Etikettarkiv: Valborg

Valborg & Samuraikläder

I år firade vi för första gången valborg i vårt bostadsområde här i Nynäshamn, och det var riktigt trevligt anordnat måste jag säga där både vuxna och barn samlades för att fira denna härliga valborgsmässoafton!

Det finns en liten idrottsförening där vi bor och i denna kan man kan bli medlem, årsavgiften kostar inte mycket och för den så ordnar de med exempelvis valborg- och midsommarfiranden och liknande. Så jag anmälde vår familj och vill självklart vara med och bidra till vårt lilla samhälle där vi bor, och denna valborgsmässoafton var väldigt fint anordnad där barnen fick gå fackeltåg innan de tände den stora brasan där på vår stora fina äng. Genast blev jag sugen på grillkorv men jag ville inte skämma ut familjen genom att peta fram en lång grillpinne med korv där bland alla andra människor, det kanske skulle bidra till dålig stämning. Grilla korv får man göra hemma istället, det får man faktiskt göra om man har en grill och det har vi ju numera. Hoppas att ni andra också får en fin valborg utan att bränna er på elden!

Vi skulle egentligen ha besökt Nynäs Havsbad förra lördagen tillsammans med Åsa, Lasse, Liz och Andreas. Men jag tror att Liz var för bubblig och sprattlig i magen eller liknande så vi fick tyvärr skjuta på detta… Hihi, nej då så var det inte alls! Faktum är att vi har haft mycket utgifter sista tiden och kände oss tvungna att avvakta lite med detta, och då erbjöd sig de andra att skjuta fram det hela tills i sommar istället. Då har man ju fått lite skatteåterbäring dessutom och kan köpa lite gott att dricka när man väl är där, så det var ju tacksamt av dem att låta oss hänga med lite senare istället!

Men jag hade långt tidigare köpt en annan upplevelse samma helg som en överraskning till Linda, och denna var det planerat att vi skulle åka iväg till på söndagen… Nämligen en övernattning på Yasuragi eller Hasseludden som många säger. Och detta ställe har man ju hört många prata väldigt gott om, men vi hade aldrig varit där förrän nu. Detta har under många år varit en känd plats i Stockholm för avkoppling och återhämtning så jag var väldigt peppad på denna upplevelse och Linda också såklart, hon har haft mycket att stå i under en lång tid och har dessutom haft en del värk i kroppen. Hon förtjänade verkligen att bli lite ompysslad, så jag ville göra något för henne som inte bara får kroppen utan även själen att må bra. Så låt mig berätta lite mer om denna vistelse på detta fina och häftiga japanska spa!

Efter att vi checkat in och fått vårt rum så väntade en varsin behandling, vi klädde på oss varsin samurairock och tillhörande ninjatofflor. Sedan tvingades min kropp till att utföra tydliga utfall genom att skrika diverse kommandon och hugga med händerna som specialagenten Austin Powers.

– Judo-chop! Ropade jag och utfärdade sedan vad som skulle kunna vara ett dödligt hugg med min hand.

Men nu var det dags för massage, och inte vilken massage som helst utan här hade jag bokat in oss på något som heter bambumassage. Och det är precis vad det låter som, man tilldelades varsin pandadräkt och fick suga på bambublad medan de masserade kroppen och piskade fossingarna med bambupinnar. Det var dock lite svårt att verkligen koppla av och njuta av själva massagen i den varma pandadräkten, samtidigt i bakgrunden så spelades först lite avkopplande musik men sedan intensifierades de höga ljuden och det hördes höga morranden och vrål. Tydligen var detta ljudet från pandahannar som hade någon sorts kamp i uppvakningen av honorna ute i det vilda, det dunsade och brakade till den grad att jag var tvungen att fråga vad det var som pågick. Men detta skulle tydligen locka fram den mäktiga pandan inom oss och de är på något vis heliga djur i Asien, men för mig var det svårt att koppla av mitt under de höga ljuden som spelades upp. När jag försökte lägga mig lite tillrätta för att bli mer bekväm snärtade massören bestämt till mig med en handduk och tillrättavisade mig med en bambupinne.

– LIGGA STILL! Vara pandaaa…

Haha, nej självklart inte! Men det hade ju varit otroligt roligt om man fick ha en pandadräkt på sig. Nej istället fick vi lägga oss på en brits i varsitt litet rum, sedan masserade de oss först med händerna och använde sedan varma bambupinnar för en mer djupgående massage. Detta var en annorlunda upplevelse men samtidigt skön och välbehövlig, så under 50 minuter blev vi ompysslade innan vi sedan möttes upp utanför igen där vi fick koppla av en stund medan vi blev serverade grönt matcha te. Båda var nu lite mörbultade men samtidigt väldigt avslappnade i våra kroppar, och detta matcha te hade jag nog inte smakat tidigare men det smakade väl sådär. Ni kanske har sett detta tidigare där de rör ut och blandar allt med en sorts borste i en liten skål, det smakade ganska beskt men är säkerligen supernyttigt och kanske var det på grund av detta gröna te som vi båda två senare satte rekord i antalet kisspauser resten av kvällen. Haha, men nu så tänkte vi besöka det Yasuragi kanske är mest kända för…

Det var nu dags att äntligen få uppleva det japanska badet! Här fick man börja med att tvaga sig i tystnad, en sorts tvättrutin för att komma ner i varv kan man förklara det på ett enkelt sätt. Man får sitta naken på en liten träpall och hälla vatten över sig med en bytta. Än idag använder japanerna denna urgamla meditativa tradition för att koppla av, och det handlar inte bara om att rena kroppen utan även själen. Genom tvagningen blir kroppen ren, sedan säger man att själen renas i den varma källan efteråt. Att bada enligt den gamla japanska traditionen är ett utmärkt sätt komma ned i varv och släppa taget om vardagen.

Det första man möts av när man kommer in i det japanska badet är det som kallas för Daiyokujo, det stora varmbadet med dess tillhörande huskroppar. Designen är inspirerad av kejserliga japanska innergårdar där vattenspegeln i mitten representerar innergården, vi vadade oss genom vattnet tillsammans tills vi kom fram på andra sidan. Där kunde man gå ut till det som heter Rotenburo, de varma utomhuskällorna och här kunde man ligga i det varma vattnet medan några små snöflingor yrde förbi ansiktet. De hade en något som kallades en tyst halvtimme där när vi kom ut så alla låg tysta i vattnet…

– BOMBEN! Ropade jag och puttade i Linda som föll i vattnet med ett högt plums.

Haha, nej det skulle jag självklart aldrig göra. Utan vi smög oss ner i vattnet som var både varmt och skönt, och Linda var supervacker där i solstrålarna som lyckades tränga sig genom molnen på himlen. Min japanska gudinna… Hai-yaah!

Till vänster har vi Daiyokujo, och till höger utomhusbadet Rotenburo.

De hade några andra roliga grejer att testa som ändå var lite udda och ovanliga, och jag gillade ett ställe som heter Dokutsuburo. Det var ett bergrumsbad där man skulle vara helt tyst. Vattnet där var varmt och skönt men luften sval och frisk, att ligga där i vattnet framför den höga bergväggen var riktigt häftig och annorlunda. Här blev vi liggandes i vattnet en bra stund, det var så avkopplande och skönt. De hade även gjort något så att vattnet lät lite som höga vågor från havet som slog in mot berget, men vattnet var alldeles stilla men några få ställen där det bubblade upp vatten lite försiktigt.

Möjligheten att få plats med ett eget bergrumsbad likt Dokutsuburo hemma är nog ganska liten, men det hade varit trevligt om det gick att ordna.

Efter att ha legat där en stund och kopplat av så gick vi vidare till en ångsaltbastu eller Shiomushiburo som den tydligen heter på japanska, där inne var det vattenångor med salt och det fanns även salt utanför som man kunde ta med sig in och smörja kroppen med där inne. Så det gjorde vi och slog oss ner där inne och började gnugga in kropparna med saltet. Men det var lite väl varmt för min smak och svårt att andas bland ångorna, sedan började det kittla i halsen och då började jag självklart att hosta. Men medveten som jag alltid är så valde jag då att bryta mig ut därifrån…

– Danger! Vrålade jag så att alla skulle förstå och russde ut genom dörren.

Linda hakade förvirrat på och hittade mig med ett leende utanför ångbastun.

– Unagi! Jag är ALLTID medveten… Sa jag och log självbelåtet medan Linda (som ej sett så mycket av TV-serien ”Vänner”) måste ha tyckt att jag verkade helt bortom all räddning vid det här laget.

Ross förklarar att enbart genom hård och dedikerad träning kan man uppnå ”Unagi”…

Där utanför ångbastun så hittade vi Tasanburo som var ett kolsyrebad med små bubblor som simulerade kolsyra. Vi tyckte nog inte att det var så mycket av en kolsyreupplevelse, utan det var många små bubblor som kittlade kropparna där i vattnet. Inne på det japanska badet så skulle man vara tyst och här fick man bara prata med väldigt små bokstäver för att inte förstöra upplevelsen för de andra som vistades där, men det var inte så lätt när bubblor kittlade ens kropp men jag tycker ändå att vi skötte oss bra. Det fanns även en sovbastu som heter Ganbanyoku men den provade vi aldrig, men vi såg att det låg många personer där inne när vi passerade förbi utanför.

Det fanns såklart körsbärsträd på gården utanför hotellet men dessa hade inte riktigt börjat blomma ut ännu, och det var faktiskt en tanke jag hade när jag bokade detta för länge sedan att vi skulle åka hit en helg när blomningen var i full gång men vi var nog lite tidiga. Otroligt vackert var det här på hotellet i alla fall och vi gillar hela det japanska konceptet väldigt mycket, det har jag gjort ända sedan jag var liten och ville växa upp till en ninja. Så jag kan mycket väl tänka mig att bo lite japanskt om Linda går med på det sen, haha!

Den högra bilden visar vägen upp till hotellet när körsbärsträden blommar, men så långt i blomningen hade de inte hunnit utan vi fick nöja oss nu med att de hade röda fina knoppar på träden.

Innan middagen så ville Linda testa något som liknade massagestolar som stod utplacerade, så vi tog med oss lite frukt och vatten och slog oss ner i varsin stol. Men någon massage var det inte frågan om, utan istället började stolen sakta åka nedåt till ett liggande läge och började sedan att gunga som en vagga. Vi satt i ett stort rum tillsammans med många andra och blickade ut över vattnet, och detta var också avkopplande och rogivande. Tills en otålig farbror började trycka på knapparna på sin stol så att den åkte upp och ner från det vaggande läget hela tiden, han var så otålig att stolen inte hann reagera och starta vaggningen när han först tryckte på startknappen. Så då tryckte han igen, och igen och IGEN! Så stolen åkte upp och sedan ner igen, fram och tillbaka tills den var nära att råka ut för en sorts kortslutning eller liknande. Jag hade kul åt detta och stördes inte så mycket av hans surrande stol när han höll på, men sedan blev det tillslut tyst efter en stund. Och när vi var klara att gå därifrån så var han den enda som satt upprätt i sin stol och såg lite besviken ut att inte fått igång vaggandet när han läste sin bok, hihi!

Min mage började att kurra så för att få tyst på eländet så behövde vi nog äta, så vi gick tillbaka till hotellrummet och gjorde oss iordning för middagen. Här hade jag överraskat Linda med lite fina presenter som jag tänkte att hon skulle uppskatta, bland annat en presentbox från Rituals som har lite japanska inspirationer i sina produkter. Hon hade fått nys om någon ny doft de lanserat som doftar körsbär eller något liknande, så det passade väl bra nu när vi hade en japansk vistelse här på Yasuragi.

Vi klädde upp oss och knallade sedan vidare till middagen som skulle avnjutas på restaurang Minamo, på vägen dit passerade vi en stor trumma som jag kände att jag behövde trumma högt på… Men det fanns inget att trumma med så hotellet slapp höra de höga smällarna när vi passerade förbi. Vilket förmodligen var det bästa för alla som vistades där…

Många hade valt att gå till restaurangen i sina samurairockar vilket tydligen var helt okej, men det såg ju lite kul ut. Maten var väldigt smakrik och god, till detta serverades vi goda viner som passade bra ihop med det vi skulle äta. Portionerna såg kanske lite små ut men vi blev verkligen proppmätta båda två, däremot serverades det väldigt generösa volymer dryck i glasen så vi orkade faktiskt inte ens dricka upp allt. Vi gillar asiatiska smakerna väldigt mycket både Linda och jag, så det är kul att uppleva lite nya grejer och kanske få inspiration till att laga något liknande hemma sen.

Många av er som läser detta har säkert redan besökt Yasuragi, men om någon inte har gjort det så vill jag varmt rekommendera er att åka dit. Prislappen kanske är lite skrämmande om man börjar jämföra med andra hotell och spaupplevelser, men jag hittade ett bra erbjudande som jag nappade på direkt och det är verkligen värt pengarna vill jag ändå säga. Det är så pass annorlunda och jag tycker det var värt kostnaden om man ser till vilken minnesvärd vistelse det blev, både Linda och jag åkte väldigt nöjda därifrån. Och utvilade såklart!

Det var vad jag hade att dela med mig utav för denna gång, hoppas ni har haft en trevlig läsning och att ni fortsätter att följa bloggen. Tack för att ni tog er tid, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Henke i förebyggande syfte eftersom det troligen inte tar så lång tid innan han gör något onödigt dumt som resulterar i att han får utmärkelsen snart igen. Man ska tänka proaktivt! Det har jag gjort nu och ger mig själv en klapp på axeln för detta, heja Jimmy…

Ett Skepp Kommer Lastat

Nu var det ett tag sedan sist, igen… Men nu är jag tillbaka så nu kör vi! Ett skepp kommer lastat! Med vadå? Kanoner, rysningar och powermetal! F-f-f-f-f-f-f… Hell yeah!

Ett skepp kommer lastat, det var en rolig lek man roade sig med som barn. För någon vecka sedan gav sig det svenska rockbandet Sabaton in i leken och skickade fram en låt om det nästan mytomspunna slagskeppet Bismarck från andra världskriget. Låten är så bra att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen, de har ju lyckats få med precis allt man kan önska sig i en och samma låt. Ett lugnt och melodiskt intro, en bombastisk start med tungt gung och sjungande gitarrer, sångverserna varierar i tempo och styrka fram till refrängen som bara dundrar ut i full kraft av sångarens kraftfulla röst. Jag finner inte ord längre, detta är deras bästa låt utan tvekan!

Sedan jag var barn och fick en modellbyggsats av skeppet Bismarck har jag fascinerats av dess rykte. Som jag minns det tilläts Tyskland inte äga några militärfartyg på den tiden, men när de sedan fick bygga fem stycken så var nog tvillingfartygen Tirpitz och Bismarck kronjuvelerna i den tyska flottan. Där den sistnämnda blev ökänd efter att ha sänkt britternas stolthet HMS Hood och jagat bort de andra brittiska fartygen. Bismarck var tekniskt fulländat i jämförelse med likvärdiga fartyg på denna tid, och satte skräck i alliansens marina fartyg under kriget. Fartyget blev dock inte långvarigt, för efter att ha sänkt HMS Hood så skickade britterna i stort sett allt de hade efter Bismarck för att sänka skeppet, så bara drygt ett halvår efter att det sjösatts så anfölls det och sänktes. Tror jag i alla fall, minns inte exakt vad som hände. Det förekom även en diskussion efteråt huruvida britterna verkligen sänkte Bismarck eller ej, de säger sig ha skjutit sönder skeppet medan tyskarna själva påstår sig ha sänkt skeppet. Detta efter att deras Bismarck ej längre gick att manövrera på grund av attackerna de utsattes för, och då beslöt kaptenen att öppna bottenventilerna och sänka skeppet istället för att de allierade skulle komma över det och dess avancerade teknologi. Så ingen vet egentligen hur det slutade, men nu ligger vraket på nästan 5000 meters djup i Atlanten. Och tvillingfartyget Tirpitz sänkes väl i någon norsk fjord tror jag, så inget av dem finns kvar. Lite historisk kuriosa fick ni där, kul för alla er som bryr sig om sådant. Själv undrar jag varför jag minns detta men viktigare saker man fick lära sig i skolan gick tydligen bara in genom ena örat och sedan ut genom det andra…

Låten är i alla fall hur bra som helst, lyssna på den om ni gillar rockmusik. Enligt säkra källor så finns den inte på Spotify än, trots att Spotify ska vara så jäkla bra enligt vissa. Men kolla på DC++ om ni hittar den där kanske, haha! Annars kan jag varmt rekommendera musikvideon på Youtube. Och tänk er vilken fasa som måste ha spridit sig genom kroppen när man såg detta monster i horisonten där ute på havet… ”King of the ocean, he was made to rule the waves across the seven seas!”

Jag insåg precis att jag inte har skrivit något sedan jag var på konferens med jobbet för en månad sedan, fy på Jimmy! Problemet med att det går så lång tid mellan inläggen är att jag hinner glömma så mycket av det som händer här i livet. Men jag tänkte att jag backar tillbaka till när vi firade påsk och det som hände då.

Barnen hade påsklov veckan innan påskhelgen och jag var då ledig i början av veckan för att umgås med de underbara små liven. Vi promenerade runt i området och letade efter roliga lekparker, och hittade då en linbana på skolgården uppe vid Haninge C som blev en riktig hit! Eftersom det var påsklov så var det nästan tomt på skolgården, bortsett från barnen som gick på fritids där. Men de lekte längre bort så här kunde de åka linbana själva hur mycket de ville, och de hade så kul!

Slutspelet i SHL är nu avklarat, där tyvärr Djurgården föll mot Frölunda i finalen. Så det blev inget 17:e SM-guld för klubben som jag hoppades på, men de är fortfarande mesta mästarna här i Sverige! Och det var kul att de tog sig så långt ändå, trots att de bjöd på några riktiga plattmatcher ibland. De hade ju flera tongivande spelare skadade, bland annat saknades ju Andreas Enqvist som är både lagets kapten och förste center. Så jag blev lite bitter när de ändå tog sig hela vägen till finalen där de sedan förlorade, men med lite perspektiv på saker och ting så är jag väldigt glad ändå. Det bjöds på bra tifon och draget på läktarna var magiskt emellanåt. Bra kämpat Djurgården, jag längtar redan till att nästa säsong saka dra igång igen! #mot17

Förra helgen drog fotbollen igång för Nova och Theo igen, de missade första träningspasset innan dess men nu var de med och tränade. De tycker det är jättekul, och förhoppningsvis så fortsätter det så. Vi pratade med några andra föräldrar där som man inte träffat på ett tag sedan de gick på förskolan. Freja klättrade runt och lekte i lekparken intill genom båda träningspassen, men även hon träffade några bekanta barn och syskon till de som var där. Så hon hade väldigt kul, och vädret var toppen! Solen sken på en klarblå himmel, men det blåste väldigt mycket så det var inte så varmt ändå. När träningarna var klara så åkte vi på en utflykt med matsäck till en lekpark i Barkarby, bakom deras outlet som finns där. Denna lekpark ser ut som en flygplats med landningsbanor och massor av roliga saker. Här fanns linbana, studsmattor och diverse saker att klättra på. Det enda jag upplevde som negativt var att parken såg väldigt mycket större ut på bilderna än vad den var i verkligheten, men den räckte ändå till för barnen. De for runt oavbrutet och fick en ny kompis att leka med där, så vi fikade tillsammans med dem och hade en väldigt trevlig eftermiddag ihop i parken. När vi kom hem på kvällen så brände mitt huvud, solen hade tagit som tusan och jag var riktigt knallröd. Detta kändes ju inte när man var ute för det blåste ju så mycket, men nu har man lagt grunden för sommarens solbränna i nyllet i alla fall. Haha!

Farsan fick åka in till akuten också, jo men visst. Han mådde inte bra alls och fick med Sussies hjälp ta en taxi in till SÖS mitt i natten. Där genomfördes en massa tester för att se så att det inte var hjärtat det var fel på, och jag åkte in direkt till honom på morgonen när mina syskon och jag fick höra om detta. Då kom han precis tillbaka från en undersökning med ultraljud, och det konstaterades att det var gallsten och en inflammation runt gallan. Därför beslutade läkaren att de skulle operera bort gallan, så vi dröjde kvar där i väntan på att få träffa en kirurg. Men det tog ju hur lång tid som helst, så han låg där på sin säng i korridoren och jag satt bredvid. I över sex timmar väntade vi bland skrikande gubbar och gråtande människor innan vi fick beskedet att han nu skulle få komma upp och träffa kirurgen. Och där fick han vänta i ytterligare två dagar på operation innan de tillslut skickade hem honom utan att ha blivit opererad. Istället får han invänta en kallelse och återvända till jobbet under tiden, kul system. Han är knappast den första att bli hemskickad och troligen inte den sista heller, man blir så besviken på sjukvården. Den är inte dålig, men väntetiderna är ju bedrövliga! Och att ligga på akuten i flera timmar utan att någon meddelar vad som händer eller hur lång tid det kan ta att få komma vidare blir ju ett orosmoment i sig. Nu verkar han ändå kunna jobba och mår under omständigheterna ganska bra. Men vi hoppas verkligen att han får hjälp och kan opereras snart, och att hela sjukvårdssystemet förbättras avsevärt de kommande åren. Det lovade Stefan Lövfen hela svenska folket under valet i höstas faktiskt…

På valborg så åkte barnen och jag till Jenny och spenderade kvällen på Sjöliden ute hos dem. Detta är ett väldigt trevligt firande som kyrkan arrangerar varje år med korvgrillning, körsång och fiskedamm för barnen. Det är ofta mycket folk på plats och många som man känner sedan tidigare, så barnen ser man knappt på hela kvällen för de bara rusar runt och leker med de andra barnen. Det regnade ju naturligtvis tidigare på dagen så majbrasan var nog ganska fuktig, vilket gjorde att det tog lång tid innan den började brinna ordentligt. Men efter det så gick vi hem till Jenny med barnen och jag åkte vidare hem till mig. Det var en trevlig kväll och nu får vi väl ändå hoppas på att sommaren är på intåg på riktigt!

Man ska ju egentligen inte skriva så, att man hoppas att sommaren är på intågande. För vad händer då? Jo det snöade i helgen, i maj! Det låg ju inte kvar något på marken, men ack så onödigt ändå att behöva se snöflingarna falla ner. De kan få komma tillbaka i december istället tycker jag!

Några som var tillbaka var de fina herrarna! Jo men visst, i lördags så kom de hem till mig och käkade middag. Jag hade förberett hela förmiddagen med att baka baguetter, marinerat kött och quornfiléer, slängt ihop en tzatziki och sedan hackat ihop en väldigt enkel men god bulgursallad på det! Marcus och Tommy tävlade om vem som skulle komma fram först genom att ta olika bussar, kanske för att förvirra eventuella förföljare. Haha! Men Marcus hann fram först och vi vinkade från balkongen när vi såg Tommy komma gåendes med bestämda steg genom bostadsområdet. Kort därefter så anslöt Mogge och nu satt vi och smuttade rosé på balkongen. Det var riktigt trevligt och som vanligt så hann vi diskutera både det ena och det andra. För er som inte känner till detta så är Tommy över medel på att prata, han gör det så gärna och vi tycker bara att det är roligt. Men efter en stund så var det dags att starta grillpannan i köket, mina planer på att grilla på balkongen sprack på grund av platsbrist. Men det går lika bra att laga mat i köket faktiskt, det är man ju van vid dessutom.

När middagen var serverad så slog vi oss ner och åt av alla godsaker. Jag hade köpt vit sparris för första gången i hela mitt liv, och fräste på dessa tillsammans med den mer vanliga gröna sparrisen i en grillpanna. Sedan toppades det läckra sparrisfatet med en skvätt olivolja, grovriven parmesan, rostade pinjenötter och flingsalt. Det var kalasgott! Jag tyckte lite synd om Tommy som skulle äta quornfiléer och var tvungen att smaka på dessa, medan vi andra åt fläskytterfilé. Jag har ätit stekt quornfiléer tidigare men då oftast i diverse grytor, så jag blev inte jätteimponerad av dessa nu tyvärr. Smaken var god men konsistensen var ganska tråkig. Men Tommy såg glad ut i alla fall, det fanns ju halloumi och annat gott också så jag tror att han blev mätt. Vi andra blev det i alla fall, och det blev till och med mat över. Efter middagen blev det fler diskussioner och många skratt, detta med lite kaffe och dessert (Fireball) som vi ju alla gillar så mycket. Marcus hade ju fyndat värsta spelet i taxfreen på färjan och köpt ett set ”Ginpong”, som beerpong då fast med gin och tonic skulle jag tro. Vi råkade dock glömma bort spelet och drack GT ändå, och mojito som är så gott. Ju längre kvällen led desto djupare blev samtalen, och Tommy ville gärna bara pröva att blunda med sina ögon liggandes på soffan en snabbis. Två timmar senare så var han klar och redo att promenera hem med Marcus, Mogge åkte taxi nu när han är chef numera. Som vanligt har vi skitkul när vi ses och skrattar så magen vrider sig, men även allvarligare saker ventileras och när man gör detta så märker man att det oftast finns fler som går eller har gått igenom samma saker. Dessa utbyten är ovärderliga och därför är man så tacksam över att ha de fina herrarna i sitt liv. Tack för en toppenkväll, ni är bäst!

Det blev en del att skriva om här, men roligt att berätta om allt som har hänt. Hoppas det var underhållande och tack för att ni läser! Ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla svenska politiker! Inte alla kanske men väldigt många verkar ju utnyttja alla dessa förmåner de har och fuskar dessutom med detta. De som tjänar redan hur mycket som helst, och ska vara föredömliga kan jag tycka. Att de har olika förmåner förstår jag och ser inga problem med detta, men när de fuskar med sina förmåner så blir jag riktigt sur! De är ju inga små godisbelopp det handlar om heller utan rejäla summor om man slår ut det på ett år, riktigt skitdåligt av dessa personer tycker jag…