Nu är det sommarlov! Barnen gick sin sista dag på förskolan idag och nu väntar många veckors ledighet. Nova och Theo kommer ju tillbaka till förskolan igen efter lovet, för att gå deras sista år där. Men för Frejas del så var det hennes sista dag på förskolan för gott, hon börjar ju i förskoleklass i en ny skola efter lovet. Så hon kramade om sina pedagoger och vinkade av sina förskolekompisar en sista gång innan hon utbrast i ett högt HEJ DÅ! På vägen hem köpte vi med oss varsin semesterglass, även fast jag inte går på semester förrän efter nästa vecka. Men barnen de önskar alla i alla fall ett härligt sommarlov! 

Det hände en fantastisk sak i onsdags som gjorde mig så glad! Kolla på min ”skärmdump” från Facebook här nedan så får ni se om ni förstår vad jag menar… 

Häftigt va? Den politiske kommentatorn Marcus Oscarsson, som syns flitigt i TV4, ”gillade” min kommentar! Vad har jag då kommenterat tänker ni kanske då. Jo han var så lycklig över att ha blivit framröstad till den främste politiska kommentatorn i Sverige. Och när han meddelade detta på sin facebooksida så fick han över 9000 likes och kommentarer. En av de som kommenterade var jag. 

Ingen märkvärdig kommentar kan tyckas, men jag blev lite mallig när jag såg att han själv sedan var en av dem som ”gillade” det jag skrivit. Kul tycker jag! Jag har alltid uppskattat herr Oscarsson sedan första gången jag såg honom på TV för några år sedan. Jag har själv alltid varit politiskt intresserad, men sedan senaste valet har jag tappat intresset och tyvärr även förtroendet för många av våra politiker. Men! Han är extremt proffsig och gör väldigt bra analyser av vad som händer i politiken, inte bara i Sverige. Men det bästa med honom är ju att han förklarar allt så bra så att verkligen ALLA förstår vad politikerna förmedlar. För de talar onekligen i gåtor ibland och motsäger även sig själva kan jag tycka. Då är det bra med ett opartiskt perspektiv på vad som händer och det är det han gör på bästa tänkbara sätt. Du är bäst Marcus Oscarsson! 

Igår var en flitig dag utöver det vanliga, men jag kan inte ta åt mig all ära själv för det som hände. Det krävdes en fullfjädrad Mogge the Man för att fullborda vår gemensamma triumf! Han kom till Värmdö när han slutat jobba för dagen, och med sig hade han en skåpbil som luktade fisk. Denna bil fyllde vi med den stora soffan som fanns här, och även en trasig diskmaskin. Sedan kördes soffan till Haninge under känsliga och djupa samtal i förarhytten. När vi var framme så lastade vi av soffan, och sedan lastade vi på en ännu äldre soffa på bilen. Plus lite sängbord och annat, för nästa destination var nämligen soptippen. När vi kom dit så flexade vi med både mage och biceps så att soffdelarna flög ner i containerna där. Och diskmaskinen som jag haft ett ont öga till sista månaderna fick nya skitdåliga vitvaruvänner ur funktion där den dumpades. Den har läckt sin sista vattendroppe och aldrig mer behöver jag skruva med den och tömma den på vatten. Hell yeah! 

Sedan körde vi till McDonalds vid Sköndal för att fylla våra nu kurrande magar. Denna restaurang var väldigt annorlunda mot den vi har på Värmdö. Här beställde du det du ville ha, sedan fick man en nummerlapp och invänta beställningen. Medan vi väntade såg jag en annan sak, det var små skärmar eller surfplattor utplacerade vid många sittplatser. Vet inte om jag tycker det är bra, det blir väl ganska osocialt då kan man tycka. Men sak samma, plötsligt ropade de ut vårt nummer och maten var serverad. När vi var mätta och belåtna åkte vi mot Gubbängen, där vi skulle hämta upp soffa nummer tre för dagen. När vi var framme noterade vi att vi fyllde ut hissen ganska bra nu Mogge och jag. Skithiss… Sedan fick vi hjälp att lasta denna soffa som Jenny nu köpt. Den var riktigt fin, och hade kostat 28000 kr som ny. Det blir många Mazda bilar det. Men nu fick hon den superbilligt begagnad, så vi åkte tillbaka till Värmdö för att bära in och skruva ihop den igen. På vägen tillbaka fick jag ett sms av Jenny, att hon troligen brutit tån…

Hon hade tappat en trave stolar på foten på hennes jobb. Så medan Mogge och jag flexade vidare med spänstiga biceps och svällande magar för att montera ihop nya soffan ringde hon sin far, Roger. Han kom och hämtade henne och åkte in till SÖS senare på kvällen. Och efter många långa timmar på akuten fick hon komma hem igen med ”enbart” en blödning i foten. Så det var en händelserik dag, och tack Roger för att du hjälpte Jenny till akuten medan jag nattade barnen. Men även ett megastort TACK till Mogge som avsatte hela eftermiddagen och kvällen för att hjälpa till. Vilken insats! Och så skönt att allt gick bra.

Jag vill sova nu. Även fast klockan bara är åtta på kvällen, men idag behövs det känner jag. Så sov gott alla readers, och ha d biff!

DAGENS JERKER går till alla hisstillverkare. Jag tycker de borde kunna bjuda på några extra centimeter i hissutrymmet så att även vi muskulösa och storväxta inte ska behöva uppleva klastrofobiska känslor i framtiden…