Captain Jimmys log, UNIQUE-fleet. Day 1, 2026. Marrakech, Marocko.

Upp och hoppa mitt i natten! Idag är det dags att resa till Marrakech i Marocko och flyget gick kl09.00 på förmiddagen, vilket innebar att jag fick gå upp före tuppen för att vara säker på att ta mig till Arlanda i god tid. Det blev lite klurigare än vad jag hade tänkt mig att ta sig ut dit, för det gick inga bussar hemifrån så pass tidigt på morgonen. Så istället för att åka kommunalt med alla vanliga människor så hade jag bara alternativen taxi eller egen bil kvar. Taxi kändes inte prisvärt så det fick bli bilen ut till en långtidsparkering i närheten. Och då kunde jag dessutom plocka upp herrarna Johan, Robin och Peter på vägen. När vi parkerat bilen kunde vi smidigt hoppa på en av bussarna in till Skycity vid vår terminal för att möta upp alla de andra kollegorna.

Väl på flygplatsen checkades våra resväskor in sedan tog vi oss genom säkerhetskontrollen med bravur. Sedan kurrade i alla fall min mage så det var dags att äta något innan flygresan, en bagel och en kopp kaffe fick det bli. Sedan anslöt fler och fler, även alla från kontoret i Västerås var där så nu var snart hela företaget samlat för avresa. Jag kikade ut genom de stora fönsterna för att se om man kunde se flygplanet som skulle ta oss till Marocko, det fanns såklart en liten oro kring om vi verkligen skulle flyga dit i ett plan eller på en flygande matta. Döm mig inte! Ni har alla sett filmen ”Aladdin” så man vet ju inte, och jag har aldrig varit i Afrika. Det kanske är en magisk kontinent… Inshallah!

Jag hittade lite snabb fakta om staden Marrakech och landet Marocko, det är en konstitutionell monarki i västra Nordafrika med kust mot både Atlanten och Medelhavet. Landet präglas av Atlasbergen, Rifbergen i norr samt Saharaöknen i söder. Sahara består av mestadels sand, det har jag sett på TV faktiskt. Det är väldigt varmt när solen ligger på där och illusioner är tydligen vanligt förekommande om man inte dricker ordentligt med vätska (ej alkohol). Jag vet inte om vi kommer att besöka öknen men frågan är ju då hur jag ska hantera det på bästa sätt, eftersom jag inte gillar att få sand i skorna och det vore himla typiskt om jag drabbades av de värsta tänkbara illusionerna där i värmen. Om det är så varmt att jag tvingas springa fram och slicka på en torr palm i tron att det är en vattenfontän skulle sannolikt inte imponera på mina nya kollegor, så nu skärper vi till oss och uppför oss herr Hanell!

Flygresan dit tog oss ungefär fem timmar, men jag hade trevligt sällskap bredvid mig på planet så det kändes som att allt gick snabbt och smidigt ändå. Men när vi landat och skulle ta oss genom flygplatsen gick det trögare. Jag fastnade i passkontrollen bakom två främmande äldre damer som ej blev insläppta, och de diskuterade livligt med passkontrollanterna LÄNGE! Jag var ensam från vårt sällskap i denna kö och såg hur de andra passerade genom kontrollen, så då valde jag att byta kö innan alla jag känner skulle vara utom synhåll på flygplatsen. När jag väl släppts igenom kontrollen hittade jag de andra igen, vi hämtade upp våra bagage och fick åka med vår egna buss till Grand Plaza Hotel där vi skulle bo.

Jag fick äran att dela rum med Peter, beredaren på företaget som blandar våra produkter i produktionen. Han är en trevlig herre i sina bästa år och vi ska nog kunna komma bra överens på hotellet utan några problem. Jag är osäker på om jag snarkar på nätterna numera, har fått höra att jag gjort det tidigare men det lär vi snart få veta. Gissar att Peter är en gentleman så kommer påtala detta för mig i så fall, själv sover jag oftast med musik i öronen när jag delar rum med någon utifall de skulle snarka eller liknande. Och det fungerar som regel oftast väldigt bra, så jag brukar inte störa mig på mina rumskamrater alls.

Efter att vi checkat in på rummen skulle en guide ta oss med bussen till något som heter Le Jardin Secret eller liknande. Det var en magisk trädgård mitt i stadens intensiva trafik och krokiga handelsgränder som knappt syntes från utsidan. Om man tycker trafiken var livsfarlig så var det inte mycket säkrare i alla dessa trånga gränder där de körde med cyklar och mopeder. Men allt det där glömdes bort när vi klev in i denna magiska trädgård vi skulle besöka, det var som en oas där inne. Det fanns fruktträd och örter överallt, små vattendrag med sköldpaddor i som simmade runt. Allt var en så otroligt vacker kontrast mot gatorna utanför, verkligen magiskt!

Vår planerade middag blev sedan försenad så då fick alla lite egen fritid, vissa gick och shoppade medan  jag och många andra letade upp en otrolig takterass där vi tog en öl tillsammans. Detta ställe vid namn La Pergola låg alldeles undangömd i en gränd jag aldrig skulle sätta min fot i annars, men tack vare hjälp av ChatGPT så leddes vi hit. Vi hann inte stanna där länge, men den korta stundens avbräck från handelsgatorna räckte ändå för oss så att vi fick hämta andan innan vi gav oss ut igen.

Kvällens middag intogs på en restaurang Dar Essalam, en traditionell Marockansk restaurang som bjöd på både livemusik och magdans. Alla var vrålhungriga nu och åt massor av maten som serverades, men ljudnivån var aningen hög från musiken så det var lite svårt att prata med varandra där runt bordet. Sedan verkar de uppskatta lägre matstolar och bord här i Marocko, så det blir en ganska ovan sittposition som krävde mycket av kroppen där och då. Jag hade dessutom oturen att få en ännu mindre stol än de andra runt bordet, den passade kanske ett barn eller liknande så mina ben sa typ ”Tack & Hej!” lagom till varmrätten. Sedan kände jag inte dem något mer den kvällen, haha!

Efter middagen kom vår buss och hämtade oss, sedan återvände vi till hotellet igen. Detta blev en lång dag för oss alla så jag tror ingen fortsatte kvällen någon annanstans, utan alla gick rsskt och lade sig för att orka upp nästa dag. Imorgon väntar några timmars konferens här på hotellet, jag återkommer imorgon om hur det går sen. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till luftkonditioneringen i vårt hotellrum. Den gjorde sitt jobb och höll rummet svalt, men det var ingen direkt Rolls-Royce modell. För när den varit avstängd så vaknade man varje gång den startade, då surrade den och lät onödigt högt på nätterna.