Wohoo! Äntligen en ny dag! Jag studsade upp ur sängen och sprang med raska steg ut till köket för att se om någon annan var vaken i huset, men det var tomt och alla verkade fortfarande ligga kvar i sina sängar. Typiskt, när man själv var så himla pigg och alert…

Jag drack lite vatten och sedan gick jag tillbaka till sovrummet, GW lyfte huvudet och tittade irriterat på mig där i sängen med en blick som sade ”oh nej är du tillbaka igen” eller något liknande. Han lade sig ner igen och suckade högt, sedan verkade han vilja sova vidare. Förr var ju han alltid morgonpigg och for upp ganska snabbt så fort man vaknade, men nu beter han sig som en riktigt gammal gubbhund. Bredvid honom i sängen låg världens vackraste Linda ihopkrupen under sitt stora täcke, hon är så söt när hon sover och så otroligt fin även när hon sover eller är nyvaken. Ja det är hon alltid annars också såklart, men jag tror att hon började vakna nu så då passade jag på att pussa på henne ganska mycket. Hon blev nog lite glad till en början med sedan kände hon nog att mina pussar blev lite för mycket och drog sig undan, hon insåg att det nog var lika bra att gå upp helt enkelt. Men det gjorde mig bara glad för jag verkligen avgudar denna fantastiska kvinna och hon är mitt allt i mångt och mycket, så att få tillbringa morgonen med henne är den bästa dagen man kan få tycker jag. När Linda vaknar så börjar hon ofta prata eller ropa på gud, det gör hon nästan varje morgon men sedan kliver hon raskt upp ur sängen och gör sig redo för morgonens första kopp kaffe. Denna brukar avnjutas i soffan framför ”Nyhetsmorgon” på TV, då kurar vi ihop oss där tillsammans och myser en stund. Ibland försöker jag busa lite lekfullt med henne men det fungerar inte direkt på morgonen, hon vill helst ta det lite lugnt och vakna ordentligt först.

När det är dags för frukost blir jag glad, för mat gillar jag! Ibland äter vi ägg och smörgås till min stora förtjusning, mer än så behövs inte för att jag ska bli glad som tusan. Efter att vi alla ätit frukost och tagit det lugnt en stund på morgonen så brukar vi ta en lång promenad tillsammans, och att få komma ut i friska luften här hemma i vårt område är alltid lika skönt. För det finns så mycket goda men även märkliga dofter som man stöter på under promenaden, och jag har ju en känslig näsa så jag märker ju av det mesta i doftväg. Däremot kan jag uppleva att de andra blir lite irriterad på mig eftersom jag inte klarar av att bara gå rakt fram utan jag vill ju gärna kika i varje dike och se vad som gömmer sig där. Längre bort på vår gata bor en stor svart hund som oftast ska skälla på oss när vi passerar, den sitter i en stor märklig hundbur som är byggd intill deras hus och ser inte så himla trevlig ut faktiskt. GW blir lika upprörd varje gång den skäller på oss och då måste han genast skälla tillbaka med sitt pipiga lilla skall, han skrämmer ingen men lyckas ju låta högt i alla fall. Jag skulle också vilja ryta ifrån för det är inte så trevligt att bli utskälld varje gång man passerar förbi där, men jag försöker bita ihop och tuggar lite på mitt snöre istället. Sedan när vi kommer hem så har jag alltid lite blandade känslor, till en början så har jag massor av energi från promenaden och vill gärna få igång de andra i familjen med lite lek och bus. Men om de inte är intresserade så brukar jag lattja lite med GW men han mest knorrar och vill bli lämnad ifred. Han är ju bara lite mer än tre år men är inte alls lika full av energi längre som han var tidigare, han gillar fortfarande att leka men inte lika ofta och då vill han mest att man kastar boll som han kan springa och hämta. Det är inte riktigt min favoritlek så då lägger jag mig oftast och vilar en stund på soffan och lyssnar lite på ljudet från TVn, har jag tur ser jag lite söt ut när jag ligger där och då kan Linda komma och gosa med mig vilket gör mig glad. Då brukar jag göra som GW och vänder mig på rygg och visar att jag vill bli klappad på magen, det tycker hon är lite roligt så då får man oftast lite mer gos och då njuter jag för fullt.

Barnen håller sig oftast inne på sina rum men så fort de kommer ut så blir jag extra glad, de håller sig ju oftast där inne och spelar spel så när de väl lämnar rummen brukar jag gå till dem och kolla läget lite. Och det kan vara svårt att låta bli att pussa på dem för de är ju så glada och söta, men även de kan tycka att det blir lite för mycket ibland och säger stopp. Haha, jag förstår inte varför alla här hemma verkar tycka att det är så jobbigt att jag visar hur mycket jag tycker om dem. Familjen är ju det bästa man kan ha, och vi har en så underbart fin familj tycker jag!

Barnen brukar kasta runt en liten boll som piper högt och detta triggar ju även GW, jag försöker mest fånga bollen med benen men så fort man nuddar den lite för hårt så piper den skithögt. GW blir så jäkla exalterad av pipandet och försöker hela tiden ta bollen men han får leka med sin lilla tennisboll istället, dock så är han lite som ett barn ibland och ska helst ha det någon annan redan leker med och försöker på så sätt bjuda in sig själv i leken. Det kan bli ett jäkla liv här hemma med dessa pipiga leksaker men huvudsaken är att man har roligt.

Sedan har vi den där ganska stora filuren här hemma som gillar att laga mat, han kan upplevas som lite tjock men jag vet att han är stark under allt det där mjuka. När han lagar mat doftar det ljuvligt och jag sätter mig gärna i köket i hopp om att bli erbjuden en smakbit, och det brukar man få om man gör honom sällskap. Även GW brukar komma tassande och han är en riktig Tigg-Bert, till och med när middagen ska avnjutas så springer han runt bordet och gnäller. Men han har sin mat och maten som serveras är inte alltid så hundvänlig, det är inte kul att få diarré eller liknande om man har lång och hårig päls hängandes i röven som han har utan då blir det bara ett jäkla kladd av alltihop. Usch!

Efter middagen kan jag inte hjälpa det men då blir jag oftast lite bajsnödig. Det är nog inte ovanligt utan det kan vara ganska skönt att tömma tarmen och även ta en kvällspromenad så ämnesomsättningen kommer igång ordentligt. Varför berättar jag detta för er? Jo jag antar att ni vill veta allt som försiggår i mitt liv och då kan jag ju inte hoppa över dessa viktiga bitar. Det kan låta konstigt men hemma hos oss får man dessutom beröm för en rejäl bajskorv, för det är viktigt att magen fungerar som den ska så att man mår bra! Och nu på hösten är det lite extra skönt att ta promenader så man får njuta av den härliga luften och färgspelen ute i naturen. Love it!

Resten av kvällen vill jag oftast tillbringa tillsammans med barnen och Linda, det låter kanske som att vi inte kan vara ifrån varandra men det är nog mest jag som söker mig till henne än tvärtom. Och när hon går runt och fixar med något här hemma kan jag inte låta bli att följa efter och bara titta på, det är som att vi sitter ihop tillsammans med en osynlig snodd. Dock stör hon sig ibland på att jag är precis bakom henne och att hon inte alltid ser mig, då blir hon lite irriterad och brukar säga till mig att jag ska akta mig så vi inte trampar på varandra. Men gillar man henne så mycket som jag gör då går det inte alltid att slita sig, det bara är så…

På kvällen ska alla trängas i badrummet för att göra sig redo att sova, och vi har ju bara ett badrum just nu eftersom det andra renoveras och då blir ofta kö med väntetid tills alla hinner bli klara. Jag brukar dock springa ut på vår baksida och pinka, vi har ju en fin tomt som man kan utnyttja och då kan de andra trängas på toaletten. Men när alla är klara så kan man äntligen hoppa i säng, GW brukar vara lite kinkig så han lägger sig oftast på en filt i fotändan. Jag har lite svårare att komma till ro så snabbt utan brukar kunna stöka runt lite i sängen, jag gillar även att busa lite och låtsas jaga saker som rör sig under täcket. Linda är inte lika förtjust i detta vilket brukar resultera i att jag får ta fram min avlånga lilla tomte och ”gosa” med den istället. Men det bryr jag mig inte om, huvudsaken är att jag får sova tillsammans med Linda och ligga nära henne som ju är så himla mysigt. Jag lever verkligen ett underbart liv och tack för att jag fick berätta om en dag ur mitt liv som hund, sov gott!

Hälsningar

Wilbur (William – Ådrans First In Line)

DAGENS JERKER går till GW som inte vill leka med mig när jag har massor av lek och bus inom mig som bara måste få komma ut…