Detta har varit en fartfylld helg, full fart från morgon till kväll.
I fredags kom först morfar Roger på kvällsbesök och gratulerade Lembit. Det var trevligt med en liten pratstund och fika. Freja ockuperade snabbt sin morfar och ville omgående bygga pussel, rita och leka i sitt lilla fina kök. Tvillingarna var trötta och lite griniga. Men jag klandrar dem inte. Här var det smaskiga bullar och vaniljmunkar på bordet som såg precis hur spännande ut som helst. Men de fick varken smaka eller röra, klart som tusan att man blir sur då. Ansvarsfull som jag är så åtog jag mig att natta Nova och Theo, och det blev en lång kamp innan jag till slut stod som segrare. När jag var klar hade Roger åkt hem och fotbollslandskampen börjat. Vilket leder mig in på kvällens ilska… Jag tittar på första halvlek och ser Österrike ta ledningen med 2-0. Då mindes jag hur Johnny på jobbet brukar skälla på mig. Att varje gång jag tittar på fotboll eller ishockey så förlorar de alltid. Jag ville därför ge dem en sportslig chans att ordna upp detta, och gick därför ut och spolade rent altanen på baksidan. Men det var för sent, Österrike vann med 2-1 och nu får man skulden för fiaskot när man återvänder till jobbet på måndag…
Lördagen startade väldigt tidigt (strax efter kl.05) på morgonen när tvillingarna ville upp och äta sin frukost. Sedan var det hopp och lek i vardera babysitter i vardagsrummet, medan jag försökte kickstarta igång min stora runda omuskulösa kropp med en kopp kaffe. Hon, Anna Skipper, skulle skälla ut mig om hon såg det men nu var inte hon här. Lembit vaknade för ovanlighetens skull innan kl.13, så vi hann inte komma in med solbullsfika på sängen till honom. Men han vart glad ändå! Sedan städades det och förbereddes mat tills gästerna kom för att fira 16-åringen. Och de var ett gäng! Mormor Lena med tillhörande Magnus, pappa Micke och hans Erika (stavar hon med c eller k?), moster Ann och Torbjörn från norr, och så självklart underbara ”gammelmormor” Solveig. Den bästa presenten han fick var utan tvekan en bärbar dator. Perfekt inför kommande gymnasiestudier. Nu ska det väl programmeras och garanterat SPELAS på denna tills den glöder! Men då är ju vår dator här hemma inte ockuperad längre så nu ska jag bli bäst på datorspel i kommunen! Nej just det, jag är flerbarnsfar nu så då blir det ju inget med det. Får fortsätta spela Angry Birds på telefonen när jag sitter på toaletten…
Idag söndag, ja då kom delar av min släkt för att fira honom. Min bror Tommy, moder Carina och hennes knutte Kent, fader Mats och hans Maria, och sist och minst min broder Max! Mer fika till pappa Jimmy! Av dem fick han en 3D-BluRayspelare. Riktigt lyxiga födelsedagspresenter, jag minns hur man hoppade högt av glädje för ett spel eller en film. Nu får man tydligen hela självaste apparaten istället. Freja passade idag på att ockupera sin farmor som fick bygga pärlor m.m…
Myrorna kan dra åt skogen och sluta äta på mitt verktygsskjul! Har inte haft tid att ge dem stryk idag, så det får bli i morgon istället. För er som tycker att det bara är att gå ut och röja, nej nej nej… Inte jag, inte ensam, inte när det är mörkt. I skjulet kan alla höra mig skrika…
Nej, myrorna får sitt i morgon när det finns vittnen! Nu ska jag laga en god sallad och sedan blir det nog lite mer Sons of Anarchy på dvd. Jag behöver verkligen den där motorcykeln…
Ha d biff!
DAGENS JERKER går idag till alla sommargäster här ute på Värmdö. Eller ”badjävlar” som jag fått lära mig att de kallas. Fattar de inte att vi som bor här behöver åka ut med bilen ibland? När jag skulle köra hem Lembit till sin pappa på eftermiddagen så kände tydligen alla dessa att det var ett bra tillfälle att åka hem i sina brakbilar till sina överreklamerade skitlägenheter någonstans inne i Stockholm innerstad. Fan va det blir bilköer då, ni får ”carpoola” eller ta bussen i framtiden. Vi som bor här på landet, nu säger vi ifrån!
Föresten, jag har pratat med Lembit om att använda hans riktiga namn här i bloggen och fick det godkänt av honom. Tack Lucas! Men jag tror jag fortsätter med Lembit ett tag till, hihi…
Jag vill ha en motorcykel. Typ en sådan här, naturligtvis med flames…
Och när jag skaffat den så bildar jag en MC-klubb. Sedan glider president Jimmy och hans gäng runt i ”Gurraberg” och skapar ordning! Helst med en hagelbrakare. Typ såhär…
Jag har som önskemål att ni ska kolla på mig när jag burnar iväg, då ser jag nog förbannat hård ut…
*Brum Brum*
DAGENS JERKER går till Transportstyrelsen. Jag som är så mogen, skötsam och bra ska inte behöva ta något MC-kort. Mitt körkort borde räcka till mer än väl. Argt mail på väg till Transportstyrelsen nu…
Var hälsad VAB-konung! Lite så var stämningen imorse när jag var tillbaka på jobbet igen (ja vi jobbade idag). En och annan presenterade sig med namn för att retas lite extra på grund av min långa frånvaro. ROLIGT! Hahaaa! Jag får bjuda på det helt enkelt. Nu är jag i alla fall tillbaka igen och hoppas bli fri från barnsjukdomar en tid framöver.
Noterade att den där poolen jag offrade en lunga för att blåsa upp tidigare, såg lite pösig ut när jag åkte hemifrån på morgonen. Den skulle bara våga släppa ut mer luft säger jag…
Tack mormor Lena som har hjälpt till här hemma idag när jag jobbade. Ledsen att jag glömde köpa planteringsjord med mig hem, ska ut och palla ihop några påsar efter fotbollen ikväll.
Idag ska det förberedas för firandet av Lembits födelsedag i morgon! Det kommer folk hela helgen med gåvor för att fira honom. Detta ser jag som ett möjligt tecken, han kan nog vara nya Messias. Men utan skägg, långt hår och den vita klänningen.
Då måste uteplatserna göras helt i ordning och även ställa fram alla utemöbler. Jag vill även tacka moder jord för att allt frömjöl! Fan! Om alla vägar bär till Rom, så tycks alla vindar bära dit vi bor. Detta betyder att jag ännu en gång måste ta ställning mot de stora svarta myrorna ute i skjulet där redskapen finns. Konfrontation snart oundviklig. Undrar om det finns någon isolering kvar i väggarna och taket? De har väl knaprat i sig allt och ersatt det med blad, barr och myravföring. Blir en spännande helg detta!
Ikväll spelar herrarna VM-kvalmatch i fotboll mot Österrike. Arnold Schwarzenegger kommer från Österrike…
Kvällens tips nere i Wien, 0-1 till Zlatan & Co. Heja Schweden!!
Nu väntas besök av barnens morfar Roger. Laddar med fika och smygstartar firandet av Lembit redan ikväll. Gott! Sedan fotbollsöl och ostbågar, mmm… Farväl!
DAGENS JERKER går idag till två personer. Jag tänkte mig inte för ordentligt utan köpte med middagsmat hem från McDonken. Detta innebär förmodligen missad kvalitetstid under fotbollen ikväll när skrinet måste tömmas. Jäkla goda skräpmat…
Den andra utmärkelsen går till Sune på jobbet. Alla har skött sig exemplariskt! Haha, nej idag förtjänar han faktiskt utmärkelsen på egen bedrift. Han välte ut massor av flaskor på golvet idag som han använde till att fylla hudkräm i på sin produktionslina. Dessa går då ej att använda tack vare nya regler. Så adjö till närmare 100st flaskor som han tvingades kasta i soporna. Mwohahaha!
Vilken härlig dag vi har framför oss idag! Hoppas på varmt och fint väder!
He huffed and he puffed… Ja, något i den stilen. Vi har köpt en liten pool till barnen, en liten rund uppblåsbar sak. Som FÖRE DETTA stolt ägare till en sådan där automatisk pump, använde jag mig av den till att börja fylla poolen med luft. Wow! Vilket fart det var på den, poolen fylldes upp med luft på en ögonblinkning! Så önskar jag i alla fall att det var, men detta inköpta hjälpmedel orkar ju ingenting. Jag pluggar in den och inväntar utvecklingen, men den bara pyser in lite luft. Pust … Pust… Pu-u-u-u-s… t… Spara några hundralappar och köp inte en sådan, jag fick nämligen ta fram rejälare grejer för att blåsa upp poolen. Min egen lungkapacitet! Jag huffade och jag puffade, och till en början hände det ju en hel del. Freja såg lyckligt på hur hennes nya pool bara blev större och större, medan pappan blev tröttare och tröttare. Till slut fann jag mig själv liggandes på golvet med poolen ovanpå mig för att försöka flåsa i det sista jag hade kvar i lungorna. Vad händer då? Plötsligt tar det stopp, jag får inte i mer luft hur hårt jag än kämpar. Höll jag på att dö lite? I nästa skede sprutar luften som jag kämpat så hårt för att få i plötsligt tillbaka in i skallen på mig med en jäkla fart! PHUUUHÄÄ!! Det var Freja… Nu hade hon satt sig på den uppblåsta poolkanten bakom mig och började naturligtvis hoppa på densamma. Nu kom det stötvis rejäla puffar och det kändes som att mitt huvud skulle förvandlas till en gigantisk ballong som snart säger ”POFF”. Med rädsla för att släppa ut för mycket luft så försöker jag att med både tunga och fingrar nypa igen den lilla luftventilen, samtidigt som jag med min bästa pappapondus ropar på dottern och ber henne att sluta hoppa. Men eftersom jag korkat nog fortfarande använder min tunga för att täppa till ventilen så låter jag såklart jätterolig när jag pratar tycker Freja, så hon hoppar lite till! Nä, paus paus paus ropade jag och kravlade mig upp från golvet. Jag förklarade att vi får fortsätta blåsa upp poolen lite senare, pappa behöver vila. Jösses, jag har verkligen lungkapacitet som en 100-åring. Vad har hänt? Jag som var lite halvt atletisk tidigare, när jag var sådär 18-20år. Nej, jag får göra något åt saken nu. Dags att börja ge sig ut och springa nån gång i veckan helt enkelt.
Detta får mig att tänka tillbaka på ett inlägg jag gjorde på Facebook tidigare i våras. Jag hade sett en reklamfilm från Dressmann där killarna hoppade runt och var sådär manligt fladdriga som de alltid är i sina reklamfilmer. Spelar de inte fotboll i billiga och prisvärda kostymer, så har de kampanj på sina kalsonger. Dessa hade något nytt Amerika-koncept, och man skulle tydligen bara ha kalsongerna på sig och hoppa högt i luften. Helst långa och höga hopp, med armar och ben utsträckta och könet sträckt framåt så mycket det går. Jaja, vet inte om det lockade fler köpare men jag tycker deras reklamfilmer är lite märkliga. Och man minns dem ju, så något har de gjort rätt.Det jag ville komma till var deras dåvarande reklam för skjortor! Billiga och av egyptisk bomull! De fanns i den populära och lite figursydda modellen ”slim fit”. Men varför finns det inte ”fat fit”? Tycker det är konstigt, för det är ju en sådan modell jag och många andra behöver. Nu i senaste reklamen hade de även något de kallade för ”party skjortor”… Festar de själva eller? Har de färdiga svettringar under armarna? Eller är de såna som glider upp automatiskt på magen och blottar mannens ”happy trail” utan att man behöver lyfta armarna? Vad är egentligen party skjortor?? Om någon där ute vet det så skriv gärna en kommentar och upplys mig…
Jag har redan ångrat mig. Om det jag skrev tidigare, att jag borde ge mig ut och springa oftare. Jag hittar någon annan lösning istället… *Still the King of the lazymasks*
Idag är det 6 juni, Sveriges nationaldag! Tycker vi är lite dåliga på att fira detta rent generellt i detta land. Borde vi inte få vara mer patriotiska och go bananas som i till exempel US and A? Där folk samlas överallt i parker och grillar, skjuter fyrverkerier och blir lite tagna och tårögda av att höra nationalsången. Man behöver naturligtvis inte överdriva, men jag är av åsikten att vi firar lite blygt här i Sverige. Jag gillar högtider och att fira dessa, så för min del välkomnar jag denna dag stort!
Ska tillsammans med mina syskon, Linda och Tommy, besöka vår underbara farmor Gunnel (även kallad Halloy) i eftermiddag. Halloy kommer från att hon alltid öppnade ytterdörren med ett glatt ”halloy”, och alltid svarade så i telefonen när vi ringde. Hon har alltid varit en sprallig och barnkär dam som gillar att pröva nya saker och lekar tillsammans med oss. Men nuförtiden har hon blivit allt tröttare och saknar ork att fara runt som hon tidigare gjort. Därför får vi försöka ta oss oftare till henne istället, även om jag önskar att jag vore bättre på det och besökte henne med mindre mellanrum. Det är vår plan för idag, att köpa med oss lite glass och fika lite nationaldagsfika tillsammans!
Efter det så följer Linda och hennes solstråle till dotter, Elvira, med oss hem på kvällen och grillar hos oss. En man som håller på AIK kommer senare och gör oss sällskap. Det är Lindas resliga man och tillika Elviras pappa. Vi bör inte diskutera sport, även om jag vet att det kommer komma på tal. Sedan vågar jag nästan lova att Elvira och Freja kommer bada lite i vår fina badpool om det finns tid över till det. Och det ska vi väl kunna hinna med tycker jag.
Här är poolen som gav mina lungor en utmaning, och samtidigt påminde mig om hur fet jag blivit….
Hoppas alla får en härlig nationaldag, och känn lite extra stolthet för vår svenska flagga en dag som denna! Ha d biff!
DAGENS JERKER vill jag idag tilldela myrorna som flyttat in i taket på mitt verkstadsskjul. Stora och svarta är de, och sitter där i en springa i taket och studerar mig. Förmodligen planerar de ett anfall mot mig inom en snar framtid. Men jag ligger steget före! Ska in där i helgen beväpnad med radarspray och ta ställning om vem som äger detta fallfärdiga skjul. Om ni inte hör från mig igen, då har de överlistat mig och vunnit…
Heja Sverige! De vann igår med 1-0 efter mål av Kacinalikaniclic (omöjligt att stava till). Bra, nu vinner vi nästkommande två matcher så är alla nöjda och glada sen!
Dagens tips, beställ hem mat från nätet! För er som känner att tiden inte alltid räcker till, eller att ni går där i butiken och inte minns vad tusan det var ni skulle köpa nu igen. Sedan kanske alla som har eller har haft små barn känner igen detta:
”Jag vill ha den!”
”Jag vill köra vagnen!”
”Napparna, vill ha napparna!”
”Neeej! Vill INTE ha napparna!” Kastar sedan bort napparna, gärna in under någon butikshylla så pappa Jimmy får krypa runt lite på golvet.
”Lördagsgodis!!” Förklarar då vänligt att det det inte är lördag idag, vilket i värsta fall besvaras med att störtböla a la Helena Bergström.
”Napparna-ha-haa!” Sen börjar vi om igen…
Så kan det låta om Freja har en dålig dag i mataffären. Men det går för det mesta väldigt bra, hon gillar att handla och hjälpa till.
Sedan om Jenny och jag handlar mat tillsammans så tar det mycket längre tid mot när jag ensam likt Usain Bolt springer genom butiken och rafsar åt mig det nödvändigaste. Hon vill gärna känna på allt och influeras på plats om vad vi kan köpa med oss hem.
Vi beställer därför ofta hem matleveranser från en sida på nätet och det fungerar ypperligt bra. Man kan i lugn och ro göra sin beställning på datorn och få det levererat dagen efter. Det blir inte så många onödiga impulsköp då heller som jag annars lätt blir tvungen att göra. Eftersom jag blir rastlös av att bara gå där medan Jenny utforskar allt i lugn och ro. Jag är en insiktsfull man och vet hur jag kan vara…
”Åh, rea på BluRay filmer! Ska bara titta lite”, och så låg det 2-3st där i kundvagnen. ”Vilka fina grillbestick! Det är ju det enda som fattas där hemma”, och så åker de ner i vagnen de med. ”Välj två påsar godis till rabatterat pris. Hm… Jo men det är jag absolut värd efter att ha gått runt här inne så länge”, och så låg de där i vagnen de med… Onödigt krafs!
Nej, veckohandla maten på nätet istället. Prisvärt, slipp pysselpacka barnvagnar och matkassarna in i bilen och så försvinner ju ett tråkigt vardagsmoment så att man göra roligare saker. Det är min åsikt! Sedan finns de säkert de som gillar att åka runt ute och handla. Som vissa väljer att åka till Skansen med familjen en dag kanske? Fortsätt med det ni, vi har hittat ett sätt som fungerar för oss! Idag kommer veckans stora lass.
Tycker ni om att vika tvätt? Jag har märkt att det inte är min favoritsyssla här hemma. Det är ju rena jäkla pusslet att stå där och tömma torktumlaren!
För hör här, innan småbarnen kom till världen så var det inte så många plagg att vika. Men nu… Alla små små små strumpor, bodys, underkläder, tröjor, byxor och alla dessa små klänningar! Det tar SÅ lång tid att stå där och pyssla ihop vilka kläder som hör ihop med vad, vad som tillhör vem och vart det ska vikas in i garderoberna. Men det är inte det som gör det tråkigt, nej det är en annan persons kläder här hemma… JENNYS!
Hon har kläder som kan sänka även det starkaste självförtroendet och få en att känna sig så korkad. Där står man och plockar ut plaggen, och ut kommer ett plagg som ser ut som två tröjärmar utan ”mittendelen” av tröjan. Ibland är det bara ett stort tygstycke med nåt hål här och där som egentligen borde tillhöra Barbapapa. Eller en massa snören fäst i en tyglapp! Det är absolut inga fula kläder, för hon har bra klädsmak. Jag minns ju inte riktigt hur de ser ut när hon har de på sig, så hur tusan ska dessa vikas ihop? Jag brukar snegla mot bänken vi har i tvättstugan för att se om hon har vikt något liknande som ligger kvar där i hennes klädhög av färdigvikt tvätt. Men det slutar oftast med att jag bara rullar ihop kläderna, gömmer undan de lite i hennes färdiga hög i hopp om att hon inte ska märka något. Sen får man öppna skåpet ovanför bänken och ta en klunk whiskey från spritförrådet så att självkänslan når sin topp igen! Haha, nej jag skojar bara med er. Eller gör jag?
Såhär ritade jag lite snabbt hur det ser ut när jag står där i tvättstugan och svär för mig själv.
Sköt om er! Ha d biff!
DAGENS JERKER tillfaller automatiskt idag Sune på jobbet eftersom alla vi andra skött oss exemplariskt.
Idag vill jag börja med att förklara mitt senaste inlägg här!
De personer jag lyfte fram här i bloggen som mina närmaste vänner, är såklart inte mina ENDA vänner. Ni där ute som rynkar lite på näsan och undrar: Men jag då? Ni är fortfarande underbara och jag är glada över att ha er i mitt liv. Även om jag inte har lika god kontakt med er där ute längre så ska ni veta att jag tänker på er. Så jag ville inte trampa någons tår här, ni är inte bortglömda!!
Och Jocke, om jag visste att du läser denna blogg så hade du kanske fått vara med på listan.
Det var nästan värt att ge utmärkelsen ”Dagens Jerker” till mig själv där. Men bara nästan…
Ikväll smäller det i Malmö!! Svenska fotbollslandslaget ska spela fotboll, en träningsmatch inför kommande VM-kval om någon missat det. Makedonien står för motståndet och får jag tippa ett slutresultat så säger jag 2-0, segern till Zlatan & co alltså.
Jag vill prata lite fotboll! Mm, för att det är ju något jag gillar. Att uppleva fotboll live här i Sverige är häftigt, men att få uppleva fotboll live utomlands är fasen magiskt! Jag kommer aldrig glömma när vi reste till Milano med mitt förra jobb, Isolmann, och såg Milanoderbyt mellan Inter-Milan. Atmosfären kring hela matchen började redan utanför när vi klev ur den livsfarliga taxibilen. Då kunde man höra hur respektive klack redan sjöng så det dånade inne på arenan San Siro, eller Giuseppe Meazza borde jag ju säga som är inbiten Intersupporter. Det var så mycket folk på plats och snudd på omöjligt att hitta vår entré in till arenan. Tiden började rinna iväg och jag minns hur vi sprang in sista biten för att inte missa tifot. Och när vi kom ut på läktaren… Wow! Jag rös i hela kroppen! Jag kände mig nästan lika häpen som Russel Crowe i filmen Gladiator när de springer in på Colosseum. Man blev tagen av hur stort allt var, hur mycket folk det var och vilken ljudnivå det var på publiken. Oj oj, vi hann fram i tid. Sedan tog det oss ”bara” en halvlek att hitta våra sittplatser. Hur slutade matchen? Förlust för Inter med 0-1 och jag fick aldrig jubla. Men jag snappade upp en hel del italienska svordomar från övriga publiken!
Jag har alltid gillat sport, både som utövare och åskådare. Vilket i min släkt ses som ytterst märkligt eftersom där inte finns någon sportkultur alls. Min far, Mats, har bland annat sagt: ”Vad är det för fel på dig, har du blivit tappad i marken som barn eller?” Hahaha! Ingen aning, det vet han nog bäst själv om jag blev tappad eller ej. Allt som i inte förs fram med hjälp av en motor på minst 300hk räknas ej som riktig sport, ungefär så. Men fotboll och hockey älskar jag att titta på!
Allt började väl samtidigt som skolstarten har jag för mig, när jag valde att hålla på Djurgårdens IF utan att egentligen veta varför. Det växte nog fram i skolklassen bland alla sportintresserade. Men detta beslut frambringade plötsligt fram åsikter i min annars totalt ointresserade släkt som avskyr sport. ”Jasså, håller du på Djurgårn nu? Va fan då för? Hammarby ska du ju heja på, du bor ju söder om stan! Och Leksand i hockey, för det är folkets lag!” Jaha, men varför sa ingen något om det då? Plötsligt hade flera åsikter om vilket lag man ska hålla på. Nej, detta gjorde bara mitt beslut starkare. Alltid Djurgården, oavsett!
Men sedan finns det andra lag i andra ligor och länder att heja lite extra på. Vi har som jag tidigare nämnde Inter i Italien, Liverpool i England, Barcelona i Spanien och Bayern München i Tyskland. Dessa lag spelar ju i bra mycket bättre ligor än vår egen Allsvenska, vilket ökar underhållningsvärdet avsevärt mycket. Sedan har vi ju NHL och världens bästa New York Rangers! Det är en stor dröm jag har att få resa till NY och kolla en match där.
Familjen då, jo nu verkar det lite bättre med barnen! Freja är fullt duglig att återgå till förskolan i morgon. Theo är helt feberfri och behöver bara komma igång med att äta ordentligt igen. Så det är väl egentligen bara Nova som fortfarande sover hela dagarna och är sjukling. Man blir så glad när de kommer ur den där mattheten och piggnar till. När man börjar känna igen de busiga små blickarna och skratten hörs mellan deras rossliga hostande. Älskade små barn!!
Freja skrämde upp sin far idag. Efter att jag badat henne ville hon se på lite barnprogram. Efter ett tag pekar hon mot TV:n och ropar högt:
– Pappan! Kolla snokjåkan på teven!!
Prylbög (ursäkta uttrycket) som man är så fick detta mig att tända till direkt och släppa allt jag höll på med.
Nä nu jäklar, tänkte jag. Hon har väl inte… Hon har väl fan inte kladdat snor på vår fina TV?
– Däj pappan, titta snokjåkan! Sa hon och pekade.
Det var barnprogrammet Saltkråkan hon menade, det visades på barnkanalen. Hahaha! Gulliga Freja, hon förtjänade en stor kram. Sedan skrattade jag åt hur jag reagerade, så onödigt av mig.
I morgon återgår jag till arbetet igen, var ju en vecka sedan jag var där nu. Ska bli skönt att komma in i rutinerna igen, och stärka upp hushållskassan lite. Jag väntar med spänning på att någon vill annonsera här på bloggen, det kommer göra mig till miljonär! Men då måste jag kanske skriva mer om hur jag är ute och shoppar kläder i olika butiker, vart jag dricker alla mina koppar kaffe under dagen och vart jag äter den där godaste lunchen ever på någon uteservering m.m… Nej, inte min grej tyvärr!
Heja Sverige ikväll! Sköt om er och ha d biff!
DAGENS JERKER går idag till TV4! Det blir ju en del tid framför dumburken när man vabbar och då lägger jag märke till saker som jag stör mig på. Jag tycker att även om man är en kanal finansierad av reklam så får man fasen se till att programmen inte behöver lida på grund av detta. Man kan tydligen abrubt bryta sändningen för att sedan bomba oss tittare med tv-reklam. Producenterna får släppa kaffekoppen och mobiltelefonen, hålla koll på programtiden och se till att sändningarna flyter på ordentligt. Nu var jag ju helt inne i det gripande reportaget om smörgåstårtorna de visade, då får man inte bara plötsligt avsluta för att gå vidare med den livsviktiga reklamen. Nä, TV4 ni får fasen bli proffsigare!!
Fortfarande sjukstuga här hemma, men jag återkommer till det.
Jag har vänner! Kan stoltsera med att kalla dem för underbara vänner. Många har kommit och gått genom åren, men det är framför allt några som håller sig kvar. De är vänner man kan prata om allt med, litar på till 100% och även spelar livsfarlig innebandy ihop med på söndagkvällar. Dessa sportsliga sammandrabbningar kallar vi för Sunday Innebandy Massacre. Jag blev tidigare uppringd av en av dem som sa att de tänkte samla ihop alla och komma ut till oss nu på tisdag. De skulle köpa med sig mat och sedan komma ut till oss i skogen. Detta är sådant som gör oss så otroligt glada! För det är inte det lättaste för oss att packa ihop familjen och ge oss ut alla gånger. Det är många faktorer som spelar in och krävs mycket mer planering än vad man tror. Vi är därför mycket tacksamma och välkomnar dessa fina initiativ! Men denna gången får vi nog tyvärr skjuta fram middagen tills alla är friska här hemma. Tråkigt, jag saknar alla väldigt mycket. Kan beskriva lite mer om herrarna jag stolt kallar mina bästa vänner i slutet av detta inlägg. Då får ni en liten inblick i varför jag vill framhäva dem i min blogg!
Som jag nämnde ovan pågår fortfarande förkylningarna from hell här hemma. Nova som tycktes vara på bättringsvägen igår är den som mår sämst idag. Theo ser ut att bli bättre men äter nästan ingenting, får hoppas han blir bättre i morgon. Fortsatt VAB för mig alltså. Detta är sådant som tär på krafterna hos alla föräldrar. Men det är bara att bita ihop och kämpa på, för det är i dessa situationer man behövs som mest. Tror dock att Jenny fått en släng av förkylningen, han började få ont i halsen igår kväll. Det är bara jag kvar sen då, Lembit hostade och harklade sig här hemma för en dryg vecka sedan så hoppas han haft sitt…
Då tar vi en genomgång av de vänner jag ville nämna, och vi börjar med den som presenterade sig först i mitt liv!
-ERIK- När jag hade mitt första riktiga extrajobb (sorry Svensk Direkt Reklam, ni var snåla och räknas ej) så var det på en ICA butik i Brandbergen där jag växte upp. Jag hade inte jobbat där länge, när jag plötsligt fick se denna uppenbarelse vi idag kallar Erik. Jag stod vid butikens entré och var på väg ut på p-däcket för att hämta in mer kundvagnar till butiken. Då kommer denna herre skuttande fram, med studsande hårsvall! Han presenterar sig glatt och ska hjälpa mig med kundvagnarna. Mitt fokus låg fortfarande kvar vid hans härliga frisyr, som jag tyckte mer påminde om formen på en champinjon. ”Lejonman” hävdar Erik mer vid flertalet tillfällen! Nåja… Haha! Vi kom bra överens och fann hur coola vi båda faktiskt var trots vår unga ålder, och han var den första av mina vänner som bodde i en egen lägenhet i Firemountain. Där hade vi bland annat flertalet Star Wars maraton, vi slog vilt på varandra iförda hockeyskydd, gräddade våfflor i vardagsrummet så att det bildades någon sorts London dimma i lägenheten. Vi blev tillräckligt onyktra här för att våga åka kommunalt med buss och tåg iförda pyjamas och lurviga tofflor till en arrangerad fest i Gamla stan. Hos Erik hade vi vår första herrmiddag, det var också här beslutet togs att genomföra vår ”mjölkhävar” tävling, och Erik hade sin alldeles egna riktigt stora Coca Cola kyl i vardsgsrummet. Här hejade vi fram Lordi till seger i Eurovision Song Contest, jag drack samma kväll nån jäkla Apple Sour som fick mig att kräkas från hans balkong på tredje våningen. Där ute hade jag under mitt kräkande excellent sällskap/hejarklack i form av en herre jag kommer nämna mer om lite senare. Mycket hände och diskuterades fram i Eriks hem. Han ägde även lego innan han blev sambo med sin underbara Johanna (Darth Sidious). Erik gifte sig senare med Johanna och hade ett fantastiskt bröllop ute på Dalarö. Det finns mycket gott att tala om från den helgen, men det mest återkommande jag får höra är att jag som deras toastmaster glömde min kavaj hemma. Vi hade även en oförglömlig svensexa där vi kidnappade Erik och klädde ut honom till prinsessan Leia under en kryssning till Riga. De har precis nyligen fått sitt andra barn och har nu två söner. Stort grattis till dem alla! På innebandyn, när han behagar att vara med, så är Erik ett paket energi som springer hysteriskt och vill erövra boll till vilket pris som helst. Detta tills han tröttnar efter ca 40 sekunder. P.s Erik blir nästan aldrig full när han dricker, utan ser till att alla andra blir det…
-MORGAN- Även kallad Mogge, och hur ska jag ens börja beskriva denna herre… Han började även han att jobba extra på ICA Brandbergen året efter mig om jag inte minns helt fel. När jag såg honom för första gången, oh my god… Hahaha! Han hade fått arbetsbyxor som var för korta, detta följdes upp med en slips som slutade strax nedanför hans bröstkorg. Han såg för rolig och charmig ut, kommer aldrig glömma den dagen! Mogge är i alla fall en väldigt trevlig och social herre med mycket humor. Han har nära till barnet inom sig och sprider mycket energi och glädje där han är. Han kom snabbt in i gemenskapen och var den som hade egen bil, och det är vi så tacksamma för! Och vår Mogge han kan:
*Köra bil väldigt fort *Dansa väldigt roligt och bra *Prata med väldigt gäll och pipig röst *Prutta på kommando *Aldrig festa och behålla sin tröja/skjorta på sig under hela kvällen
Mogge bodde vid denna tidpunkt hemma hos sina föräldrar. De var såklart mycket trevliga och sociala precis som sin son. I deras hem har det firats många födelsedagar, nyår och andra festligheter. Hans föräldrar har även ägt några landställen vi nyttjat och haft minnesvärda resor till. Den senaste resan till Hälsingland ligger färskat i minnet, så jag tar och lägger upp en del intressanta bilder från den resan här nedan… NOT! Hahahaha! Mogge är en vän som alltid ställer upp, precis som de andra herrarna. Han är en av frontfigurerna i pojkbandet Frontstreet Boys som ofta uppträdde på privata fester under tidiga 2000-talet. Hans engelska går inte av för hackor och han har tack vare den roat oss på många resor. Jag är så otroligt jäkla glad över att ha en sån underbar person till min vän. På innebandyn är Mogge mannen som har ALLT! Han har toppkondition, spelsinne, tre hårstrån på bröstet, tekniska skills och den enda av oss som fortfarande kan ha lagvästarna på sig utan att den pga fetma glider upp ovanför ölmagen. P.s Mogge blir full på endast en öl…
-TOMMY- Mannen, myten, mr Tommy Tempest!! Hahaha! Det var på den tiden han var långhårig, underbara Tompa K! Den här herren träffade jag precis som de andra trevliga herrarna på ICA Brandbergen. Han var innan han började jobba hos oss en barndomsvän till Mogge, och på den vägen kom han med i vårt glada gäng. Tommy gillar hårdrock, god mat och tillhörande öl/vin, Hammarby och har massor av åsikter han vågar stå för. Inte nödvändigtvis i min värld dåliga åsikter, utan han säger alltid vad han tycker och diskuterar gärna med allt och alla. På många sätt är vi väldigt lika Tommy och jag, men ändå kanske lite olika. Han är som en broder på något vis, väldigt beskyddande och omtänksam. Han, har det visat sig, är den som kommit mig lite närmare än de andra. Förmodligen efter alla djuuupa diskussioner vi har haft om allt och alla genom åren. Han är ett bra ”bollplank” och jag är väldigt tacksam för att han alltid lyssnar och hjälper mig. Detta gör honom också till den jag troligen vänder mig till först om det är något jag verkligen behöver hjälp med eller vill prata om. När vi var yngre sprang vi ofta på konserter och hade jäkligt kul. Han kom gärna förbi hemma hos mig, och även om det kunde röra sig om en snabb kopp kaffe så hann vi prata och skoja om mycket. Dessa stunder är något jag saknar sjukt mycket idag. Tommy och hans dansande flickvän Jossan fick en dotter ungefär en månad efter oss. Blir kul med alla våra barn och se hur de växer upp tillsammans! På innebandyn är Tommy lika sällsynt som Loch Ness monstret, men han har varit med ett par gånger! Han behöver inte alltid skor för att utföra sin uppgift, nämligen att alltid stå i vägen för motståndarna och säkra defensiven. Det han kan sakna i klubbteknik tar han igen med hårt fysiskt spel. Men tvekar aldrig att be om ursäkt om han råkar skada någon, gentleman som han är! P.s Tommy blir aldrig påverkad av alkohol när vi dricker. Han somnar bara för att han måste det. Och när vi andra känner av alkoholen och det börjar snurra i huvudet, då tycker Tommy bara att det är varmt och väljer därför att gå ut en stund…
-MARCUS- Saltsjöbadens guldgosse! Detta eleganta modelejon, som enligt Erik äger sin egen golfbana utanför sitt hem. Om inte det, så åtminstone ett av hålen… Marcus, han träffade jag först några år efter de andra. Det var genom Erik, de gick ofta och kollade på Djurgårdens matcher ihop. Det slutade med att när vi tre träffats på Stadion ett antal gånger, så bjöd jag honom på en fest jag hade hemma. Några av oss fick intrycket av att han var dryg och kanske lite dömande. Men va fan, jag gillade honom! Det var först efter att vi alla tillsammans reste till Eriks landställe i Laholm vi verkligen kom i kontakt med den ”riktiga” Marcusen… Här, efter att inmundigat rödtjut och god mat under midsommarfirandet träder han fram. Denna omtänksamma, charmiga, roliga och fascinerande herre raserar helt den bild vi tidigare hade av honom. Han förklarade sin dryghet och menade att han mer var lite blyg. Fasen, tänk vad fel man kan ha om man för snabbt dömer en människa. Men denna helg skrev vi poesi i stjärnorna, pallade majskolvar, gick en äventyrlig och oväntad tipspromenad. Allt i rödvinets tecken! Marcus är generös, bjuder mycket på sig själv och har en härlig personlighet. Det var han som lärde mig de enormt effektiva strandposerna ”Krabban” och ”Åttan”. Han bangar aldrig på en oplanerad after work bira, och vi älskar hans hat mot klädkedjan Dressmann. Batistini och McGordon, stay out of his way… Numera jobbar Marcus på bank och jag inväntar fortfarande min första ”kompis sänkning” av bolåneräntan. Det är även han som höll mig sällskap på Eriks balkong som jag nämnde tidigare när jag mådde lite dåligt. På innebandyn är Marcus som en Tomahawk missil som går på mål med full fart och kraft. En riktig powerforward som gett uttrycket ”Ur spår!!” ett ansikte. Något han måste ha snappat upp från sina tidigare år inom kampsporten hockeybockey. P.s Marcus tar gärna hand om andra när han blir onykter och går ut en sväng med den som behöver lite friskluft…
Tack för att ni läste detta enorma inlägg. Förstår ni nu varför jag är så stolt över dessa fina människor och att de är mina vänner! Fortsätt dela och kommentera! Nu är det sovdags, god natt!
Nämen hallå där! Välkommen juni månad, nu känns det mer och mer som sommar! Det är härligt med värme, sol, lägre elräkningar och så har vi ju doften av nyklippt gräs. Mmm!
*Ah-Ah-Ahtjooo!* Just det, jag är ju allergisk mot gräspollen…
Idag uppmärksammade jag några av nackdelarna med sommaren. Jo då, de finns de också! Det gäller bara att anstränga sig lite för att hitta dem.
Vi kan börja med hur jag upptäckte dem tidigare idag när jag sakta rörde mig mot apoteket för att köpa ”meducin” till småfolket hemma.
Först kliver jag ut, och tar ett djupt andetag av dofterna som erbjöds ute denna morgon. Mmm, gott! Sedan vandrar jag ner mot bilen och lyckades snabbt odla en fladdrig liten lugg i form av spindelväv. Spindlarna hemma, nackdel nr.1…
Viftar maskulint bort trådarna från pannan och resten av ansiktet innan jag kliver in i bilen. Bilen ja, den som jag så fint tvättade för knappt en vecka sedan. Den skiner inte längre, nej. Den är lite mer matt i lacken, naturligt kamouflerad av grönt frömjöl där den står. Så nu har det alltså börjat, det som ska smutsa ner vår mysiga uteplats. Tur att man äger en högtryckstvätt! Jäkla frömjöl, nackdel nr.2…
Och DÄR kom nysattacken på grund av pollenallergin också. Hej hej! Det var länge sedan, ända sedan igår faktiskt. Nackdel nr.3…
Efter en högljud biltur med högt poppande Sabaton (extremt bra) på stereon så var jag framme. Parkerar bilen en bit bort från huvudentrén på ICA Maxi för att slippa märken på det grå monstret av uppslagna bildörrar från andra stressande människor. Japp, jag är pedant med bilen. Det var då jag såg en liten stor skvätt fågelbajs på sidan av bilen! Jag har en konspirationsteori om att fåglarna ibland snackar ihop sig, likt gamarna i filmen Djungelboken. Minns ni? ”Va ska vi hitta på? Vet inte, hitta på nåt”… Jag tror att när fåglarna suttit och brainstormat ett tag så får de syn på vår bil. ”Aha! Nu har jag det! Vi sätter oss längs takräcket på bilen där, och på mitt kommando: SKIT! Hoppas ni käkat många sura insekter och maskar hörni! Sen väntar de tålmodigt på att bilens tjocka ägare ska få sitt lilla utbrott över detta. Summa summarum av detta. Jo fåglar och mest av allt fiskmåsar, far åt skogen! Nackdel nr.4…
Om man vill vara lite tuff ibland så gäller det att alltid se cool och sansad ut! Då kan en geting eller två cirkulerande nära inpå en snabbt bevisa motsatsen. Hur viftar man bort dem på ett coolt sätt? Jag brukar inte bry mig om dem så länge de inte landar PÅ mig, det är då fasaden faller och jag viftar värre än en livrädd liten fli… Hen! Jag vet vad herr Folkesson tycker att jag ska göra med getingar. ”Va int en sån jävla noll-åtta kärring. De e bar å klapp till dom med händerna bara!” Han är från urskogarna i norrland och gift med min moster. Klappa ihjäl dem som du klappar ihjäl myggor ungefär, men så tuff är jag inte. Inte än, men jag har ungefär 20år på mig innan jag är lika gammal och hård som han. Nåja, getingar! Nackdel nr.5…
Nu började jag nog skena iväg lite här, så vi lämnar ämnet. Det är lämpligast så.
Annars då? De tre minsta är fortfarande sjuka här hemma. Theo har det kämpigast med feber, hosta och slemmig hals. Freja och Nova är piggare men hostar fortfarande. Men vi ska se om inte den nyinköpta medicinen kan hjälpa dem att friskna till lite fortare. Tråkigt att det inte finns hostmedicin till så små barn, hade önskat att man kunde hjälpa tvillingarna lite på traven där…
Freja har fått en cykel! Eller ja, två faktiskt! Först fick hon ärva en cykel på gammalt hedligt Hanell manér av sin kusin Elvira. Den är rosa, med prinsessor på och har både tuta och ringklocka. Denna har visat sig vara lite för stor för Freja för tillfället, så den får helt enkelt vänta med att bli Freja-körd!
Den andra cykeln fick hon av sin mormor Lena! En så kallad balanscykel, de är små cyklar utan trampor. Men perfekta att öva på! Och när vi gick upp i morse så stod hon och tittade ut på sin nya fina cykel. ”Där är Frejas cykel. Jag fick den. Mormor Lena gav Freja den. Jag vill cykla nuuuu!”
Det är lite där vi befinner oss nu. Så fort Freja vaknar från sin tupplur ska jag ta med henne ut och cykla. Magnus, Lenas passionerade livskamrat och ståtliga man att hålla sig i när det blåser, var ute en sväng efter att han monterat ihop cykeln och lät Freja prova sin nya present. Han rekommenderade att i förväg knapra i sig en värktablett eller två innan man åtar sig uppdraget att hjälpa Freja cykla. Eftersom cykeln är typ 3cm över havet (okej, det är inte sant men det känns så) så belastar man både rygg och huvud när man springer bredvid lutandes framåt. Och mitt huvud som innehåller en så stor och smart hjärna blir såklart extra belastad. Alvedon… Check!
I min dagbok från utlandstjänsten i Kosovo så fick alltid någon utmärkelsen ”Dagens Jerker”. Detta uppkom när en i min pluton reagerat över en klantig eller pinsam insats av deltagaren Jerker i ”Expedition Robinson”, och kom på en idé. Att den som gör något klantigt får denna utmärkelse och dagen till ära även bära en huvudbonad. Det var en grön byggarhjälm med en fastlimmad snubblande man ovanpå. Någon sådan har jag ju inte, men utmärkelsen kan jag skaka liv i igen! På den tiden så fanns en oskriven regel, nämligen att om alla skött sig exemplariskt så gick utmärkelsen till vår gruppchef. Tänkte först att om alla sköter sig bra här hemma så kunde utmärkelsen gå till min sambo Jenny. Men hon är alldeles för söt och snäll för det, så istället får min underbara arbetskamrat Sune ta på sig den uppgiften. Jag är så, så… Ond! Hehe…
Här är en bild på den omtalade hjälmen (modelljobb Booxatrollet). Noterar att den har texten VECKANS JERKER på sig, vi måste ha klantat oss ofta eftersom den senare fick namnet DAGENS JERKER…
Blir det inte mer än såhär, nej jag vill passa på att mysa lite med familjen resten av dagen. Så trevlig helg på er!
pappatarzan.com 