Dagsarkiv: 19 september, 2016

Mordisk gympahockey

Gäsp… GÄÄÄÄÄSP!! Så låter jag, hur låter ni? Har haft en konstig rytm i kroppen denna helg och sovit lite märkligt. Därför sitter man och gäspar nu tidigt en måndagkväll…
Det började i fredags där vi hade en liten kickoff med jobbet. Vi samlades efter personalmötet på eftermiddagen och åkte sedan buss in till stan. Det var läskigt, med folk som tittar och allt. Bussen var full av folk, men längst bak i bussen satt en kille med mjukisbyxor i kamoflage och skärmade av sig från omvärlden med hörlurar i öronen. På sätet bredvid sig hade han lagt sin väska lite symboliskt för att bli lämnad ifred. Där, precis där bestämde jag mig för att jag ville sitta. Det har min gode vän Marcus lärt mig, att de som breder ut sig på bussen bör man jäklas lite extra med. Hehe! Men nu var ju inte denna kille så farlig som hans ”warriorpants” kanske försökte varna om, eller så såg jag läskigare ut i hans ögon. Jag insisterade på att få slå mig ner, sedan kramade han sin väska hårt i famnen hela vägen till Slussen. Kommunaltrafiken – Jimmy 0-1…

När vi sedan hittat vår restaurang för kvällen, Andalucia, bjöds det på välkomstdrinkar innan kvällen tog fart. Ett eventföretag anordnade en teatralisk mordgåta som skulle lösas under kvällen. Där huvudpersonen, Paris Stilton, blev förgiftad på sin egen kändistäta superfest! Vid bordsplaceringen låg en namnskylt på den karaktär du fick spela under kvällen. Där låg även en gästlista som beskrev de övriga karaktärerna. Jag fick spela Jonte Pepp, stjärnskådespelaren. Närmast mig hade jag på min sida Lady Gegga (Oscar), och framför oss satt Soup Dogg (Alf) och Annica vars karaktär jag inte minns namnet på. Det var typ Pompejeripossalainentop eller nåt, helt galet! Under middagen spelades nya scener upp av eventpersonalen, och alla fick mingla runt och tilldelades små uppgifter att utföra för att försöka lösa mordgåtan. Det var väldigt kul! Vissa gick mer in för sina roller än andra kanske, men jag är övertygad om att alla hade roligt! Middagen då, den bestod av tapas, och smakade väldigt gott! Jag blev lite osams med en räka som såg så vansinnigt inbjudande ut, men i munnen så fattade den eld eller nåt och brände sönder mina sköra smaklökar. Shrimp bad, shrimp very bad! 

Här är en av kvällens vinnare! Janne tog hem priset för bästa prestation/skådespel. Han gestaltade Alexander Skäggjåp, eller vad hans namn nu var. Han gick in i sin roll som Alex och slog sig på bröstet hela kvällen likt Tarzan och ropade ut komplimanger till eventpersonalen. Han var jätterolig! Sedan fick Micke priset för den som dragit in mest ”cash” under kvällen genom knarkhandel och att sälja och spela på hästar. Allt på låtsas förstås, men hans tröja åkte till och med av vid ett tillfälle i sin hängivenhet att få ihop mest pengar. Och det lyckades han med! Sedan delades vi in i små grupper för att lösa kvällens uppgift, mordgåtan. Vår grupp vann inte, så jag tycker vi skiter i resten nu. Grattis ni andra…

På lördagen började äntligen Bamsegympan som Freja längtat efter så länge. Hon var så taggad och nyfiken, detta såg hon verkligen fram emot. Under den kommande timmen satt jag på en bänk och tittade hur hon och de andra barnen hoppade hinderbana och lekte olika lekar. Ibland stannade hon upp och vinkade åt mig, sedan fortsatte hon igen. Barn som leker är väldigt högljudda, det noterade jag denna morgon. Och så höll det på i nästan en timme, och när passet var slut kom en rödblommig och svettig Freja springandes till mig. Hon ville inte sluta trots att hon själv verkade helt slut, för så roligt var det tydligen. Men vi fick lämna plats för nästa barngrupp och åkte vidare. Hon skulle få ett par nya skor att ha på gympan framöver, så vi stannade och köpte det på vägen. Sedan somnade hon nästan i bilen på vägen hem. Helt slut helt enkelt. 

Efter gympan i lördags smög sig en känsla av illamående och trötthet på mig. Jenny gick till lekparken en stund. Ja med barnen alltså, och jag skulle bara blunda lite. En kortis liksom. Jo tjena, fyra timmar senare orkade jag mig upp ur hålet i sängen igen. Jag var fortfarande trött, men mådde bättre. Det var säkert den eldiga räkans fel från kickoffen dagen innan…

På söndagen började vi dagen med att lära barnen hur man enkelt ritar stjärnor. Detta till ljuv julmusik som Freja valde att spela för oss. Så nu är jag redo för julen! Sedan plockade vi äpplen i vår trädgård och städade undan det mesta. Vi hann även med att klippa gräset en sista gång. Sedan tvättade barnen sina cyklar medan jag tvättade den sydkoreanska pärlan. Vilken produktiv eftermiddag! Kvällen avslutades med ishockey av högsta kvalitet, när Sverige besegrade surpupporna i Ryssland med 2-1 i World Cup. Som jag har längtat efter denna turnering! Här är de allra bästa spelarna från hela världen med och tävlar om att få vinna. Och när Sverige har sina NHL-proffs med, då brukar de vara ett lag att räkna med. Hoppas på fler segrar, närmast väntar Finland som motståndare. Spännande, heja Sverige! 

Innan jag avslutar vill jag påstå att jag ser likheter mellan Theo och barnet Pricken i filmen ”Den goda dinosaurien”. De skäller och ylar båda två och verkar önska att de vore hundar. Barnen här hemma älskar den filmen! Jag har inte sett hela ännu och väntar med mitt uttalande. Men den är underhållande, mycket tack vare den skällande Theo-liknande figuren som bits! 

Nu går ögonlocken en tung fight mot varandra här, måste sluta när man ligger på topp. Tack alla som läser! Ha d biff!

DAGENS JERKER tänker jag inte utnämna idag. Istället vill jag lägga min tid och energi på att ägna min arbetskamrat Harry en tanke som befinner sig på sjukhuset just nu. Krya på dig!