att slippa honom sen. Haha, nej verkligen inte! Han har varit en av de bästa arbetskamraterna jag haft på jobbet, så det kommer kännas oerhört tomt när han är borta sen. Men nu drar hans farväl ut på tiden lite, så det gör ju inget känner jag. Nu! Nu stundar semestern och den ska jag vårda väl. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går alla er icke poetiska människor. Jag har många strängar på min lyra. Och jag är poetisk, det är jag. För hör här, detta är taget ur min kommande storsäljande bok ”Poetiska mästerverk av en Haningekis”:

”En sommar, utan Jimmy. Är som en vinter, utan snö.”

Fotbalski Katastrofski

Efter en regnig midsommarhelg så är det dags att skriva lite om vad som hänt under helgen. Alla har ju inte dansat runt midsommarstången direkt.

Barnen firade midsommar med Jenny, och har även varit ute och åkt båt med mormor Lena och Magnus. Så det var nog en rolig upplevelse för dem kan jag tänka mig. Själv så tog jag det lugnt och förberedde så mycket jag kunde inför midsommardagens stora match i pågående fotbolls-VM! Detta är låten som gäller då!

Detta är den bästa mästerskapslåten som producerats! Och som tack för de vänliga orden och reklamen för deras låt här på min blogg, så ser jag fram emot all representationsöl från Sungens egna långburkar framöver och att även få sitta i direktsändning på Bandit med Richie Puzz. Precis som låtens titel lyder, ”Fotbalski Katastrofski” av just Sungen & Richie Puzz, så slutade ju inte fotbollsmatchen mellan Tyskland-Sverige så bra…

Men det började helt fantastiskt dock! Jag hörde små rop på hjälp inifrån kylskåpet, det var en av ölburkarna.

– Hjælpe! Jej fryser så og är så in i helvide ensam. Sa ölburken Carlsberg på danska när jag tog ut den ur kylskåpet.

Jag ställde den på köksbänken och funderade en stund, skulle jag öppna ölen redan nu? Helt ensam? Nej, jag bestämde mig för att vänta på mina vänner som skulle komma senare och gav istället ölburken en vän från Finland. Ölglaset Iittala…

– Åh fy fän va du är vackör! Sa ölen och ställde sig närmare det generade Iittala glaset.

– Oh olli hyvää päivis Carlberg, kiitos! Fnittrade Iittala glaset generat tillbaka.

Jag förstod vad som var på gång, men sa åt dem att vänta tills de andra kommer! Sedan gick jag bestämt därifrån till soffan och spelade Frank Sinatra på hög volym. Äntligen tyst. Trodde jag…

Plötsligt hördes det karaktäristiska ljudet från en ölburk som öppnades, och följdes upp av det skummande ljudet av en upphälld kall öl. Det är väl fan att man ska behöva falla för grupptrycket, men så gick det till när dagens första öl inmundigades på eftermiddagen…

Flera timmar innan avspark, runt klockan 16 så rullade en bekant Volvo upp framför huset. Jag hörde på det dova mullrande motorljudet att detta inte var vilka som helst, och mycket riktigt när jag tittar ut genom fönstret så ser jag en bekant kvinna iförd Sverigetröja kliva ur bilen. Sedan kliver både Mogge och Tommy ur bilen, även de iförda svenska gula matchtröjor. Jag vinkar uppspelt från fönstret och sedan kom de in så att vi kunde sätta oss med en varsin kall öl på balkongen. Det var avkopplande och trevligt att sitta där och prata om annat än fotboll, för fotboll är ju vad kvällen skulle handla om senare.

Efter en timme smög en f.d ninja in i lägenheten, även denne med en gul matchtröja på sig. Det var Saltsjöbadens guldgosse, Marcus, som nu gått ända från busshållplatsen och var varm och törstig. Så han slog sig ner på balkongen med en kall öl han med. Mogge verkade ovanligt stöddig denna eftermiddag och drack säkert tre öl där på balkongen, trots hans oskrivna gräns på max en öl för att inte bli full så fort. Han sluddrade inte än i alla fall, och tröjan satt kvar på överkroppen så att detta var något nytt för oss alla. Tommy satt mest stilla för att inte bli så varm tror jag, Marcus med. Nu väntade vi bara på Erik som skulle cykla hit, och plötsligt stod han där i hallen! Han var riktigt snabb, undrar om hans fru Johanna också uppskattar hans snabbhet. Hm, intressant…

Nu när alla var här så smög jag ut i köket för att göra klart middagen. Jag hade förberett hamburgare av högrev och halloumiburgare som bara behövde stekas, så detta skulle gå snabbt och smidigt. Tidigare hade jag fixat ihop en tzatziki, en örtolja, hamburgerdressing och en chilibéarnaise. Det fanns även picklad rödlök och sallad, ja massor av smaskiga tillbehör. Mest för att jag inte vet vad som är gott till Tommys vegetariska halloumiburgare, men vi panerade dem i ströbröd och stekte på dem. Sen fick han kladda på vad han ville så länge han blev nöjd, haha! Det blev bra i alla fall, vi hade en riktig festmåltid där vid bordet med mycket skratt och diskussioner. Precis som vi brukar, det var supertrevligt!

Sedan var det dags för matchen att börja. Sverige mot regerande världsmästarna Tyskland, där en förlust ändå var det mest troliga resultatet om man skulle vara realistisk. Men oavgjort vore ett bra resultat att hoppas på, så nu höll vi tummarna!

Och vilken start det blev, Tyskland lämnade knabbt ifrån sig bollen och skickade det ena skottet efter det andra mot Robin Olsén i det svenska målet. Vi åt chips och fortsatte dricka lite öl, sedan smaskade vi i oss efterrätten Fireball för att lugna nerverna. Då small det till, PANG!

1-0 till Sverige genom en kontring och en vacker chip i mål av Ola Toivonen. Helt overkligt! Vi hoppade av lycka, till och med Mogge som alltid brukar sitta ner efter att ha druckit en fireball. Resultatet stod sig i halvtid och jag var nu tvungen att småfira lite genom att bjuda herrarna på en drink. Moscow Mule, som är en läskande drink som innehåller vodka och i detta fall ginger ale toppat med lime och mynta. Den satt som en fläskläpp, precis som Tysklands kvitteringsmål gjorde direkt i andra halvlek. Tusan också, men det kunde ju fortfarande sluta oavgjort eller med ännu mera flyt en svensk vinst till och med!

Men så blev det tyvärr inte, Tyskland sköt in segermålet med bara 15 sekunder kvar av matchen. Så oerhört tung förlust när de var så nära ett oavgjort resultat, men jäkligt bra kämpat ändå.

Efter matchen cyklade Erik hem i ilska, och Mogge skulle göra ett försök att ta sig hem kommunalt. Har fortfarande inte hört om han kom fram. Marcus och Tommy tog en liten gravöl med mig efter matchen innan de bestämde sig för att gå hem tillsammans. Hem till var för sig då menar jag, men de bor inte så långt ifrån varandra så det är fint när man kan göra varandra sällkap. Tack för en härlig kväll kära vänner!

Nu blickar vi framåt istället och hoppas på en bra sista match på onsdag. Än finns chansen att gå vidare ur gruppspelet, så vi hoppas på det bästa! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla människor som skrivit hatiska och rasistiska kommentar till Jimmy Durmaz efter att denne orsakat frisparken i slutat på matchen som sedan Toni Kroos sköt i mål. Även hans familj har blivit hotade. Låt han och hans familj vara! Skäms på er alla dumskallar, någon måtta på idiotin får det faktiskt vara!

It’s On!

It’s on! I’TS ON LIKE DONKEY KONG! Såhär några dagar senare tänkte jag berätta om hur Sverige nu spelat sin första match i det pågående fotbolls-VM i Ryssland. Men först måste jag ta upp några viktigare saker…

Jag reflekterar lite över titlarna på några utav de serietidningar och barnprogram som som finns att tillgå i dagens samhälle. Det är onekligen några som sticker ut vill jag påstå. Eller vad tycker ni om ”Kapten Stofil – Tidernas bästa bakåtsträvare”, och ”Hank Zipzer – Världens bästa underpresterare”. Haha, jag tycker titlarna är väldigt fyndiga och roliga men att de kanske har en lite negativ klang. Jag kan dessutom inte låta bli att applicera detta på människor i min omgivning, vem är Kapten Stofil och vem är den där fantastiska underpresteraren? Detta gör jag ju inte utåt, bara i mina tankar. Det blir lite roligt för mig själv, och jag har varken läst eller tittat på dessa serier så jag vet inte alls vad de handlar om egentligen. Det kanske är hemska saker, men istället för att ta del av dem så börjar jag oftast fundera vidare på hur man kommer på titlar som dessa. Kanske är det vad de vill att man ska göra, grubbla över dem så att de automatiskt läggs på minnet. Fasen också, då har de ju lyckats! Well played…

Har det kommit någon sommarplåga till låt ännu? Jag kan annars tipsa om en som nu spelas flitigt av barnen hemma. Jag får dock skylla mig själv eftersom det var jag som introducerade låten för dem, och jag tröttnade ganska så snabbt på den. Det är en låt av Sean Banan som heter ”Bananaman”.

Den är inte fullt lika tramsig som hans andra låtar med överdrivet mycket inslag av rumpor och kiss- och bajshumor. Den låter även lite schlager i mina öron, något som förmodligen är anledningen till att jag snabbt tröttnat på den. Men Freja sjöng den för mig igår kväll när jag nattade henne, och kvällen innan det så var det allsång med alla tre barnen när det var sovdags. Så de gillar den onekligen! Undrar om den spelas på radion, har någon annan hört den? I mitt tycke så är det en typsik låt a la sommarplåga, men berätta gärna vilken låt ni annars tycker är årets sommarplåga! Sådant är intressant att få ta del utav.

Ja nu är årets fotbollsfest igång i det skandalomsusade Ryssland, där några nationer faktiskt hotade med att bojkotta VM på grund av all diskriminering som Putin och hans regering utsätter det egna folket för i landet. Men turneringen har nu startat och det blev en fotbollsfest att se fram emot ändå!

Det har varit några matcher av hög klass redan, och fler lär det bli. Sverige premiärspelade mot Sydkorea i måndags och lyckades inte med så mycket denna matchen heller. Men de fick en straff som de förvaltade väl genom ett mål av lagkaptenen Granqvist, 1-0 vilket också blev slutresultatet. Sverige spelar som bekant utan Zlatan numera, men han är ändå i VM och gör reklam för sina sponsorer och bolag. Det kommer gliringar och uttryck från honom som det alltid gör, vilket skapar rubriker i vanlig ordning. Jag önskar att han var i god form, det hade landslaget behövt. Han kunde vara en så kallad ”supersub” när anfallet vacklar och komma in och skapa oreda i motståndarlaget. Funkar inte det så kan han ju alltid förstöra dör alla genom att skalla någon eller dela ut en vass armbåge, det har ju hänt det med…

Men kul att Sverige trots detta ändå vann, nu i helgen väntar regerande världsmästarna Tyskland som oväntat förlorade sin första match mot Mexico. De lär väl göra allt för att köra över Sverige i jakten på sina första poäng, så det kan bli en obehaglig upplevelse med svenska ögon sett. Men om Sverige håller undan och får ett oavgjort resultat, eller helt oväntat går och vinner matchen så har vi ju ett fantastiskt utgångsläge att gå vidare i VM! För att visa vårt stöd och support så har de fina herrarna en gathering hemma hos mig på lördag, där det blir lite god mat och öl (enbart en till Mogge) så att vi är i bra form till matchen börjar på kvällen. Detta ser jag verkligen fram emot! Heja Sverige!

Nu ligger midsommar runt hörnet, och för er som ska ut i skärgården och annat för att fira så hoppas jag att vädret är på er sida. Jag får se vad jag hittar på, kanske hoppar groda hemma eller något. Haha! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER tycker jag att en av mina allra äldsta och finaste vänner, Tommy, ska få denna gången. Jag säger inte att jag är bra på att svara på telefonsamtal och SMS, för jag missar en del och glömmer lätt bort det. Men här har jag mött min överman, att skicka ett SMS som man vill ha svar på är som att hoppas på att en flaskpost ska färdas över Östersjön och blåsa fram till hans dörr mot alla odds. Tommy, var är du?

Den Blomstertid Nu Kommer

La-la-li-li-loou… Den blomstertid nu kommer! Vilket väder vi hade på Frejas skolavslutning, solen sken och allt var toppen!

Jenny var ledig och hemma med barnen denna dag så att alla kunde vara med på Frejas skolavslutning, och jag fick smita ifrån jobbet en stund så att jag kunde närvara. Freja verkade inte nervös eller så alls, utan hon stod där framme med alla barnen och sjöng med så glatt. Några vuxna lärare, föräldrar och vaktmästaren satt i orkestern och spelade instrument till barnens sång. Sedan fick hennes klass sätta sig på en stor filt och lyssna på övriga årskurser när de sjöng. Nova och Theo turades om att sitta på mina axlar för att se bra, men tillslut tröttnade de och ville leka i klätterställningen bakom oss istället. Deras grannkompis Frida sjöng lite solo till barnens förtjusning, väldigt modigt. Vi måste fråga henne senare om hon var nervös, men vi har inte träffat henne ännu. Efter all sång och rektorns tacktal så fick barnen återvända till sina klassrum där de skulle få ta farväl av sin lärare inför det kommande sommarlovet. Detta trodde jag att Freja skulle uppleva som känslosamt, men hon verkade inte så tagen. Kanske för att hon ska ha sin förskolelärare i klassrummet bredvid sig i höst sen när hon börjar i första klass, så de kommer ju ses ofta ändå. Nu är det bara en vecka kvar av fritids, sedan börjar barnens sommarlov på riktigt!

Det var studiedag på torsdagen så då var jag ledig, Freja skulle på barnkalas vid lunch så då lekte jag med twinsen under tiden. När vi hämtade Freja från kalaset så hade vi lite tid på oss tills nästa aktivitet startade, så då köpte vi med oss fika och åkte till Siggesta Gård. Där blev det en ovanligt lång lekstund i solskenet, barnen träffade andra barn där som de lekte och hade väldigt roligt tillsammans med.

Sedan gick vi till trollskogen och följde stigen där, då får man lära känna alla trollen och vad deras passioner är ute i skogen. Barnen börjar kunna detta nu efter att ha varit där några gånger, men hade väldigt roligt tillsammans ändå. De kramade varje troll, de är ju stora träfigurer men barnen ville kramas med dem ändå. Och så försökte vi lära oss lite fakta om alla djuren som trollen tog hand om, roligast var när de fick gissa hur många taggar en igelkott har på sin rygg.

– 1000! Ropade Theo.

– Nej 30 stycken! Ropade Freja.

– Men jag tror att ni har fel för dom har bara 10. Kontrade Nova.

Jag kan ju säga att alla hade fel, även jag. Svaret är 6000 taggar, det ni! Nu vet ni det.

Vi fortsatte följa stigen genom trollskogen och kom fram till nappträdet. Där barn som slutar med napp kan lämna sina nappar hängandes på trädet. Här är det lite standardiserat och tradition att barnen måste kolla på alla napparna för att berätta vilka som liknade deras egna när de var små. Det hänger några där med samma färger och motiv som de själva hade och detta berättar de för varandra och för mig, så det tar lite tid att komma vidare till nästa ställe i trollskogen. Men det fick ta sin tid, vi hade ju ingen brådska idag. Och när vi var klara så fikade vi, sedan lekte de en stund till med de andra barnen som kom springandes när vi kom tillbaka. Jag njöt av solens värmande strålar under tiden, riktigt härligt och avkopplande.

Sedan var det dags att åka vidare för att möta Jenny i Gustavsberg. Hon hade ordnat så att Nova skulle få provspela trummor på fritidsgården där. Japp, ni hörde rätt. Trummor! Nova vill lära sig spela trummor, och nu var hon tydligen lite blyg första gången så vi får se om hon vill göra det igen. Hon vill spela trummor hemma säger hon, men jag vet inte hur man ska lösa det. Kanske med elektriska trummor, men de tar ändå plats. De kan man ju även koppla in hörlurar till så bara den som trummar hör när den spelar, och det tror jag att grannarna skulle uppskatta. Jag ska kolla lite om jag kan hitta trumset som man ansluter till vårat Playstation, de är lite mindre och kanske är en bra början för att se vad de tycker om att trumma. Men vi får se, jag behöver ju en trummis till mitt rockband ”Gods of Thunder” så detta kommer nog lösa sig fint!

Spelar man i rockband så kan man ha dessa solbrillor på sig, är dom inte snygga?

Hahaha! Så fula att man nästan måste ha dem, tycker jag. Min eminenta vän a.k.a hemmapappan Marcus tycker nog också att de ser riktigt snabba ut. Men inte lika snabba som Mogges gamla hederliga M3 brillor…

Nova satt och målade naglarna med Jenny i veckan, då kläckte hon ur sig följande.

– Jag är en skånsk person. Sa hon med lite konstig brytning.

Jenny skrattade och frågade vad hon menade. Tydligen så hade en kompis på förskolan försökt prata skånska vid matbordet där och sagt att hon var en skånsk person. Något som Nova snappade upp och tyckte var roligt. Theo som sitter vid samma matbord hade inte reagerat så mycket när jag frågade honom om detta.

– Nej det var bara dom som pratade så. Men jag tycker det lät så konstigt så jag åt bara min mat. Berättade han.

Haha! Ja men jag håller med honom, skånska låter lite konstigt. Roligt att barnen testar och prövar att uttrycka sig lite olika. Freja verkar ju intresserad av olika språk, medan Nova nu då kanske fastnar för dialekter. Hur ska våra middagar låta i framtiden?

Denna veckan är snart över, bara en avkopplande helg kvar nu. Den kommer välbehövligt, det har varit en jobbig vecka med mycket känslor och energitapp för min del. Av anledningar jag inte ska gå in på här, men det känns i alla fall bättre nu. Jag är evigt tacksam över att ha gått den där KBT-kursen förra året, den hjälper verkligen till att inte köra fast när hjärnan går på högvarv och känslorna pendlar upp och ner. Men nu ser jag fram emot att få vara med barnen i helgen, några av dem ville baka frallor till frukost på lördagen. Jag brukar alltid ha källarfranskor i frysen som jag bakar själv, men nu har de tagit slut till deras besvikelse. Så det är en sak vi ska göra tillsammans! Vi ska också försöka träffa deras farmor, som även är min mor, hon har en liten överraskning till barnen såhär efter skolavslutningarna. Blir kul att se vad hon hittat på!

Ikväll ska barnen och jag kolla på filmen ”Coco”, hoppas de gillar den. Jag vet inte så mycket om den, inte mer än att den blivit väldigt hyllad för att vara en Disneyfilm. Så nu gäller det, filmkväll och monsterglass! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Fotbolls-VM som nu startat i Ryssland. Där värdnationen mötte Saudiarabien i premiärmatchen igår och vann med 5-0. Är det någon annan som anar ugglor i mossen här? Det är ett ganska häpnadsväckande resultat i en VM-turnering där världens bästa lag möts och tydligen var matchen bedrövlig att beskåda. Jag såg den inte utan har bara läst och hört andra spekulera i om det kan ha varit en läggmatch eller ej. Tråkigt i så fall, men inte förvånande heller för den delen…

Solo På Bio

Hur många är nyfikna på den fantastiska recensionen av filmen ”Solo – A Star Wars Story” framförd utav självaste… Ja mig!

Det var intressant att gå på bio själv i fredags, tror aldrig jag har gjort det tidigare. Men jag hade en biocheck som snart skulle gå ut som jag kände mig tvungen att nyttja, och det var ingen större uppoffring om jag ska vara ärlig. Eftersom jag älskar Star Wars! Så jag bokade en plats redan på onsdagen i en nästan helt tom biosalong. Det var fem platser bokade precis i mitten, och då misstänkte jag att det kanske var ett ungdomsgäng som jag kunde uppleva som störande. Så jag bokade några rader längre bak och ett litet steg ut mot kanten. Föreställningen skulle börja klockan 18.00 i Sickla, och det var inte många där då kan jag säga. Så en stor eloge till den som behandlade bokningen av personerna som trots en helt tom rad var tvungna att placera dessa precis bredvid mig på kanten, seriöst? Ja man blir fundersam ibland, som tur var så var detta bara en man och hans son så jag tänkte att detta blir nog bra ändå. Det vart det ju såklart inte…

Nej för de var de enda som pratade högt under filmen om getingar och annat icke filmrelaterat, och som även skrattade när det inte ens var något roligt som hände. Sen har jag aldrig hört någon tugga sina popcorn så högt i hela mitt liv som pojken gjorde, och då har jag ändå bott med Lembit i flera år. Jag ville inte vara ett arsle, så jag bet ihop och sa inget under filmens gång. Men jag var först ut därifrån, det kan jag säga! GAAAAAAHH!!!

Filmen då, jo men den var väl bra…

Innan jag gick på bion så släppte jag av Henke Hängpung i Nacka Forum. Han tiggde skjuts lite oförskämt, han skulle träffa sin donna där och handla kläder till nåt kalas. Jag tänkte att nu när jag ändå var där så kunde jag titta närmare på en kaffekopp som jag är lite sugen på att införskaffa. Så jag sprang runt ett tag utan att hitta rätt butik, men jag hittade en Kaisa! Min arbetskamrat stod i en butik för att fynda typ pyssel och sånt, eller något liknande. Det var en sådan affär i alla fall. Så vi pratade en stund innan hon skickade mig högst upp i Forum, för där skulle butiken jag letade efter finnas. Så jag åkte rulltrappan upp, asfränt! Och när jag kom upp så ser jag en man sitta där och slösurfa på en stol. Det var ju Niklas Strömstedt det gamla popsnöret!

Jag presenterade mig resolut och berättade att jag inte var något större fan, men att jag har planer på att spela in ett album med mitt rockband ”Gods Of Thunder” där jag ju lirar första bas och sjunger med en ängels röst. Han flinade lite med sin guldtand utan att svara mig, så jag förklarade att i Haninge där jag kommer ifrån så är det ohyffsat att visa sitt guld för främlingar. Nu försökte han resa sig och gå därifrån, men jag följde efter. Jag berättade mer om mitt rockband och undrade om han inte var sugen på att producera vår skiva om han lovade att inte göra den så nedstämd som hans egen musik, men Niklas ökade takten och drog ifrån mig. Borta vid det lilla lekrummet var avståndet för stort för mig att hinna ikapp.

– Jag har ändå aldrig gillat din musik! Fett jäkla deppig är vad den är, ditt poprussin! Ropade jag och hämtade andan inför de små barnen som stirrade på mig från lekrummet.

Barnen vet inte om det ännu, men där och då bevittnade de en Jimmy som kan bli Sveriges nästa stora rockexport i framtiden! När jag återhämtat mig så fortsatte jag min jakt efter den där kaffekoppen, men den fanns inte i hela Forum. Så jag gasade iväg i gubbsläden till Sickla för att kolla där innan bion började. Men den där koppen fanns inte där heller, bara en mindre och större modell än den jag sökte. Nu började jag känna mig svag så jag ramlade in på McDonalds och fyllde på lite energi… Jäkla kaffekopp! Att den inte ska finnas någonstans så man får se hur den ser ut i verkligheten, jag vill inte chansa och beställa en på grund av det höga priset. Den kostar runt 150 kronor så är den för liten eller om det är något annat fel på den så kommer jag ju aldrig att använda den. Ibland känns världen så grym, men nu var det dags för det där biobesöket jag skrev om tidigare. Ge mig rymdskepp och lasersvärd nu…

I helgen såg jag på ”Nyhetsmorgon” som vanligt, och då pratade de om näthat och hot mot kvinnor på nätet. Det var Alexandra Pascalidouhdooou (svår stavat efternamn) och en annan kvinna från Amnesty International som berättade lite om vad främst kvinnor får utstå i form av kommentarer och hot på sociala medier. Och för att uppmärksamma detta så har de startat en kampanj där man kan bli en så kallad ”unfluenser” genom att klicka på en länk på Amnestys hemsida. Då skapas en vänlig ”bot” som skickar budskapet vidare till Twitters grundare i hopp om att han ska förändra regelverket kring vad som är tillåtet och ej på Twitter. Så det gjorde jag, två stycken faktiskt! Två botar kommer nu göra vad de kan för att få till en förändring, och förhoppningsvis gör fler detta så det verkligen händer något. För även om jag själv inte stöter på några hot eller liknande på sociala medier så finns det andra som gör det, och jag vill verkligen inte att de eller mina barn ska behöva utsättas för detta när de blir så pass stora och börjar använda sociala medier. Så gör något åt detta du med! Klicka på länken här nedan och skapa din egna snälla bot, vi kan förändra detta tillsammans!

https://www.amnesty.se/unfluencer/

På onsdag är det skolavslutning i skolan för Freja, och därmed är det slut på förskoleklassandet för hennes del. Hon kommer gå på fritids i två veckor till ungefär, sedan börjar sommarlovet. Även för Nova och Theo som då lämnar sin förskola för gott för att börja i förskoleklass på samma skola som Freja efter sommaren. Men mer om detta kommer jag berätta senare när avslutningen är avklarad på onsdag, just nu känns det bara overkligt att tiden gått så fort…

Tack för att ni läser, hoppas ni får en fortsatt fin dag. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla involverade som gjorde mitt biobesök till den knäppa upplevelse det nu blev. Speciellt till personen som placerade oss precis bredvid varandra på en i övrigt helt tom rad med stolar. Sedan så var filmen inte riktigt vad jag väntade mig. Inte på något vis dålig, jag gillade skådespelarna och speciellt den lilla ”karamellen” som dök upp i slutet av filmen. Fast jag kan inte hålla förväntningarna nere varje gång jag ska se en ny film i denna franchise, de har varit alldeles för bra tidigare. Så man hoppas ju att Darth Vader ska dyka upp i varje film och bara vara sig själv för en stund, och skapa känslomässigt kaos och välbehag med sin röda laserpinne. Så jag börjar faktiskt oroa mig lite för att Disney nu börjar urvattna hela Star Wars grejen, med tanke på de två senaste filmerna jag nu sett utan någon större ”wow”-känsla efteråt. När jag sprang ut från biosalongen hörde jag personerna bakom mig säga att detta var den bästa Star Wars filmen de sett… AMATÖRER! Hur tänker de då? Jag ville aldrig att det Star Wars skulle bli som Star Trek med en jäkla massa filmer och serier, för då blir det ju tillslut dåligt. Nu verkar det som att det är ytterligare minst sex filmer planerade redan, så blir det inte ordning på detta så kommer jag kräva George Lucas bakom kameran igen så snabbt som möjligt! Men allt kan ändras snabbt, så jag hoppas att nästa film (Episode IX) blir den som verkligen vänder på den nedåtgående trenden. Hoppet är det sista som överger en, may the force be with you…

Smalltalk – Episode III

Hej, jag är Jimmy Hanell. Och välkommen till ett nytt avsnitt av, Jimmy Hanell presenterar Smalltalk – Episode III.

Nu var det ett tag sedan sist, men här kommer i alla fall några nya roliga uttryck från barnens värld som vi får ta del av. Dagens första ord har funnits sedan barnen var små och användes senast för någon dag sedan… Brinnet!

– Vart i skogen var det stora brinnet när du var liten? Kolla nu när det kommer massor utav brinnet när hon sjunger!

Brinnet betyder eld i alla dess former. Som när vi utforskade skogen i Tyresta by, då berättade jag för barnen att det brann i skogen när jag var barn och sedan frågar de varje gång vi är där vart det stora brinnet var någonstans. Nova älskar en konsert med Nightwish som vi har på DVD hemma, och när konserten startar så sprutar det eld till hennes stora förtjusning. Detta vill hon sedan berätta för alla efteråt, att där Tarja ska sjunga kommer det brinnet som hon måste akta sig för så hon inte bränner sig.

Här kommer ett ord som vi inte hör ofta, men när vi väl gjorde det så fnittrade man av glädje inombords. Ordet kom i två utföranden kan man säga, men med samma betydelse… Pickning/pickna!

– Ska vi ha pickning med fika på stranden? Ska du pickna på utflykten?

Ni har nog listat ut vilket ordet är nu va? Picknick! Det varför övrigt en väldans massa olika sätt man kunde stava det ordet på, men jag valde picknick. Här var det mestadels Nova och Theo som valde att uttrycka sig på dessa vis förra sommaren, Freja hade lärt sig säga picknick redan. Under hösten och vintern så hör man inte detta lika ofta av förklarliga själ, det är inte lika inbjudande att sitta ute och fika när det blåser eller nederbörden faller ner. Däremot så återkommer ordet på våren när sommaren närmar sig, och barnen faktiskt börjar öva inomhus på att pickna. Då kan de slänga ut en filt på golvet hemma och äta sin frukost eller ställa fram sin middag där. Och självklart uppmuntrar vi dem att ha pickning, det är ju mysigt och ibland får man faktiskt vara med.

Vi kastar oss på nästa ord, och det är ett ord som kommer tillbaka lite då och då. Jag vet inte varför de väljer att använda det bara ibland, men kanske glömmer de bort vad det egentligen heter. Och ordet är… Gricka!

– Jag vill gricka mjölk! Vad finns det för gricka?

Det kan vara så att mina syskon eller jag själv faktiskt har använt oss av samma uttryck för detta känns bekant, jag känner mig lite osäker. Gricka är samma sak som dricka, och ibland så återkommer ordet trots att de kan säga dricka. Men det låter gulligt och lite roligt när man påminns om hur småbarn pratar, snart är de ju så pass stora att de pratar korrekt hela tiden. Då kommer man nog att sakna alla dessa uttryck.

Dagens sista ord är egentligen ett namn, men det är alldeles för sött för att ignoreras här. Det handlar om en figur i ett barnprogram, en röd bil… Blajs!

– Titta, nu är det Blajs på TV! Är Blajs din favorit?

Den röda bilen i barnprogrammet med samma namn heter Blaze! Men här har Theo satt sin prägel på namnet alldeles själv, men det var faktiskt en tid sedan han slutade säga Blajs nu. Det var inget favoritprogram för barnens del, men deras kusin Svea fullkomligen ÄLSKAR Blaze och det är inte ofta man träffar henne utan att hon bär med sig sin egna lilla Blaze-bil. Barnen har ju uppmärksammat detta att hon gillar Blaze, så kanske kan jag påminna dem lite om hur det brukade låta när de var mindre och Blajs dök upp på Barnkanalen hemma…

Tack för att ni läser och håll utkik efter nya avsnitt av ”Smalltalk” i framtiden. Sköt om er, ha d biff!

DAGENS JERKER går bilisterna i Stockholm. Jag vet inte om de är värre än andra, men ibland får man sig helt klart en funderare i alla fall. Som när jag kom från Haninge i gubbsläden och var på väg ut till Värmdö för att hämta Freja som skulle på kalas, då hade det hänt en olycka i södra länken så det var långa köer ner i tunneln. Det går väldigt långsamt, vi pratar 5 meter per minut kändes det som. Men detta hindrar ju inte trafikanterna från att krocka med varandra i den långsamma bilkön, suck! Jag såg inte när det hände, men reagerade på att en person klev ur bilen och stegade fram till bilen framför med bestämda sandalsteg. Jag blev rasande, vilka puckon! Men jag körde lite snabb KBT där i bilen och högst 10 sekunder senare var jag först att komma på tanken att byta fil och köra förbi olyckan, succé! Jag klarade det, och blev en trendsättare där i trafiken för nu följde de andra bilisterna mitt exempel. Så nu tuffade jag på hela vägen till Orminge där nya köer började ut mot Värmdö, och dessa tog nästan 40 minuter att passera. Ibland önskar jag att jag hade en egen Blajs, så kunde jag bara köra förbi allt och alla. Även över de som förtjänar det, jo då…

Energybomb!

Okej nu kör vi! Känner mig tokladdad, och då måste man ju ta vara på energin som uppstår i samband med detta. Så på med träningskläderna och ut och spring nu, glöm inte musiken bara. Den är ju viktigast av allt!

Sådär, nu ligger man på soffan och läget är under kontroll igen. Det blev ingen löprunda, den där energin gick tack och lov över. Jag hann klä av mig och ta fram träningskläderna i alla fall, men när jag var mitt uppe i allt detta så började jag titta på vilka spellistor jag hade till förfogande på mobilen. Jag fick hem min nya mobil ganska nyligen så jag har ju inte hunnit fylla på med bra musik ännu, så blev jag lite besviken på utbudet. Istället multitaskade jag och lirkade på mig shortsen medan jag gick till soffan för att snabbt skapa en spellista med musik att lyssna på när jag skulle springa. Men vad är egentligen roligast, löpning eller musik? För mig är det fasen inte löpning i alla fall, utan istället så var jag ju tvungen att lyssna lite på låtarna jag tänkte lägga till i den nyskapade spellistan ”Flås i nacken”. Och även fast jag hört flera av låtarna säkert hundra gånger så var jag ju tvungen att visualisera mig när jag springer fram till musiken. Det påminner lite om ett sådant där ”montage” som jag tror det kallas. Som i filmerna ”Rocky” när han tränar till pampig musik för att komma i form för att mosa Dolph Lundgren och de andra. Musiken får mig att känna mig lika atletisk som Leonidas när han kämpar sig fram i filmen ”300”, kungen av Sparta i forntida Grekland.

Detta är viktigt för mig! Jag måste se träningen på det viset för att det ens ska vara värt det, och då känns det som att jag är med i en riktigt bra film. Men jag har inget spjut, hm… Theo har ett leksakssvärd jag kan använda! Nu skulle det kanske mer se ut såhär om jag ska vara ärlig…

Nu slutade ju detta bra ändå, jag fick kanske ingen träning men jag har nu en spellista utifall den där överskottsenergin skulle infinna sig igen. Det hoppas jag ju inte att den gör förstås, det är så varmt att springa på sommaren. Så brukar jag tänka, att jag väntar tills vintern kommer. Men då är det så kallt och halt ute, så då flyttar jag fram all typ av motionering till sommaren istället. När det är för varmt för att träna. Ja ni hör själva, det blir aldrig bra detta. Jag är nog helt enkelt inte skapt för att avsätta min dyrbara tid för att hålla på såhär. Jag ska nog lyssna på den där spellistan igen och göra en ny visualisering av när jag ger mig ut på löparäventyr, det tycks nog vara det enda sättet för mig att faktiskt springa om jag inte blir jagad…

Nu kommer ett kort sportinlägg, så Susanne och andra icke sportintresserade kan scrolla förbi detta. Världens bästa ishockeyliga, NHL, har nu en vinnare av Stanley Cup… Washington Capitals! De spelade finalserien mot årets nykomlingar Las Vegas Knights, vilket är en riktigt häftig bragd att som nytt lag ta sig ända till finalen i en av de tuffaste ligorna i hela världen. Och det hade ju varit lite häftigt om de hade vunnit, men nu får vi unna Bäckström:co världens kanske mest åtråvärda pokal istället. Bra kämpat!

Om vi backar tillbaka till nationaldagen igen så tittade barnen och jag på ”nyhetsmorgon” tillsammans, jag tänkte att det kanske skulle diskuteras något där som även barnen var intresserade av. Det var mycket prat om skogsbranden i Sala och många direktreportage därifrån, vilket oroade Freja. Hon undrade vart det brann så jag fick visa på en karta att det var långt borta. Då lugnade hon sig, men tyckte synd om människorna och djuren som bodde där.

Fast nu kom istället ett reportage om vulkanutbrottet i Guatemala.

– Är det där på Hawaii? Frågade hon snabbt.

– Nej det där är en annan vulkan. Svarade jag.

– Är det på Island? Blir det så bara för att det är så kallt där? Frågade hon nu ännu mer oroligt.

Jag förklarade att detta vulkanutbrott inte var på Island, utan i Guatemala. Och fick även förtydliga att Island, trots sitt namn, inte bara består av is som hon verkade tro.

Hon var fortfarande lite orolig, så vi tog fram kartan igen. Då visade jag vart både Hawaii och Guatemala ligger, och att Island som är närmast Sverige av dessa länder ändå är en bit bort. Då kände hon sig bättre för en stund, tills jag råkade berätta om att det finns vulkaner i Italien där hennes moster Maya bor. STORT MISSTAG! Hon stirrade nu med uppspärrade ögon alldeles tyst på mig och jag insåg snabbt mitt misstag, så jag förklarade att Maya var säker och att det finns människor som jobbar med att varna allmänheten om ett vulkanutbrott är på gång. Men det var tydligen inte det som gjorde henne nervös, utan hon blev orolig över att Italien ligger så pass nära Grekland och Rhodos dit barnen ska resa i sommar. Men då tog jag fram kartan ännu än gång, och visade att Rhodos är en bit bort och att ingen vulkan i närheten ska få några utbrott när de reser bort på semestern. Så med kartans hjälp så var läget nu äntligen under kontroll igen.

För att återgå till ”Nyhetsmorgon” igen då, så blev barnen väldigt nyfikna när en reporter skulle besöka kungen och drottningen på slottet, då tystnade leken helt kan jag lova. De satt alldeles tysta och lyssnade och tittade på Carl Gustaf och Silvia, i någon minut. Sedan bytte de ju samtalsämne i programmet och då var det inte alls intressant längre. Istället fortsatte Freja och Nova att rita sina teckningar med svenska flaggan och så skrev de ”nationaldag” på teckningarna. Riktigt tjusigt! Men detta var tydligen inget för Theo, han tyckte tydligen att nationaldagen bäst firas genom att spruta vatten med sin märkliga vattenpistol på sina turtlesfigurer, i soffan…

Efter lunch så tog barnen och jag en promenad till Port73. Det började med att jag tyckte mig höra hög musik när vi var hemma, så då bestämde vi oss för att gå ut och se om det var några festligheter i närheten. Men när vi kom ut så tystnade musiken, precis som om den där festivalen inte ville ha mig där. Vi gick då till Burger King för att köpa mjukglass, och så passade barnen på att leka i deras lekrum där. De tiggde även till sig varsin krona av personalen där att ha på huvudet, som de stolta hade på sig resten av dagen.

– Pappa, jag älskar att gå till Burbi King. Sa Freja sen och kramade om mig.

Haha, Burbi King? Det är ju omöjligt att inte tänka ”Burp” (rapa) när hon säger så. Jag förklarade att det heter Burger King, så nu kanske hon lägger det på minnet. Nova hade det inte mycket lättare dock.

– Pappa, kan vi stanna och äta middag på Burber King? Frågade hon när vi skulle gå hem sen.

Älskade små barn, som ni förgyller allas vår vardag! I nästa blogginlägg kommer ett nytt avsnitt av ”Smalltalk” där vi får ta del av barnens härliga uttryck i ord. Men nu ska jag på bio och se ”Solo – A Star Wars Story”, äntligen… Som jag har längtat! Enligt avslöjande källor vid namn Marcus så är Han Solo och R2D2 förvånande nog syskon, de är i sin tur även kusiner med Robocop och det avslöjas även att Jabba är deras pappa. Det blir nog mycket att ta in, så det ska bli intressant att ta del av just allt detta. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Henke som tiggde skjuts av mig till Nacka Forum idag efter jobbet. Så oförskämt! Men han har blivit lite utav en mjukis på sista tiden, lite som en blöt kartong av wellpapp. Så kanske ligger det fem stora påsar winegums på skrivbordet från honom i en tacksam gest nästa vecka. Jag är ju faktiskt en jäkla fin och omtänksam person…

Congratulazioni Sweden!

Vad är det som händer? Detta känns ju som en liten minihelg, mitt i veckan! Alla håller nog inte med mig, men jag tycker om att nationaldagen är en röd dag. På så sätt får man vara lite ledig.

Barnen och jag kallar detta lite för att vårt land har en födelsedag, för det blev lite svårt för dem att förstå varför vi firar nationaldagen den 6 juni. Men för er andra som är intresserade och nyfikna kan jag kort förklara det att det sträcker sig ända tillbaka till Gustav Vasas tid. När han den 6 juni 1523 valdes till kung och Sverige återigen blev ett fritt rike. Sedan handlar det tydligen om någon regeringsform också, men det får ni läsa om själva. Om ni finner det intressant, jag gör det inte. Men nationaldagen blev lite som ett kalas för barnen och mig, så vi passar på att fira det som ett kalas nu när vi får chansen!

Jag bakade en liten smörgåstårta, mest för att jag själv tycker att det är så magiskt gott. Men frågan var ju vad barnen skulle tycka om den. De har provat smörgåstårtor tidigare med blandade känslor och resultat, och gillar nog vanliga tårtor bäst. Så jag var förberedd på det värsta och hade köpt jordgubbar och glass också. Eller värsta och värsta, det resulterar ju bara i att det blir mer ”sandwichcake” över till mig!

Freja och Nova älskade smörgåstårtan, medan Theo tyckte den var okej men inte mer. Jag tyckte också om den, den var faktiskt jäkligt god. Jag åt en genant stor bit, så nu är man proppmätt.

Men jordgubbar och vaniljglass fanns det ju plats i magen för i vilket fall som helst för min del, så detta blev en svalkande fikapaus på eftermiddagen. Är jordgubbar och vaniljglass något man kan kalla för typiskt svenskt kanske, eller är det mer jordgubbstårta? För mig är det nog så i alla fall, om vi nu ska kategorisera något som typiskt svenskt, att jordgubbar känns svenskt eller något man i alla fall associerar till den svenska sommaren. Varför är detta ens viktigt kanske ni tänker? Det är det inte, men för att göra dagen lite speciell för barnen så gör jag det ganska enkelt för mig och använder mig av det som känns svenskt för mig, det vill säga jordgubbar och smörgåstårta. Likväl som vi annars fokuserar på den personen som fyller år och anpassar dagen efter vad den tycker om, så försökte jag lyfta fram det jag tycker är svenskt på Sveriges nationaldag. Grattis Sverige!

Barnen fick välja vad de vill äta till middag denna dag, och här borde jag ha lärt mig av tidigare misstag. För även denna gången så hoppades jag själv på något onyttigt som hamburgare, pizza eller varför inte en god köttbit med hemlagad bearnaisesås. Åh, mums! Men nej, svaret blev lite förvånande… Sallad!

Sallad igen. Ja detta har ju som sagt hänt förr, och jag vet inte varför de lyckas komma på detta alternativ när jag som allra minst själv vill ha det. Men vad gör man inte för sina barn, vill de ha sallad så ska självklart få sallad… Eller vänta nu… Nej, ALDRIG i livet! Där drar jag gränsen! För inte ska väl jag behöva tyna bort till ett litet skrumpet skynke av torrt läder på självaste nationaldagen… VÅGA VÄGRA SALLAD!

Det där lät ju coolt och auktoritärt, men sedan blev barnen sura och skällde på mig. För de vill verkligen äta sallad, så då blir det sallad. Som sagt, vad gör man inte för sina barn…

Haha! Nej sallad är gott, jag bara skojar med er. Vi gör lite olika sallader eftersom vi alla gillar olika grönsaker, och med vår hemlagade vitlöksdressing så blir det alltid supergott! Fast sen så blir man ju snabbt hungrig igen. Det är lite baksidan av myntet när man vill äta nyttigt tycker jag, att man alltid känner sig hungrig. Men efter middagen så ska jag nog täppa till det hungriga lilla hålet i magen. Jag tyckte mig se både chips och dip här hemma…

Vi avslutar där tycker jag, tack för att ni läser! Ha d biff, och ännu en gång GRATTIS SVERIGE!

DAGENS JERKER går till eleverna i skolan bredvid jobbet som tog studenten igår. När jag om in från rasten på morgonen med en varm kopp kaffe och satte mig vid mitt skrivbord så hörde jag höga skrik. Först trodde jag att det kanske var vår arbetskamrat Johnny som skrek, han jobbar vägg i vägg med oss inne i beredningen. Han kunde ju ha klämt sig på något eller fått något frätande i ögat! Men skriken avtog inte utan tilltog mer och mer och blev högre och högre, det var då jag förstod att det inte var Johnny. Även om han har en ganska ljus och feminin röst. Nej det var såklart eleverna som skrek hela vägen från klassrummet ut på parkeringen. Så det är skönt att Johnny är oskadd, det är det viktigaste.

Lovely Memories!

Men hallå där! Jag insåg precis att jag har något att dela med mig av till alla er som läser bloggen. Är ni redo…

BLOGGEN FIRAR 5ÅR! Det stämmer, i slutet av maj 2013 så publicerades det första blogginlägget ”Så började det hela” (se länken här nedan) och sedan dess har bloggen blomstrat likt en kaktus.

https://pappatarzan.wordpress.com/2013/05/29/sa-borjade-det-hela/

Haha! Ja men jag tänker såhär, den har ju inte blomstrat ut och blivit en blogg som tiotusentals följer. Utan jag har min trogna skara följare som får ta del av mitt liv, och det kan sticka till och svida ibland. Men även kaktusar blommar väl, inte sant? Det tror jag! Och så är det ju med bloggen också att ibland så blir det väldigt lyckade inlägg som får stor spridning och förgyller vardagen. Dessutom har jag under dessa fem år upplevt tuffare perioder i livet och inte skrivit någonting alls för att jag inte orkat med det just då. Men att skriva får mig att må bra så jag har tagit lärdomar utav detta, att även om jag går igenom något jobbigt så ska jag fortsätta skriva. För det får mig att snabbare finna ett välmående igen, och det är viktigt för mig att lägga det på minnet!

Tiden går fort, det har jag hävdat tidigare. Och till alla er som upplever samma sak så kan jag verkligen rekommendera att skriva en blogg eller kanske en sorts dagbok. Någon sorts minnesanteckning som passar dig bra helt enkelt. Skrivandet för mig har alltid varit för min och barnens skull, sedan får självklart alla som vill läsa den. Men en funktion jag och barnen uppskattar väldigt mycket, är att eftersom jag publicerar bloggen på Facebook så kommer äldre inlägg upp som ”minnen” i flödet. Då brukar vi läsa det inlägget tillsammans och minns vad som hände just den dagen det året, vilket lockar fram många härliga skratt. Nu när jag skrivit några år så kan det ibland bli flera minnen samma dag fast från olika år. Under dessa fem år av skrivande så har jag nu faktiskt nu publicerat hela 350 blogginlägg, det blir många minnen det för barnen och mig. Förhoppningsvis så fortsätter jag att skriva under många år framöver så att minnena från deras barndom och mitt föräldraskap fortsätter att växa, det kommer bli rena rama digitala biblioteket i framtiden!

Leif GW Persson, vilken underbar person han är! Jag har alltid gillat honom, och har den senaste tiden upptäckt att han även dyker upp på radion med ”Gry och vänner”. Där pratar han om så mycket annat än bara brott, och är ju vansinnigt rolig att lyssna på vad det än gäller. Nu senast så pratade han om att han äntligen, och han betonade just detta att ÄNTLIGEN, får han nu lansera ett eget rödvin. Han förklarade att det varit något som han länge velat göra, men att hans tidigare anställning på SVT förbjöd detta. Men nu kommer det som sagt, GW:s röda! Jag tror det var så det skulle heta, och enligt honom själv så är det nog det enda kändisrödvinet som smakar bra. De andras rödviner, utan att nämna några namn, duger bara till att putsa fönster och döda råttor med som GW själv säger. Han säger att de andras viner var så dåliga att han faktiskt fick åkommor efter att ha smakat dem, haha! Ni hör ju, han är ju helt fantastisk!

Jag har provat Per Morbergs rödvin, det smakade sådär. Men däremot så lanserade ju rockbandet Ghost ett eget rödvin, Papastrello, och det var bland det godaste jag druckit! Enligt dem själva så är det ett ”italienskt rödvin för de okristliga ögonblicken i livet”, där hör ni ju själva hur gott det smakar. Men det kostade ganska mycket, så det får man bara unna sig om man verkligen vill lyxa till det lite. Det vill jag göra snart känner jag…

I helgen hade min mor en blixtvisit av min moster Susanne och kusinen Rikard, bara sådär! Detta visste jag inte ens om, utan fick reda på det tidigt på lördagen. De skulle hämta en bil som Rikard köpt och köra upp den till norrland, en rackarns snygg Audi i svart kulör. Mina syskon passade på att åka dit nu när de var här, och då ville inte barnen och jag vara sämre så vi hakade på!

Det är ju inte så ofta vi ses numera så det gäller att ta dessa tillfällen i akt när de dyker upp. Så vi hann med en lång fikastund och roliga diskussioner innan vi var tvugna att åka hem igen. Freja ställde omgående frågan i bilen när vi började köra därifrån.

– Vilket land kommer din moster Susanne ifrån? Irak?

Jag behövde inte fråga varför hon tror att Susanne är från ett annat land, utan förstod att hon syftade på min mosters mörka solbränna. Hon har ju lite mörkare drag än exempelvis oss i vår familj och därmed väldigt lätt för att bli brun i solen. Jag fick förklara detta och även följdfrågan om norrland är ett eget land eller inte. Men det är bara roligt och på så vis höll barnen sig vakna och nyfikna hela vägen hem igen. Det var superkul att ses, hoppas det inte dröjer alltför länge till nästa gång!

Idag körde barnen och jag ett städrace hemma, och slängde väldigt mycket saker som de samlat på sig tidigare. Det började ju intressant kan jag lova, när jag bad dem städa av deras pysselbord och de löste det på ett sätt som kanske är lite typiskt för barn. Färdigt!

Hahaha! Ja det var ju städat ovanpå bordet nu i alla fall. Sedan att de pressat in allt på hyllan under bordet och även ställt större saker under bordet fick mig bara att skratta. Vi pratade igenom detta lite om att det inte riktigt var så som jag hade tänkt det, utan att sakerna skulle tillbaka ner i deras pyssellådor.

– Men då får du ju faktiskt säga det. Du är inte tydlig pappa!

Så sant, my bad…

Jag fick en kommentar angående bilden på mig som ung soldat i förra inlägget. Jo då, mycket ska man höra och detta är verkligen omtumlande! Jag hoppas den anonyma personen inte har något emot att jag tar upp detta här, men såhär löd kommentaren.

– Du behöver gå ner, SHIIIT vad snygg du var som UNG.

Nu kanske ni tänker att jag blir ledsen över att någon kommenterar min vikt på det viset, men så är det inte alls. Jag är inte bara tjock, utan jag är faktsikt propptjock! Nej det jag reagerar på är att hon använder uttrycket ”ung”, skulle jag på något sätt vara gammal? Jag är ju för tusan bara 38år och det är inte gammalt! I’m in the prime of my Life! Kanske inte viktmässigt eller på andra utséendemässiga sätt, men ändå charmigt stilig om ni frågar mig. Jag har ju knappt nått halvtid här i livet, så i mina ögon är jag fortfarande ung. Så det så, ville bara få det sagt… I’m a f***ing delight!!!

Med bittra bokstäver avslutar jag detta inlägg, hurra för 350:e inlägget! Haha! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Försäkringskassan. Hittade denna text angående dem och den är ju så otroligt träffsäker.

Årets nobelpris i medicin måste gå till Försäkringskassan. Antalet medicinska underverk den myndigheten åstadkommer, där svårt sjuka människor mirakulöst återfår full arbetsförmåga över en natt, saknar motsvarighet i den civiliserade världen.

Sniffeli-Sniff

Ingen sommar utan pollen och alla dess allergiker, som snudd på döende klagar över hur jobbig just denna allergi faktiskt är. Har vi några pollenallergiker där ute? Ingen? Så märkligt, jag trodde vi var fler…

Alla vi som drabbats av någon allergi här livet har nog ofta fått höra från läkare och andra att allergin kan växa bort när man blir äldre. Det är inte alls ovanligt, nej snarare tvärtom tydligen. Men hallå, jag då? Varför fick jag allergier mot pollen och kvalster när jag var ”in the prime of my life” som vuxen? Lever jag mitt liv baklänges kanske, inte omöjligt alls. Jag har sett en film om ”Benjamin Button” som levde sitt liv baklänges, han föddes gammal och dog ung. Shit! Detta förändrar ju allt…

Så vad är värst då? Pollen eller pollenallergikerna? Haha! Jag läste en frågeställning för en tid sedan innan årets pollenattack drabbade även mig, om det är värre för de som lever ihop med en pollenallergiker än vad det är för den som faktiskt har allergin. Lite skojigt tycker jag, de syftar förstås på hur jobbiga och klagande allergikerna är för sin omgivning. Det är nog ingen lek för någon utav dem, fundera på det själva en stund och se vad ni kommer fram till…

Det fantastiska vädret vi haft i maj har ju gjort att träden vill para sig och förökas i onödigt hög takt. Det flyger runt en massa pollen som drabbar alla allergiker, men i år var jag förberedd trodde jag. Jag hade fått tabletter och en svindyr nässpray på recept som jag garderat mig med hemma. Jag är tydligen allergisk mot gräspollen, något jag inte ens visste fanns. Men denna allergi brukar jag inte känna av förrän framåt midsommar, det brukar vara den och det dåliga vädret som drar ner stämningen när det är midsommarafton. Så att jag nu de senaste dagarna redan börjat känna av symptomen är fasen inte okej! Men jag var ju som sagt förberedd denna gången och tog genast tabletter och sköt i mig nässpray omgående, och det hjälper lite i alla fall. Visst rinner ögonen och näsan som de brukar, men jag nyser nästan ingenting och känner mig ändå ganska pigg för ovanlighetens skull. Så istället för att däcka i sängen under ett par dagar så kan jag nu förpesta tillvaron för mina kollegor genom att se otröstligt ledsen ut när jag sitter och snörvlar med rinnande ögon. Jag citerar DJ Smurf:

– Oj oj oj! Oh aj aj aj… Åh vad det är synd om MIG!

Vi går vidare! Nu i veckan var det ju flaggdag på tisdagen på veterandagen, och det märkliga var att nästan ingen på jobbet förstod varför det var flaggdag. Nu när jag kände mig kränkt så visste jag inte riktigt hur jag skulle gå tillväga, jag har inte riktigt upplevt att jag blivit kränkt tidigare. Så jag tog det säkra för det osäkra och skrev ett mail till vår statsminister Stefan Löfven, där jag berättade om min omgivnings dåliga koll på flaggdagen. Jag berömde även hans saft- och kaknäsa som tindrar stor och röd varje gång jag ser honom på TV. Hoppas detta mail hjälpte riksdagen att marknadsföra veterandagen lite tydligare kommande år, för det är fint att flagga tycker jag. Vår flagga är ju så somrig på något vis med sina blå och gula färger.

På Facebook såg jag flera av mina missionsvänner som bytte profilbild med någon sorts anknytning till hyllningen av Sveriges utlandsveteraner. Jag ville också så gärna byta profilbild och visa min delaktighet i detta, men hittade tyvärr ingen bild av hög kvalité. I stort sett alla bilder jag har kvar från min missionstid har jag själv fotat, så det fanns ingen vidare bra bild på mig själv. Så denna fick det bli…

Denna är tagen för många år och kilon sedan, en Jimmy blott 22år gammal. Kanske läser någon från min pluton detta och har en bättre bild på mig att dela med sig av? Så kan man ju förbereda sig till veterandagen nästa år.

Igår var det piratfest på förskolan för Nova och Theo. De har ju haft det som tema, pirater, i det som kallas för sommarklubben. Och då är det pirater som i sjörövare, inte pirater på internet som fildelar och lever rövare där. Sommarklubben är något de som går sista året på förskolan är med i, där de gör roliga aktiviteter och utflykter tillsammans för att få en minnesvärd avslutning av tiden på förskolan.

Allt detta avslutades med en piratfest på kvällstid där man får lämna barnen där och hämta dem nästan två timmar senare. Själva festen är något som förskolan arrangerar med disco, lekar och kocken Ola bjuder barnen på en minnesvärd middag. Sedan får vi föräldrar möta upp barnen utanför klassrummet, där de en efter en kommer utrusande på det som kallas plankan. Då läser pedagogerna upp en fin beskrivning av hur personen bidragit under sin tid där utan att vi föräldrar får se vem det är, och sedan kommer det barnet utrusande på plankan till föräldrarnas jubel och applåder.

Nova och Theo verkar ha haft väldigt roligt, de längtar och ser fram emot att börja i förskoleklass i höst. Jag var på det sista informationsmötet i onsdags, och under tiden fick twinsen umgås själva med sina nya lärare och pedagoger i deras blivande klassrum. Det är några kompisar från deras förskola som börjar i samma klass, och sen så har de ju självklart varandra. Så vi får se vad som händer sen i höst, men jag hoppas att allt ska gå bra!

Nu är det dags att jobba av den sista arbetsdagen för denna vecka, sen så är det heeelg! Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER får nog ändå gå till alla som inte förstod varför det var flaggdag i tisdags. Det var förvisso nytt för i år, och därmed inte lika självklart för alla. Så jag klandrar er inte! Eller jo, det gör jag faktiskt…