Fyra veckor… Hela fyra veckors semester är nu över… Slut! Bara sådär…

Det är inget fel med att börja jobba igen, tvärtom! Men varför upplever jag alltid att semestern blåser förbi en, den är över så snabbt att man inte ens hinner reflektera över vad tusan man har gjort egentligen. Jag känner mig dock utvilad, så det är något väldigt bra. De tre första veckorna av min semester tillbringade jag med barnen, förutom helgerna då de var med sin mor. Men vi har haft det väldigt bra, med kryssningen som höjdpunkten för både mig och barnen. Vi har tagit det lugnt och ätit många glassar, man orkade inte annat i den värmebölja som varit. Man ska inte klaga på vädret, vi har haft den soligaste och varmaste sommaren som jag kan minnas. Många älskar den varma solen, men inte jag. Av en anledning egentligen, att jag inte kan sova på nätterna. Det blir som en ond cirkel ju, man dricker kopiösa mängder vatten om dagarna för att inte smälta bort och när natten kommer så testar kroppen gränserna för ens kontinens och spelar en ett elakt spratt. Man ligger i sängen och vänder på sig för att det är för varmt i flera timmar, man slumrar till korta stunder men vaknar lika snabbt upp intrasslad i sitt eget lakan och kudden den är alldeles fuktig av alla svettningar. Och när den där nödsäkringen kickar in i kroppen för att den verkligen behöver sömn så somnar man tillslut, i högst en timme. Sedan utspelar sig någon sorts efterfest i urinblåsan med rejält ”dunka dunka” och så håller man plötsligt på att bli sängvätare. Man gör ifrån sig märkliga oljud och suckar när man kämpar sig upp ur sängen med lakanet fastklibbat på ryggen likt en mantel när man släpar sig in i badrummet. Man kissar och gråter, ibland samtidigt. Sedan tillbaka till sovrummet igen, lakanet faller av och ligger kvar på golvet någonstans på vägen mellan badrummet och sängen men det orkar man inte bry sig om just då. Bordsfläkten går på högvarv och nu börjar kampen igen, man måste försöka somna om i den varma sängen. Men igår eftermiddag fick jag faktiskt nog av värmen, och planerade för en permanent flytt från hettan i Stockholm…

Svalbard, där verkar det svalt och skönt! Och vi verkar vara flera som nappade på denna idé, för det började dyka upp diverse hälsningar om att andra vill följa med mig dit. En annan sak som lite olyckligt dök upp igår var en nyhet om en isbjörnsattack på en tysk man på just Svalbard. Så olämpligt! Men jag vill åka dit ändå, och en av de som meddelat sitt intresse att följa med till Svalbard är en gammal vän vid namn Anders a.k.a Pandan. Så vi har en egen björn med oss dit, så det så! Bring it on angry ice-teddys!

På Svalbard finns ju som sagt andra saker att se upp med, men det är i alla fall ett skönt klimat där som lockar. Jag tillhör den lilla skaran med människor här i Sverige som gillar och uppskattar en snöfylld vinter, och en av anledningarna till detta är just att det är svalt på nätterna. Det är på vinterhalvåret jag sover som allra bäst, och sen så tycker jag det är mysigt med snö. Det blir ljust och fint, bara det är plogat på vägarna och någon liten minusgrad så att det inte blir en massa snöslask. Men, en vinter utan snö är inte lika rolig förstås. Då känns det lite som ett evigt mörker bara, men man kan ändå sova gott och ladda batterierna i kroppen varje natt. Helt underbart! Detta kan man nästan göra varje dag på Svalbard, året om med tanke på klimatet där. Och så kan man njuta av norrsken och andra fina saker, superhärligt! Så varför haka upp sig på att det finns isbjörnar där, vi har ju som sagt vår egen Panda med oss.

Pandan gav mig ett bra tips igår när jag ville ta av mig livet i hettan, att han fyllde glassbyttor med vatten och stoppade i frysen. När de frusit till is så placerade han dessa framför en fläkt som då spred kylan vidare i rummet. Jag hade sett liknande tips tidigare, men med hans visdomsord så beslöt jag mig för att testa detta hemma. Tyvärr hade jag bara glasspaket av kartong, vilket inte skulle fungera problemfritt så det sprack omgående. Men jag fyllde istället petflaskor och frös in dessa, sedan ställde jag två stycken framför min lilla bordsfläkt i sovrummet medan jag borstade tänderna och gjorde mig klar för att sova. Och när jag kom in i sovrummet så märkte jag en skillnad direkt, flaskorna gjorde ju susen! Det var svalt, och jag bara njöt när jag låg där i sängen. Självklart utan täcke, för så kallt var det inte. Jag såg fram emot att få en hel natt sömn för första gången på hela semestern, om jag inte behövde gå upp och kissa förstås. Men det behövde jag inte! Det var istället andra omständigheter som just denna natten förstörde min sömn…

Tor! Blixtrar och dunder! Åskan dundrade och saker började pipa i lägenheten när strömmen försvann under korta tillfällen. Jag gick upp och larmade av kylen och frysen vars larm behagade pipa högt från köket när strömmen bröts. När kan jag få sova? Dags att skicka ett nytt brev till ”Bullen” igen.

Jag hade helt sedvanligt köpt lite olika viner som jag tänkt avnjuta på balkongen under semestern. Att få sitta där och lyssna på ”Kent” eller annan bra musik, och sörpla på ett glas rosé eller det där märkliga blå vinet jag råkade köpa tidigare i somras. Men det gick ju inte, solen stekte ju sönder min hud så fort jag vågade mig ut dit. Det gick inte ens att andas i den värmen! Så min relation till balkongen denna sommar har mest handlat om när jag snabbt smög mig ut dit runt midnatt för att vattna lite örter och Theos jordgubbsplanta, sedan sprang jag snabbt in igen. När barnen var här så lekte de själva i lekparken nedanför, då försökte jag sitta där på balkongen och se lite cool ut med en bok i ena handen och en kopp isdryck i andra handen. Men de underbara barnen tyckte inte heller om solens stekande strålar och kom ganska snabbt tillbaka in igen, vilket jag var tacksam för eftersom jag svettades kopiöst där ute och det gick inte att skilja svetten från tårarna som rann nedför mitt plågsamma ansikte. Stackar mig faktiskt…

Barnen är på Rhodos nu med Jenny och sin mormor med flera. De verkar ha det bra där, varmt och skönt. Har fått lite bilder skickade till mig och man saknar de små liven enormt när de är så långt borta. Men de kommer tillbaka nu i veckan så då ses vi ju igen, hoppas att de får en fortsatt bra semester där i Grekland och att inte några läskiga bränder dyker upp i närheten.

Här hemma i Sverige så står ju landet i lågor, värmen och torkan är förstås en orsak. Men en stor anledning tycks även vara människors slarv med grillar, cigarettfimpar och annat som startat flera bränder. Och trots ett rådande eldningsförbud så tycks många ignorera detta märkligt nog. Puckon! Vet inte om det är språksvårigheter som är orsaken, men jag tror den största anledningen är människor som tror att de är kungar vid grillen och klarar allt. Dessvärre visar det sig att det inte är fallet, och massor av frivilliga hjälper brandkåren och försvarsmakten med släckningsarbetet som pågår över hela vårt land. Jag såg en karta över alla bränder som pågår just nu och det är fasen skrämmande att se! En enormt stor eloge till er alla som kämpar med släckningsarbetet varje dag!

Vad har hänt mer då denna semester, jag har vårdat och pysslat om bilen lite. Det kanske ni tror att jag gör ofta, men denna gången så var jag hemma hos min bror och gjorde en liten service på bilen. Bytte olja och oljefilter, sedan tvättade och vaxade jag bilen. Så nu skiner den vackert och motorn mullrar fint. Annars så har jag faktiskt försökt att läsa en bok som heter ”Nordiska Myter”, men det krockar starkt med mitt intresse att inte läsa böcker. Haha, jag köpte boken så att jag kunde läsa den för barnen innan de skulle sova på kvällen men sagorna var lite för läskiga för dem så de somnade ju nästan skräckslagna. Men jag hittade en historia om ”Mästerbyggaren” i boken som inte var så läskig, så den fick de höra och de somnade sött den kvällen. Annars så har vi mest haft det lugnt och tagit dagarna som de kommit, och gjort det som fallit oss in för dagen. Så jag är nöjd med semestern denna sommar, känner mig som sagt utvilad att börja jobba igen. Barnen är lediga i två veckor till innan de ska börja på fritids innan skolstarten senare i augusti, men tills dess så får de vara hemma med Jenny som nu har sin semester.

Detta blev ju som en lång semesterkrönika, hoppas ni orkade läsa allt. Till alla er som också börjar jobba imorgon vill jag bara önska lycka till, nu kör vi! Och till er som nu går eller fortfarande har semester, skit på er… Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till fackförbunden som inte sett till att vi får ha sex eller sju semesterveckor om året. Det finns ju de som har det så bra, jag vill också ha det så och då kanske det inte känns som att semesterveckorna bara blåser förbi varje sommar. Inte så konstigt att man är en så kallad ”svartfot” och inte vill tillhöra facket så länge det ska vara på det viset. Fast vi är ju lediga två veckor varje jul och nyår på mitt jobb, så jag ska nog inte klaga egentligen. Då vill jag ha 6-timmars arbetsdagar istället! Haha, fasen vad jag klagar. Men jag tror att man måste få klaga lite för att ta sig framåt och utvecklas, annars så står man ju kvar på samma punkt genom hela livet.