Här har det tutats båt ute på Östersjön i helgen jo men visst! När Mogge, Tommy, Marcus och jag tog oss över till andra sidan havet för att upptäcka Helsingfors!

Allt började i fredags, jag var ledig och så fort alla de andra var redo så tog jag bilen och plockade upp dem en efter en. Vi parkerade framme vid terminalen och kunde se vårt ståtliga fartyg ligga där vid kajen, Silja Symphony.

Detta var samma fartyg som barnen och jag åkte med till Visby i somras, så jag hittar ju liksom asbra ombord på båten. Marcus är ju numera en stammis-kryssare och kunde planritningarna över fartygets alla däck lika bra som sin egen ficka, det kändes tryggt. Vi dumpade våra väskor i hytten och rusade upp till närmaste bar, hej första ölen!

Vi var alla peppade på att få komma iväg och hade länge sett fram emot denna kryssning, nu kunde vi skåla och bara njuta av resan. Efter lite barhäng så letade vi upp en restaurang där vi kunde äta middag, men eftersom vi inte hade bokat bord så fick vi vänta ett bra tag. Men då hittade vi en vinbar där vi fick fin service och tips på bra viner, så vi tog ett glass rött i väntan på att vi skulle bli tilldelade ett bord för middagssittningen. Men det sa liksom bara ”slurp” så var det goda vinet slut, då tog vi ett glas till och nu började någon plinka på en flygel bakom oss så att vi fick lite stämningsfull musik medan vi väntade. Och rätt som det var så kunde vi nu komma in och slå oss ned inne på restaurangen, vi kom rusande med våra vinglas i högsta hugg och våra magar kurrade högt. En vilsen dam som också skulle in på restaurangen nu hittade inte sin karl och försökte ringa honom flera gånger, så vi erbjöd henne att sitta med oss om han inte skulle dyka upp. Hon skrattade och tackade för inbjudan, men efter en stund dök hennes sällskap upp så allt ordnade sig.

Vi har ju en herre i vårt sällskap som tycker om att prata lite mer än oss andra, man skulle kunna säga att han är lite ”översocial” om man vill det. Detta gör att han är väldigt trevlig och ställer gärna frågor om vad personalen rekommenderar på menyn och så vidare, sådant kan såklart uppskattas och stämningen blir ju kanon! Vår servitris för kvällen hade fina flätor och charmigt namn, hon var otroligt glad och skrattade mycket. Min kära vän blev nyfiken på namnet och ville då fråga varifrån hon kom, eftersom hon hade lite asiatiska drag och enligt namnskylten kunde hon prata thailändska.

– Min mamma är från Thailand, min pappa vet jag tyvärr inte. Svarade hon.

Min känsla var att hon kanske inte ville prata så mycket mer om detta, men min kära vän var inte färdig utan avfyrade sedan en ny fråga…

– Hur länge har du varit tjej då?

Servitrisen tittade på honom men sa inget, och jag tänker inte hänga ut Marcus på bloggen här nu. Så det var ju tur att det inte var just han som ställde frågan utan en annan i sällskapet, ni som känner mig och mina vänner har säkert redan listat ut vem som är denna nyfikna men otroligt trevliga herre. Tommy heter han och är en av mina allra äldsta och bästa vänner, men även vi som är vana med alla hans frågor blev lite ställda denna gången. Och jag minns faktiskt inte exakt vad servitrisen svarade, men hon svarade i alla fall och tack och lov tog hon inte illa upp utan fortsatte servera oss bestick till förrätten och fyllde upp våra glas. Personen var alltså född man men har genomgått lite förändringar av utseendet för att bli mer kvinnlig, så kan man väl säga. Jag själv har någon sorts spärr inom mig och skulle aldrig ställa den frågan där i restaurangen även om jag vore nyfiken, men alla är så olika och tur är väl det! Men det slutade inte där…

– Så hur långt har du kommit i din förvandling från man till kvinna då?

Servitrisen tittade bara på honom. Marcus lämnade genast bordet i panik och rusade iväg till toaletten, Mogge höll händerna för ansiktet och gömde sig i tron om att han kanske blev osynlig. Men servitrisen såg att han blev obekväm och lugnade honom genom att lägga en hand på hans axel, sedan svarade hon lugnt att hon kommit ungefär 50% i sin förvandling till att bli kvinna. Min vän förklarade att han inte menade att vara otrevlig utan bara är nyfiken, och att en annan person han känner gjort samma typ av resa, och att det var en av de mest fantastiska personer han träffat så hans frågor var verkligen inget illa menat. Servitrisen svarade vänligt på hans frågor och tog det hela väldigt bra, men Mogge ville bara sjunka genom golvet och försvinna därifrån och Marcus… Ja han sprang ju faktiskt därifrån, haha! Jag själv blev såklart också lite förvånad av dessa frågor men måste ha varit för berusad för att bli obekväm, utan jag satt lugnt och lyssnade på deras konversation och hoppades att vi inte skulle få varsin spottloska i vår mat sen. Men detta är tjusningen med pratglada vänner, man har aldrig tråkigt och eftersom han har en otroligt bra känsla många gånger så blir inte dessa samtal så jobbiga som man kan tro. Vi fick fantastisk service hela middagen och hade supertrevligt trots den lite oväntade och obekväma starten för några av oss. Och den ensamma damen från tidigare kom förbi vårt bord och presenterade sig som Stina och visade upp sin man Sonny, hon presenterade oss som hennes favoritkillar och försökte få med oss till karaoken där de minsann skulle sjunga senare. De var aningen dragna men väldigt trevliga, det visade sig att de bodde i Tungelsta av alla ställen så när vi berättade att flera av oss var från Haninge så jublade de. Men det bör man göra när man träffar oss, för vi är ju vansinnigt coola och bra! Och om vi skulle framföra en låt denna kväll så skulle det bli ”I’m on a boat” med Lonely Island…

Vår heroiska kvartett minskade till antalet efter att Tommy nådde sin peak och ville gå och lägga sig (21.00 lokal tid), så vi fick fortsätta som de tre musketörerna istället. Först köpte vi dricka och ”Sips” i taxfreen sedan hängde vi i hytten en stund. Där hittade vi en däckad Tommy men även ett nysläppt videoklipp av ”Den som skrattar förlorar” som fick oss att må kanon, sedan lyssnade vi på musik innan vi gav oss ut på nya äventyr inne i fartyget. Vi minglade runt lite och väntade på att DJ Jussi skulle dra igång nattklubben, men resenärerna ombord var antingen ungdomar i 18 års åldern eller i våra föräldrars ålder. Så vi kände oss inte riktigt hemma någonstans, och efter några timmar i de olika barerna blev klockan mycket så vi återvände till hytten för att sova.

Nästa morgon var Tommy jättepigg! Ja men han hade ju sovit i nästan tolv timmar och sprudlade av energi och hördes högt i hytten. När vi alla var vakna så intog vi frukostbuffén och åt massor, jag älskar att ha mycket att välja på till frukost. Det känns så lyxigt, och nu gällde det ju som vanligt att äta så pass mycket mat att restaurangen går back på priset vi betalat för buffén. När vi var mätta och belåtna så klev vi ut på finsk mark och stegade bestämt in mot Helsingfors, vi hade nämligen tänkt att bada lite på fartygets SPA-avdelning senare men då behövde Tommy först hitta ett par Speedos att bada i såklart. Det var ganska blåsigt och kallt, men vi traskade på och letade efter badbyxor i varje sportbutik vi hittade utan lycka. Det kändes även som att marken gungade lite under oss, och det berodde inte på att vi var bakis utan jag tror att blåsten på havet fick fartyget att gunga så pass att det satt kvar i kroppen. Vinglandes besökte vi gallerior och olika shoppingcenter utan framgång, och Marcus visade oss en byggnad med en stor trappa där Darude spelade in sin musikvideo till låten ”Sandstorm”. Vi nynnade på musiken effektfullt och traskade vidare i vår jakt på Speedos till Tommy.

Tillslut hittade han ett par inne på XXL sport som han vill köpa och stegade med svenska kliv fram till kassörskan och slängde upp badbyxorna på disken. Hon knappade in priset i kassan sedan sade hon något på finska som lite grann ställde honom…

– Nu är min finska inte så bra men jag antar att du frågade om jag vill ha en påse? Frågade Tommy artigt och väldigt högt så att alla i butiken hörde honom.

– Eh, nej… Svarade hon och sedan förklarade hon något på engelska som jag ej kunde höra eftersom jag och de andra höll på att bryta ihop av skratt en bit bort.

Med badbyxor i handen började vi vår promenad tillbaka till båten igen, och varje gång vi passerade den där stora trappan så nynnande vi på låten ”Sandstorm” igen. Så kulturella vi kan vara i helt främmande städer, helt sjukt! Sedan av en slump så hittade vi plötsligt ett bryggeri, alla kände att vi var tvungna att smaka åtminstone en öl där inne så vi rusade in…

Det var inte många där alls, kanske hade de precis öppnat. Men vi testade några ölsorter och satt kvar där inne och pratade massor som vi alltid gör, vi liksom bara fördjupar oss mer och mer i våra samtal om allt mellan himmel och jord. Personalen var glada och trevliga, det var ett himla fint bryggeri faktiskt och ölen smakade bra. Kan varmt rekommenderas om ni är i krokarna!

När vi var tillbaka på båten rusade vi upp till SPA-avdelningen för att inta bubbelbadet, det var otroligt skönt att värma sig lite efter en kall dag på stan. Självklart fick vi (dvs Tommy) kontakt med andra badare och hade lite lättsamma och roliga samtal, vi fick även lära oss den hårda vägen att drycker ej var tillåtna i bubbelpoolen! Ja man fick skäll helt enkelt, men vi hade en lång avkopplande stund innan vi kände oss nöjda och återvände tillbaka till hytten.

Vi fräschade upp oss och gjorde oss redo för kvällen, denna gången väntade en middag på en italiensk restaurang ombord där det inte var lika lång väntetid som kvällen innan. Vi fick en charmig servitris med skinn på näsan och som var riktigt rapp i käften, det var väldigt roligt och triggade såklart Tommy att ställa frågor som numera oftast kunde inledas med frasen: Detta är kanske en lite personlig fråga, men…

Haha, man kan ju bara beundra honom för hans nyfikenhet och ständiga jakt på svar på alla sina frågor. Men denna servitris satte även gränser utan att för den sakens skull vara otrevlig för vad hon tycker var för privat för att prata om när hon jobbade. Men jag tror hon gillade oss och hängde kvar vid vårt bord en stund efter att vi betalat notan, men sedan rusade Marcus och jag iväg till taxfreen för att handla det vi skulle inför hemfärden. När vi var klara lämnade vi allt i hytten och sedan drog vi alla vidare mot dansgolvet. Det kändes som att det var fler människor ute och minglade denna lördag, och Tommy började prata med en ny människa varje gång han fick chansen.

– Vad många trevliga människor det finns överallt! Sade han glatt.

Haha, ja är man själv trevlig och måste prata med allt och alla så känns det nog så. Vi andra skrattade och förundrades över denna entusiasm han känner så fort han får prata med någon, inte för att vi är osociala eller otrevliga utan mer för att han har sådan energi att ständigt söka nya samtal med helt främmande människor. Men för det älskar vi honom och ingen kan säga att man har tråkigt i hans sällskap.

Vi slog oss ner och drack några drinkar där livebandet spelade och lyssnade på musiken, det var inte riktigt vår favoritmusik men det gick bra ändå. Vi fortsatte våra härliga samtal och skrattade precis lika mycket som vanligt resten av kvällen, tills jag kände att huvudet behövde vila så då gick jag till hytten. Då passade de andra på att besöka discot med DJ Jussi en sväng igen, men det var tydligen inte så roligt där så de kom tillbaka till hytten igen men då hade jag redan somnat…

På söndagen var vi tillbaka i Stockholm igen, lite trötta kanske men laddade med härlig glädje efter en fantastisk helg tillsammans. Jag har säkert missat vissa saker som hänt här nu, men detta var vad jag kunde minnas nu i alla fall. Jag måste smälta allt som har hänt och har fortfarande såhär 24 timmar senare inte landat riktigt ännu, men väldigt kul hade vi och det har vi ju alltid. Bästa vänner när de är som bäst, stort tack för en underbar resa!

Och såklart stort tack till er andra som läser detta och förmodligen höjde på både ett och två ögonbryn under inlägget. Men ni kan sluta gapa nu, ni blir nog tyvärr inte mycket klokare av detta. Haha, ibland måste man vara med för att förstå allt det tokiga som händer. Men stort tack för er tid och hoppas att ni alla får en fortsatt trevlig kväll, ha d biff!

DAGENS JERKER går till resenären Sonny som kallade Marcus ful och Mogge för gay, han gjorde det förstås med glimten i ögat i ett tafatt försök att vara rolig. Det var han inte, så någonstans på Östersjön kunde man höra oss ropa ”man överbord” innan man hörde ett svagt ”plupp” när Sonny kastades överbord. Haha, nej självklart inte! Men vi ville…

I somras fick mina vänner och jag en alldeles briljant idé! Att vi skulle samlas en till två gånger i månaden och käka en god middag ihop, samt titta på en film från förr när vi var ungdomliga och spänstiga. Och nu har vi haft vår första lilla sammankomst, när Tompa K och Saltsjöbadens guldgosse samlades hemma hos mig i fredags…

Jag hade dagen till ära lagat en god kalops som vi skulle äta till middag, och jag provade att göra denna på både högrev och bringa. Och när det fick koka i kalvfond tillsammans med morötter så blev detta jättegott! Så jag tror alla var mätta och nöjda efteråt, och då var det ju dags att välja en film från förr. Konceptet är enkelt, vi väljer en film som vi skrattade mycket åt när vi var unga. Troligtvis såg vi dessa tillsammans redan då, eftersom vi ofta samlades i min lägenhet i Brandbergen för filmkvällar på den tiden. Så att vi planerar in filmkvällar nu igen är inte bara en ursäkt för att få träffas, vi kommer ha kul också!

Dagens film valde jag med stor omsorg, och det var en film jag inte hade sett sedan vi såg den hos mig för många år sedan. Den kom ut 2008 tror jag det var, så nu nästan 15år senare var det dags igen för… Hot Rod!

Haha, vi hade så kul åt denna filmen även nu när vi såg den! Den handlar om Rod som vill bli stuntman, men han är inte så bra på detta utan skadar sig mest. Humorn är barnslig men kul, och eftersom vi är så otroligt lättroade så visste jag att detta var ett bra val av film. Och inte mindes man mycket av filmen heller, så det var nästan som att se den för första gången. Flera av skådespelarna som man knappt hört talas om på den tiden är ju riktigt stora idag, så trots att vi kände oss lite gamla nu när vi såg den så hade vi väldigt kul. När kvällens film var slut så valde vi att checka in oss för ett benpass på SATS gym som ligger där jag bor, det är så praktiskt att kunna göra detta från soffan och låta folk klia sig i huvudet över hur hurtig man verkar vara en fredagskväll.

Jag har redan gjort en lista på kommande filmer vi ska beta av och det finns en hel del godingar från förr kan jag säga, så vi har många roliga filmkvällar att se fram emot nu under hösten och vintern. Det finns en film från Holland som ligger mig väldigt varmt om hjärtat som vi snart måste titta på känner jag, men kanske kan jag skjuta på det några veckor och ta några andra filmer däremellan…

I helgen har jag annars röjt lite hemma efter att ha investerat i lite nya möbler. Så nu har gamla slitna mattor fått åka till tippen, och istället har jag köpt en ny tunnare matta som robotdammsugaren Sugis kan klättra upp på och hålla ren. Sedan tog vi bort barnens gamla pysselbord och den lilla hyllan med alla sällskapsspel, det var bara rörigt med allt detta ändå. Och istället har vi nu en mer avkopplande hörna där jag införskaffat en låg bänk, två små söta sidobord och en vilostol gjort entré!

Den där stolen eller fåtöljen är farligt bekväm ska jag säga er, det tar inte många minuter innan man somnar efter att man har lutat sig tillbaka i den där. Så nu känner jag mig vuxen och ska sitta där och läsa, eller i alla fall sitta där och vila lite med en kopp kaffe. Det blir trevligt! Freja har redan paxat fåtöljen när hon kommer imorgon, hon vill ha den hela kvällen så kon kan softa och lyssna på musik där sa hon när vi pratade i telefon. Det kanske lutar åt att vi får ha ett rullande schema över vilka som nyttjar fåtöljen och ha uppsatta tider så alla får ta del av vår nya myshörna.

När vi ändå nämnde Sugis här tidigare så kan jag berätta att jag fortfarande är galet nöjd med den investeringen, oj vad rent och fint det är på golven hemma! Men den lilla borsten som snurrar framtill när den åker runt har haft en tendens att fastna i vissa mattor hemma, speciellt den i vardagsrummet med lite längre lugg som det heter. Borsten trasslar då in sig och sedan fastnar Sugis där och ropar på hjälp på engelska.

– Help me, I am stuck! Eller nåt liknande ropar en robotröst och då måste man gå fram och lossa Sugis från mattan så den kan fortsätta städa.

Det är absolut inte så jobbigt med tanke på att jag inte behövt ta fram min gamla dammsugare nu på flera veckor. Men det som slog mig nu är att jag tror att man kan byta språk på dammsugaren när den pratar, och av någon anledning så känns tyska som ett festligt val av språk på en dammsugare. Undrar vad den ska säga då nästa gång den fastnar…

– Nein! Nein! Nein! Achtung! Warum fastnen sie aus den matten? Ich must eine kleine helpfen gefinnen!

Hahaha! Det där var min skoltyska från sjunde klass som briljerade, eller något liknande. Vi lekte ju mest hänga gubbe och spelade bingo på lektionerna vilket kanske märktes här nu. Men undrar vad den väljer att säga då om den fastnar, jag ska genast undersöka detta här nu ikväll. Gud så spännande!

Annars har jag inte mycket att rapportera, jag har träningsvärk om någon är intresserad av att veta det. Annars rullar vardagen på som vanligt, jag ser dock fram emot en kryssning som är bokad i slutet av oktober! Då kommer de fina herrarna och jag göra Östersjön osäker, och självklart även köpa winegums. Stort tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Henke, det var nog länge sedan han fick en utmärkelse för något här i livet så denna bjuder jag på… Grattis!

Det är verkligen något speciellt med att fylla år numera, man har liksom inte koll på vilken dag det är eller hur mycket man fyller. Utan blir glatt överraskad när någon vänlig själ med koll kommer fram och säger grattis, sedan får man höfta till med en siffra eftersom man inte minns exakt hur mycket man fyller. Haha, så himla märkligt!

När man var yngre däremot, eller barn kanske jag ska vara specifik och säga då var ju födelsedagen årets stora happening liksom! Födelsedagen och julafton, där snackar vi kanske årets två viktigaste dagar. Och man hade nedräkning av hur många dagar det är kvar, gjorde önskelistor, satt och kryssade i det man önskade sig i leksakskatalogerna. Det var ju ett helt projekt att undersöka och önska sig presenter, men samtidigt lite utav det mest spännande som fanns på den tiden. Numera brukar familjen fråga om det är något speciellt man önskar sig sen sker en liten insamling, och nu har man ju lärt sig att det är lönlöst att önska sig saker som man vet att man ändå inte kommer att få. När jag var liten fanns det ju en hel del bra grejer på den där önskelistan som man drömde om att få, och listan kunde bli både lång och skrämmande för mina föräldrar. Eller vad sägs om exempelvis pirayor, ett lasersvärd, enorma LEGO-byggen eller en sådan där liten röd grej man stoppade i en snurrskiva med bilder som man kikade på mot ljuset. Nu kanske ni tycker att jag önskar mig saker ganska oansvarigt och bara ser det till materiella ting, men för mig fanns en mening med allt. Okej jag kan förklara här nedan…

Pirayor – Jag har alltid varit fascinerad av dessa köttätande fiskar, speciellt efter att ha sett dem i en av mina favoritfilmer som barn där en skurk har ett stort grönt akvarium med pirayor. Där stoppade de ner typ en stor lammfiol eller liknande och så bubblade vattnet som värsta jacuzzin när pirayorna kastade sig över festmåltiden, sedan när den muskulösa skurken drog upp lammfiolen igen så var det bara ett stort ben kvar. Jag ville så gärna testa detta hemma med kycklingklubbor, och det fanns en djuraffär i Jordbro på den tiden som sålde pirayor. När jag passionerat berättade om dessa för min mor blev svaret nej, de kunde ju bita mina småsyskon. Vad är det för förklaring? Om de stoppade ner fingret bland mina pirayor får de väl skylla sig själv tyckte jag, så det blev tyvärr aldrig några pirayor för min del…

Lasersvärd – Ni vet ett sådant som Luke Skywalker har i Star Wars, ja men herregud ett sådant ville man ju ha på den tiden! Nu finns det ju ganska snygga samlarobjekt till lasersvärd som man kan köpa om man vill, och jag fick faktiskt ett rött av en gammal arbetskamrat tidigare. Men då var jag ju vuxen och kunde inte riktigt nyttja det på samma sätt som jag tänkte mig när jag var barn. Då sprang man runt i lekparken och fäktades med träpinnar samtidigt som man gjorde ljudeffekter med munnen så att det lät som ett riktigt lasersvärd. Ja skratta ni, men många prinsessor har jag räddat i min barndom det kan jag lova er!

Hund – Alla barns stora dröm, och jag vill än idag skaffa hund. Tyvärr fungerar det ju inte i dagsläget men så fort möjligheten dyker upp kommer jag skaffa mig en Pubert (Pubbe). Det namnet var egentligen tänkt till min förstfödda son men den idén sköts snabbt ner av hon som hävdade sig vara modern till barnet. Så nu får det bli namnet på min hund i framtiden istället! Och jag har ju alltid drömt om att ha en hund som ser ut som en varg, helst en riktig varg om jag får tag i en men det är nog högst tveksamt. Det får nog bli en Jämthund eller en Husky i så fall, eller något liknande. Men då bör man ju vara en hurtig person som aktiverar dem varje dag och det är jag ju inte, jag får kanske tänka igenom detta en vända till innan det är dags…

Dator – Alla smågrabbars dröm när jag var barn! Numera finns det ju datorer i nästan varje människas hem, men inte när jag var barn. Mina kompisar och jag ville så gärna ha en egen dator, och en av mina barndomsvänner Tony hade minsann en dator hemma som hans pappa hade ordnat. De hade en liten svart eller brun dator först men jag minns ej vad den heter, men den var inte lika rolig som den dagen de hade skaffat en Commodore 64. Där snackar vi framtiden på den gamla goda tiden! Man stoppade i ett kassettband med spelet på i en liten bandspelare som var kopplad till datorn, sedan tryckte man på play och väntade tills bandet spelat upp sig och först då var spelet redo att spelas! För det mesta, ibland var man tvungen att vända sida på kassettbandet och fortsätta laddningen så det kunde ju ta sin tid det där, men då kunde man köra bilbana eller något undertiden. Men så mycket glädje och minnen som denna dator har gett oss, det går ej att förklara. Så en sådan dator ville jag såklart ha också, men det blev ingen Commodore 64 för mig. Jag sparade ihop till en Atari istället som jag köpte flera år senare, men det är en annan historia som vi kan ta en annan gång.

Delfin – Alla som har sett TV-serien om delfinen Flipper räcker upp en hand! Denna hoppande och högljudda delfin sändes på TV varje morgon under en tid när jag var liten, och det serien lyckades med bäst var ju att lyfta fram vilka fördelar det finns att äga en alldeles egen delfin. Och jag som är orolig till havs och har målat upp mardrömsscenarion där både hajar och späckhuggare går till attack mot lilla mig skulle ju verkligen behöva en egen delfin som kan skydda mig. Men vi hade ingen sjö eller liknande där jag bodde som barn utan då skulle jag få ha den i sjön Rudan en bra bit bort, eller så skulle delfinen få ligga i badkaret hemma och detta fattade jag ju själv att det inte skulle fungera. Så min mor lät mig köpa två små vattensköldpaddor istället, men de utvecklades varken till ninjapaddor eller bubblade som en jacuzzi när de åt kycklingklubbor. Så på grund av deras dåliga samarbetsförmåga så fick dessa två sköldpaddor bara bo hos mig i några år innan de fick flytta vidare till ett nytt hem…

TV-spel – De flesta av mina vänner ägde ett Nintendo eller ett SEGA på den här tiden, men inte jag. Detta stod nog med på min önskelista i många MÅNGA år innan jag slutligen sparade ihop pengar och köpte ett Nintendo ihop med min lillebror. Jag behöver nog inte förklara vilken magisk underhållning denna maskin erbjöd oss, alla ni som levde på den tiden och spelade Nintendo vet vad jag pratar om redan. Ni andra, skäms på er!

Häst – Åh nu har han tittat på filmerna om ”Svarta Hingsten” och vill därför ha en egen häst tänker ni säkert, men det är fel! Jag ville nämligen bli en ny barn-Zorro som hjälpte de fattiga och stal från de rika likt Robin Hood, och för detta ärofyllda uppdrag så behövdes det en häst. Det fanns många storslagna planer på hur jag skulle göra grannskapet i Jordbro till en tryggare plats när jag sittandes på hästryggen for fram och viftade med mitt lasersvärd så att manteln fladdrade med vinden. Detta blev det såklart inget av med, för en dum allergi utvecklades i min kropp som gjorde att jag än idag inte kan vara nära hästar för länge. Annars hade jag med största sannolikhet ridit runt på stadens gator än idag och vi hade inte alls haft den höga brottsligheten vi nu får uppleva…

Motorcross – Jag vet inte varför jag envisades med att önskad mig denna, jag fick ju en tydlig förklaring av min far att man inte får köra motorcross hur som helst. Och därmed sprack ju mina framtidsplaner på hur jag ville nyttja den så då var det ju bara att lägga ner allt, men jag tror att den fick stå kvar på någon önskelista ett tag till bara för att symbolisera mitt missnöje med de lagar och regler som begränsar framförandet av min tilltänkta motorcross som skulle ge mig så många nya möjligheter här i livet.

LEGO – Vet inte om detta behöver någon förklaring egentligen, för alla barn gillar väl LEGO? För min del handlade det även om att jag kunde bygga sådant jag själv inte kunde köpa, och just LEGO fungerade ju väldigt bra i detta syfte! Jag ville exempelvis ha rymdskeppen från Star Wars till mina actionfigurer men dessa skepp kostade ju massor, så när jag inte fick något sådant så byggde jag rymdskepp i LEGO istället. När jag lekte hemlig spion men inte fick en leksakspistol att använda i självförsvar så byggde jag en pistol av LEGO. Det finns många fler exempel på vad som skapades med hjälp av dessa små plastbitar i min barndom, så detta var något återkommande på önskelistorna varje år.

Den röda grejen – Jag vet inte vad denna sak heter, men typ ALLA hade en sådan! Så självklart ville jag också ha en egen, så fungerar ju barn. Istället fick jag bygga ihop en egen variant av en stor tändsticksask med titthål i, sedan lånade jag morsans negativ från hennes framkallade foton i smyg för att komma så nära denna upplevelse som möjligt. Men det var aldrig riktigt samma sak att titta på födelsedagsfiranden med släkten i min tändsticksask när mina kompisar hade bilder på vilda djur och liknande safariäventyr på sina ”bildskivor” som medföljde denna underskattade lilla apparat…

Nåväl, inget av detta återfinns numera på min önskelista. I år önskade jag mig istället rödvin till min fina vinkyl, två vita orkidéer som fortfarande lever och ett presentkort på IKEA. Och vet ni, jag fick allt jag önskade mig! Detta skedde när vi förra helgen firade alla i släkten som fyllt eller fyller år nu i september, det blev såklart gofika och hela rubbet. Stort tack alla som kom och firade mig, och tack Marcus för att bilderna du publicerade på Facebook på min födelsedag nådde några av de högsta cheferna på mitt jobb…

Jag har missat att skriva om detta, men för någon vecka sedan så bönade och bad barnen mig om att få åka till Yoump och hoppa runt där. Så vi bokade tid och åkte dit, det var fullständigt livsfarligt för en man av min kaliber! Så jag köpte en kopp kaffe som serverades i en urläcker pappmugg och tittade på barnen medan de hoppade runt konstant under en hel timme, men när det var ca 10 minuter kvar så kom de en efter en och var helt slut och ville åka hem. De var då så trötta att de inte ens orkade hålla i en varmkorv med bröd efteråt, de ville bara hem. Det ser jag som en lyckad aktivitet om de tog ut sig så pass mycket så energinivån landade på noll, så då var det bara att åka hem och ladda om batterierna igen då!

Självklart ska jag väl passa på att nämna att Djurgården vann fotbollsderbyt mot Hammarby i söndags, ÄNTLIGEN! Dessa derbyn som varit så underhållande och roliga att titta på tidigare har de senaste 10 åren varit mer förknippade med ångest och förtvivlan, så det var härligt att få uppleva den glädjen igen. Stort tack för att ni läser, men detta var allt för denna gången. Nu hoppas jag att ni alla får en riktigt skön och härlig helg, ha det biff!

DAGENS JERKER går till alla ungdomar med A-traktorer och mopedbilar ute på Värmdö, för de är fasen en hel del numera. Jag har inget emot ungdomarna eller deras fordon heller för den delen, men det har ju skett någon form av explosiv ökning av dessa tycker jag. Och det faller sig tyvärr som så att när man har en tid att passa eller är som mest stressad så lyckas man självklart hamna bakom en sådan där rackare, och ibland är de flera och färdas fram i kolonn för tusan och då kommer man ju aldrig fram dit man ska! I en perfekt värld där jag var kung så skulle dessa ej få framföras hur som helst utan enbart mellan kl.02.00 – 04.00 på nätterna, övrig tid lämpar de sig bäst parkerade på ungdomarnas föräldrars garageuppfarter där de kan samlas för läskdrickande och putsande på fordonen eller något. Eller så får de se till att gasa på när jag kommer, jag är ju mitt i karriären och har inte tid med deras sölande! Säkert är allt Henkes fel på något vis så kanske att jag ändrar mig här nu och ger utmärkelsen till honom istället, ja så får det bli. Henke du har den…

Brrr… Så känns det på mornarna numera, lite friskt och svalt i luften så att säga. Så numera är det ullkavajen som gäller när man åker till jobbet, den är varm och skön. Men jag vill mentalt inte ge upp sommaren ännu, utan hoppas in i det sista på lite varmare temperaturer här nu i höst innan vintern gör entré. Hösten som är så härlig!

– Hej! Kul att se dig!

Ja så sa Pia till mig när vi möttes vid kaffemaskinen på jobbet idag, och genast blev min tisdag en smula jättemycket bättre. Det tackar jag för, hoppas att alla ni andra där ute också har en bra tisdag!

Det tog sin tid men nu har jag återhämtat mig från helgen stora äventyr i Tyresta nationalpark, Marcus verkar vara bättre tränad än mig för han gav sig iväg på en walkabout inne på Södermalm i söndags den galningen. Jag har fått mycket frågor om allt som hände i lördags, det mesta gäller vilddjuren och hur Marcus stoppade en potentiell miljökatastrof. Men sen har vi de lite mer udda frågorna som exempelvis varför vi utsätter oss frivilligt för denna typ av faror som självaste Bear Grylls skulle undvika, och sen har vi Henke som ville veta alla detaljer kring om det uppstått någon sorts kärlek mellan Marcus och mig där ute i vildmarken. Han tycks tråna efter samkönad kärlek och intimitet eller liknande och refererar ofta till sin favoritfilm ”Brokeback Mountain” så fort han får höra att killar gör något tillsammans, vilket han gjorde även denna gången på Facebook. Och det är absolut inte något fel alls! Men jag kan berätta för er alla att Marcus och mitt äventyr i helgen var enbart i professionellt syfte att tämja vildmarken och inget annat, sen får vi hoppas att Henkes kärlekshunger stillas på något annat sätt så han känner mer harmoni i sin kropp.

Hemma har vi fått en ny familjemedlem! Nej det är inte ett hårigt eller gulligt litet husdjur, även om man kanske kan tro det. Nej det är faktiskt en robotdammsugare! Länge har jag funderat på om detta är något att investera i eller om det bara är en onödig skitsak, men efter att ha hört så många som är supernöjda med sina robotdammsugare så har jag nu investerat i en egen till vår familj. Och den var ju mycket mer avancerad än jag kunde föreställa mig! Den loggade in sig på vårt wifi här hemma och den pratar engelska med mig, allt detta var lite obehagligt i början efter som jag sett alla filmer om ”The Terminator”. Och man vill ju inte vakna mitt i natten av en sugande robotröst nedanför sängen…

– Jimmy Hanell? Frågar den på robotengelska.

– Öh… Va? Eller… Yes? Svarar jag förmodligen yrvaket.

Sedan hoppar den upp i min säng och borstar ihjäl mig! För att avslutningsvis dammsuga upp alla spår av mig och sedan hamnar man i något TV-program för ouppklarade mordfall. Nej jag vet inte om jag vill ha den där robotdammsugaren längre…

Men innan den får planer på att ta över mig och mitt hem så skötte den sig väldigt bra! Jag fick hem denna robot igår, och kopplade in allt så att den kunde börja jobba. Men medan den stod där i sitt lilla hus eller plattform och laddade upp sig så skulle jag konfigurera appen för denna lilla mackapär, man kunde ställa in ett städschema och skapa kartor för hur den ska städa. Men sedan kom vi till det märkliga, man skulle ge roboten ett namn. Och då var det återigen just denna robot som först poppade upp i huvudet…

Men nej, jag har inte döpt dammsugaren till Arnold eller Terminator. Utan istället fick den namnet Sugis för att det skulle vara mer barnvänligt, och det namnet kanske inte var så smart när jag tänkte vidare på saken. Men sak samma, det kanske går att ändra senare! Sugis första uppgift när den var fulladdad och klar var att städa alla golv i lägenheten för att skapa en karta åt sig själv som den kan använda i framtiden. Och det var rätt gulligt att se hur den försiktigt tog sig fram överallt, och det blev ju rent och snyggt!

Den städar mycket bättre än jag kunde föreställa mig, sedan hittade den Theos försvunna små legobitar som den knuffade runt framför sig. Jättebra! Jag hörde hur den försvann in i mitt sovrum och sedan barnen rum, vilken fantastisk robot. Och när den var i köket så tystnade den efter en stund, sedan kom den körandes tillbaka till sitt lilla hus och parkerade fint. Haha, jag skrattade så mycket åt detta och är lite imponerad över vilken bra investering jag gjort. Men ni ska inte tro att det slutade där…

När jag hade borstat tänderna och började göra mig redo för sängen så gick jag runt där i lägenheten och började släcka ner överallt, då startade plötsligt Sugis upp sig av någon anledning och skenade iväg rakt in under soffan. Jo men visst! Så jag kröp runt där i bara underkläder och försökte fånga den men lyckades inte, och hörde hur den pangade in mot väggen till grannen flera gånger. Grannarna måste ju tro att jag spelade hockey inomhus eller något liknande, men jag fick fasen inte tag på Sugis långt där inunder soffan. Då kom jag ju på att man kan kalla hem den med hjälp av mobilappen, men självklart tog det ett tag innan jag lyckades med detta. Och jag hade ingen lust att dra fram bordet och soffan får att fånga den, men tillslut åkte den och parkerade igen av sig själv. Vet inte ens om jag gjorde något rätt, men kunde ju inte förstå vad det tagit åt Sugis där på kvällen. Jag kan ju inte ha en rebellisk och skenande robotdammsugare hemma, då känns det ju som att Skynet från ”Terminator” filmerna finns på riktigt vilket är en smula oroväckande. Men efter lite skräckblandade känslor så tror jag mig ha funnit orsaken till att den skenade iväg som den gjorde, när den städade och tystnade i köket tidigare så var det troligen på grund av att batterinivån var låg. Så den var inte klar med sitt mission att reka lägenheten medan den städade, och nu ville den ge sig ut för att avsluta sitt uppdrag. Jag hoppas att det inte finns någon annan bakomliggande orsak till Sugis beteende för jag vill inte ha en skenande robotdammsugare som far fram här hemma. Men jag ber att få återkomma till Sugis med en recension lite senare när den fått jobba lite, men hittills verkar det ha varit mitt kanske bästa köp i år!

Nu är det dags för höstens första föräldramöte, detta ska ske digitalt och det är Frejas skola som är först ut. Eftersom hon börjat i en ny skola så blir det intressant att höra vad de har att säga, och efter det så ska jag ge mig ut på en motionsrunda eftersom jag inte hann med det innan mötet här nu. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går kort och gott till fotbollsklubbarna AIK och Hammarby som mirakulöst lyckades vinna sina Allsvenska matcher nu i helgen. Medan Djurgården bara lyckades krysta fram en förlust mot Sirius på bortaplan, så nu toppar plötsligt AIK tabellen. Vi som kan det här med fotboll vet ju att det är högst tillfälligt, men det hindrar ju inte diverse AIK:are att säga onödiga saker om läget just nu. Sluta med det nu genast, tack! Hammarby får säga vad de vill för de lyckas ju ändå aldrig vinna något så det spelar liksom ingen roll…

Har fler än jag noterat att det regnat en del sista tiden? Det har ju inte vräkt ner samma mängder som i exempelvis Gävle, men nog har det regnat en hel del tycker jag. Och oftast regnar det hårt på nätterna, så pass mycket att regndropparna smattrar högt mot sovrumsfönstret och väcker mig flera gånger per natt. Men jag är glad över att ha tak över huvudet och ett varmt täcka att värma mig med, så jag slipper i alla fall bli blöt.

Vildmarken! Alltså vi har ju massor av grönområden och skog här i Haninge, och idag valde min gode vän Marcus och jag att ge oss ut i en av de farligaste skogarna vi har här i Sverige. Tyresta nationalpark…

Vi har alla kunna läsa om vargen som strök runt där för några år sedan, och jag tror personligen att den läskiga figuren Sommarskuggan har sitt ursprung i dessa skogar. Planen var att vi skulle plocka svamp och ta med oss matsäck för en lugn dag i nationalparken, men tyvärr föll halva sällskapet bort så det blev bara vi två. Och vi insåg samtidigt att våra kunskaper om de olika svampsorterna var högst begränsade, dessutom så gillar jag inte ens att äta svamp. Bortsett från kantareller, de går bra i sås och liknande. Därför valde vi istället att utforska nationalparken och dess djurliv. Vi klädde på oss varma kläder och packade ihop förnödenheter för att eventuellt klara av några dygn ute i vildmarken om det skulle behövas. Marcus tänkte ett steg längre och packade även med sig sin selfie-stick utifall vi skulle hamna i nöd. Vi fick dessvärre klara oss utan någon yxa eftersom det ansvaret vilade på en av våra vänner som tyvärr inte kunde följa med oss på detta äventyr, istället fick vi förlita oss på våra egna händer och lärdomar om skogen. Vi var dock förutsägande båda två och valde kläder med orangea detaljer som skulle synas tydligt där ute i vildmarken, Marcus gjorde detta val med tanke på att det kunde pågå någon form av jaktaktivitet där ute i skogen. Och man vill ju inte bli misstagen för en älg och bli skadeskjuten långt bort från civilisationen, så där tänkte han ju helt rätt. Jag valde byxor med en orange dragkedja på ena benet, så att helikoptrarna lättare skulle hitta oss om en stor sökinsats skulle bli nödvändig.

Vi gjorde oss redo och påbörjade vår äventyrliga vandring, och ganska omgående stötte vi på vårt första möte med ett riktigt vilddjur. Efter att ha kämpat oss för en lång uppförsbacke så såg vi något mörkt framför oss på marken och när vi kom närmare så såg vi att det handlade om en potentiellt giftig svart groda. Nu är varken Marcus eller jag några zoologer och kunde inte avgöra om denna groda var giftig eller ej, men det var ändå fullt tänkbart att urbefolkningen i Tyresta använt sig av just denna art till sina giftiga pilar förr i tiden. Vi stannade upp och tittade närmare på vilddjuret, men då började den röra på sig åt vårt håll och gjorde sedan ett farligt utfall med frambenen som fick oss att raskt springa vidare.

När vi hämtat andan efter vår flykt så kändes det lite bättre, tänk att vi faktiskt kunde ha dött där innan vårt äventyr ens hade börjat. Men det skulle inte dröja länge innan vi skulle få nya problem när vi valde att vika av från vår vanliga stig. Vi gillar ju att leva farligt och gav oss iväg ut på främmande mark när ett nytt vilddjur fick syn på oss, ett djur som på engelska kallas för ”a killer squirrel”…

Vi stannade upp och Marcus pekade med hela armen för att varna mig, där längre fram korsade den vår väg. Skulle vi vända tillbaka, eller vågade vi chansa på att den inte såg oss? Vi gick med försiktiga steg framåt och hoppades att vi obemärkta kunde passera vilddjuret, risken fanns ju att resten av dennes crew var i närheten och vi ville verkligen undvika ett möte med alla dessa om vi skulle komma därifrån med livet i behåll. Sakta smög vi fram, och lyckades tack och lov ta oss förbi oskadda. Dessa så kallade killer squirrels är ofta beväpnade med kniv och gnagartänder, fullkomligt livsfarliga!

När vi vandrat längre ut i vildmarken så började energin ta slut, det var dags att slå läger. Det lokala monsunregnet upphörde direkt när Marcus öppnade sin kaffetermos, och jag höll utkik efter rovdjur och tjuvjägare. Det var inte så varmt och skönt ute denna dag så lite varmt kaffe och vildmarksmuffins bakade på vilda blåbär gjorde susen. Vi passade även på att reka närområdet utifall vi skulle behöva övernatta i skogen, och mitt öga lokaliserade snabbt potentiella platser där vi kunde gräva oss en stridsgrop för att hålla värmen. Det fanns gott om små kvistar och pinnar också, eftersom vi båda har lärt oss av Joey i TV-serien ”Vänner” att man kan använda dessa för att stava ”PLEH” (HELP baklänges så att helikoptrarna kan läsa det från luften). Men inget av dessa behövdes, utan när vi var mätta och belåtna så fortsatte vi vår vandring rakt ut i ingenmansland, till vilka okända marker skulle våra ben ta oss. Det var frågan…

Det lokala monsunregnet fyllde skogen med små sjöar som var svåra att passera, vi fick ibland gå långa omvägar för att ta oss fram. På en plats blev vi alldeles ställda när en forsande älv som kom upp från underjorden korsade vår väg, vi följde denna älv och såg hur den skapade vattenfall längs dess framfart hela vägen fram. Tillslut lugnade sig den forsande älven och fördelade sig till mindre bäckar och vattendrag. Efter ett tag såg vi dock något helt otroligt, en enorm vattensamling hade bildats och kunde ej rinna undan ordentligt på grund av all bråte i naturen som blockerade dess naturliga flöde. Mullemeriterade Marcus agerade direkt och vadade ut i vattnet med sina stövlar med risk för sitt eget liv, och röjde resolut bort alla kvistar och annat som samlats likt en bäverdamm. Nu släpptes vattnet fram igen och tack vare detta hjältemod så räddade Marcus hela Haninge från en eventuell miljökatastrof. Vi kunde ha haft ett nytt scenario likt det i Gävle om det inte vore för honom. Jag blev helt ställd över det inträffade men är så tacksam över hans snabbtänkta agerande, vi kunde faktiskt ha drunknat om vi inte varit försiktiga och jag tycker att hela Haninge har honom att tacka för att vi slapp översvämningar i hela kommunen.

Vår vandring fortsatte genom skog och mark, och även om vi njöt av våra djupa samtal och den friska luften så började orken ta ut sin rätt. Då kom det som en skänk från ovan, en stig och människor syntes längre fram! Vi måste ha gått runt hela nationalparken och verkade vara tillbaka på den välkända barnvagnsslingan igen. Dock befann vi oss högt uppe på en höjd, och att gå nedför är jobbigare för benen. Så vi genomförde så kallade kommandorullningar ner genom skogen, träd föll omkull och klyvdes på mitten. Människorna blev chockade och rusade bort med sina barnvagnar och husdjur, men vi tog oss ju ner med bravur. Det blev lite stökigt där bland träden efter oss men det kommer att växa nya träd där sen, lite som Elton John sjunger om i låten ”The circle of life”.

Ja vilken dag, vilket äventyr! Detta kändes dock lite för enkelt och jag har funderat en hel del nu sedan jag kom hem om vi inte borde bestiga berget Kilimanjaro i Afrika eller utforska vildmarken i Alaska nästa gång. Kanske kan vi paddla SUP längs floden Nilen eller Yukon! Fast det är klart, då måste vi ha varsin pinne med oss så inte hungriga krokodiler eller arga björnar kommer för nära och skadar oss. Vore ju sjukt jobbigt om de bet hål på våra paddleboards där ute mitt i vildmarken. Nåja, tack för ett härligt och småfarligt äventyr Marcus! Detta gör vi snart om igen.

Jag tänkte inte skriva mycket mer än så, efter dagens alla intryck och upplevelser så måste jag nog vila lite här nu. Så jag säger hej till soffan, och sen riktar jag ett stort tack för att ni läser. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Bring som skulle leverera ett paket till mig. Vilken otroligt rörig tjänst de erbjöd! Trodde först att jag skulle hämta ut min försändelse på ett utlämningsställe, men fick då ett mail och SMS om att jag kunde välja hemleverans. Toppen tänkte jag! Så självklart gjorde jag det, men man fick inte välja datum eller tidsfönster. Okej då gör man väl det senare, men när min bokningsbekräftelse kom stod det att de levererar dagtid mellan kl.8-17. Det var ju ett härligt tidsfönster att förhålla sig till, och varför gick det inte att välja leverans kvällstid? Jag försöker då boka av min hemleverans eftersom jag jobbar dagtid, men det gick inte. Nåja, då försöker jag boka in den där jäkla hemleveransen nästa vecka istället, då kanske jag kan jobba hemifrån den dagen. Sen dagen efter kl.08.27 får jag ett SMS där det står att min leverans är lastad och kommer att levereras samma dag, då fick jag psykbryt… Ska man inte ens få välja vilken dag man tar emot paketet? Jag var ju redan på jobbet när de skickade ut detta, så jag fick surt avbryta mitt arbete och åka hem. Så den tjänsten kommer jag aldrig välja av Bring igen, och förhoppningsvis slipper jag ha att göra med dem i framtiden…

Skolorna ringer nu in alla eleverna igen efter ett långt och härligt sommarlov. Så nu är det även dags för barnen att återgå till vardagsrutinerna!

Freja började sin nya skola i onsdags och går numera på Kulturama, hon har längtat tillbaka till skolan väldigt mycket. Hon är peppad och tycker det ska bli kul att börja i en för henne helt ny skola. Theo längtade efter att få leka med sina kompisar och spela fotboll på rasterna igen, men tycker inte att själva skolan är riktigt lika lockande. Även om han sagt att det känns spännande att börja i tredje klass nu, då är man ju störst på lågstadiet. Nova informerade mig att hon inte hade längtat ett endaste dugg och var inte peppad för fem öre att få börja skolan igen. Hon vill ha mer sommarlov så hon kan leka med sina kompisar och bada hela dagarna. När jag pratade med henne på telefon kvällen innan skolan började så frågade jag om hon såg fram emot att börja skolan igen i deras nya klassrum och med nya skolämnen dessutom. Så kan hon ju leka med sina kompisar där hela dagarna.

– Men jag behöver ju inte gå i skolan för att leka med dom. Vi kan faktiskt leka ändå här hemma… Sen så är matte skittråkigt…

Så förklarade hon sin syn på saken, haha! Jag kan hålla med hennes kloka ord, hon behöver ju inte skolan för att leka med sina kompisar. Hon är smart den ungen, så hon kanske inte behöver gå i skolan längre om hon själv skulle fått välja. Detta fick mig att minnas något som Freja sa till mig när hon gick i första klass…

– Pappa, idag klarade jag av att gå armgång i den stora klätterställningen på skolgården. Så nu kan jag göra alla grejer i klätterställningen och behöver inte gå i skolan längre…

Tänk om det vore så enkelt, härligt ändå! Jag minns själv att jag trivdes väldigt bra på sommarloven som barn och inte heller var så förtjust i att återgå till skolan. Att ha en tidig tid att passa på morgonen och inte få vara uppe lika länge på kvällarna var tråkigt. Men man kommer snabbt in i gamla rutiner igen, så snart är nog vardagen som vanligt igen.

Får man ljuga? Jag är i alla fall uppvuxen med filosofin att ljuga är dåligt och att det ska man inte göra. Ändå så har min syster ljugit för mig…

– Men Jimmy du måste följa med och spela padel, du kommer älska det!

Det var lögn nummer ett, här kommer lögn nummer två…

– Men det är inte så jobbigt, jag lovar!

Det var bara en massa ljug! För igår så provade jag padel, jag hade med mig rack och mina snabbaste skor och allting. Min syster hade bokat in oss två och även min bror Max tillsammans med vår kusin Rikard. Och vi började lite försiktigt med att bolla fram och tillbaka, så långt gick allt bra. Det tog ett tag att vänja sig med hur bollen studsade och hur hårt man skulle slå, men sen kom den ena känningen efter den andra. Först började det ila i knäna, men jag bet ihop. Sedan drog det i ljumskarna, men jag… jag bet ihop… Sedan så började det bli ömt i skulderbladen… men jag bet ihop!

– Nu har vi värmt upp i 15 minuter så nu kan vi börja spela på riktigt. Sa Linda.

– Skojar du med mig nu! Vadå spela på riktigt, jag håller på att dö padeldöden här och fick nästan en boll rätt i ansiktet! Protesterade jag högt.

Alla bara skrattade åt mig, men vi började spela. Det var ju bara 15 minuter kvar av vår bokning nu så det skulle jag väl orka tänkte jag.

– Vi har planen i 30 minuter va? Frågade jag.

– Nej nej, en hel timme! Svarade Linda glatt.

Jag spelade klart men unfriendade henne direkt från Facebook när jag kom hem… Haha, nej såklart jag inte gjorde det. Och det var roligt att spela padel, jag tycker nog dock inte att det levde upp till hypen det varit kring allt detta. Men jag kommer spela igen, får se när det blir bara. Min kropp är inte lika upphetsad över att återvända till padelhallen, men jag ska nog lyckas övertala den.

Några av er har kanske redan upptäckt detta, men nu ligger bloggen utanför WordPress och har istället en helt egen hemsida. Så ni som inte är registrerade följare kan istället välja att spara länken här nedan så slipper ni googla fram bloggen när ni vill läsa.

https://pappatarzan.com/

Barnen och jag hade förra helgen årets kräftskiva hemma hos oss. Det var bara vi som kräftade loss och höll det litet, men kanske kan man träffa släkt och vänner nästa år och ha en kräftskiva tillsammans. Det vore roligt!

Barnen har nu lärt sig skala kräftorna själva, vilket underlättar en hel del. Förra året hann jag väl äta typ tre kräftor, sedan satt jag mest och skalade åt barnen medan de åt. Så nu njöt vi för fullt och de var så lyckliga, tänk att de är så förtjusta i skaldjur. Jag åt lite av de andra godsakerna, är ju inte lika galet förtjust i kräftor så då fick barnen äta upp dom. Sedan kokade jag ihop en fond på skalresterna och unnade oss hummersoppa till lunch på söndagen. Jättegott! Det gillade alla här hemma, även jag. Nova tyckte det var den godaste soppa hon ätit, den kommentaren värmde gott i mitt hjärta.

Det fick bli allt för denna gången, nu är det fredagsmys som gäller här hemma. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till arga Henke på jobbet. Jag fick upp ett minne på Facebook idag där det var en bild på en liten lapp som vi fann i anslutning till hans skåp på jobbet för några år sedan. Den var fin på sitt sätt och hade ett tydligt budskap, men trots detta så blev Henke sådär arg som bara han kan bli. Kärlek kommer ju i alla dess former, är den verkligen så upprörande eller vad tycker ni?

Är hösten här, nu redan? Nej det går jag inte med på, det är ju massor av härliga sommardagar kvar även om vädret varit lite svalare och aningen fuktigare sista tiden. Men jag tror att solen snart är tillbaka och värmer oss igen, bara vänta och se!

Kan dock inte låta bli att lida med folket runtom medelhavet som just nu ser sina hem brinna ner till följd av de enorma bränderna som härjar där, det måste vara fruktansvärt att se hur elden slukar allt i sin väg. Bilderna från ön Evia i Grekland är svåra att ta in, tyckte mig läsa att de har haft den värsta värmeböljan på över 30år och det brinner verkligen överallt. Människor evakueras från ön och Sverige och flera andra länder i EU hjälper till med släckningsarbetet genom att skicka flygplan som ska vattenbomba ön. Hoppas att det inte är för sent bara, elden drar fram oroväckande snabbt och ödelägger by för by. Och även om vi befinner oss på långt avstånd från händelsernas centrum så ska vi inte glömma hur det var här hemma i Sverige för några år sedan när de enorma skogsbränderna härjade fram och totalförstörde enorma områden. Tankarna går till alla de drabbade och jag önskar det fanns något man kunde göra för att hjälpa dem på plats, kanske finns det hjälporganisationer man kan stödja. Ska undersöka detta vidare…

Nu är OS i Tokyo över, men jag har knappt tittat något alls på detta. Det sändes ju väldigt udda tider för att det skulle passa mig, men jag hann hem och såg Sverige spela OS-finalen i fotboll. Sverige gjorde en strålande bra turnering och fick möta Kanada i finalen, det var en jämn match där jag nog ändå tycker att Sverige var det bättre laget. Men allt skulle avgöras på straffar och där drog dessvärre Kanada det längsta strået och vann guldet, vilket kändes oerhört tungt eftersom jag tyckte Sverige var det bättre laget den här matchen. Det var många tomma blickar och besvikna intervjuer efteråt, men när allt kommer omkring och besvikelsen har lagt sig så ska de vara enormt stolta för sin insats. En silvermedalj är inte alls dåligt och det ser onekligen ljust ut för svensk fotboll, vilka hjältar!

Sammanfattningsvis blev det ett bra OS ur ett svenskt perspektiv, där kanske främst guldmedaljerna till diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Armand Duplantis var det som intresserade mig mest. Men även de andra svenska medaljörerna gjorde ett fantastiskt OS, inte minst Sarah Sjöström som presterade otroligt bra i simningen trots att hon precis återhämtat sig från sin brutna arm. Starkt jobbat och inte alls illa för det lilla landet lagom i dessa sammanhang. Stort grattis!

Äntligen! Jag har nu hämta ut våra paddleboards (SUP), allt gick ju otroligt mycket fortare än beräknat och dessa skulle ju egentligen inte levererats förrän i slutet av augusti. I regnet gav jag mig iväg för att hämta ut dessa på Port 73, sedan snabbt hem igen för att packa upp och inspektera dem. De är helt enorma! Lite över tre meter långa, det kändes inte så mycket när jag läste igenom min beställning men de fick ju knappt plats i vardagsrummet. Snygga är de också, valde några som smälter in bra i naturen, men de är vita på undersidan vilket är bra om man skulle kapsejsa med brädan där ute på havet. Jag tänker att det förmodligen så kustbevakningens alla räddningshelikoptrar kommer att se mig från luften, en lysande vit bräda med en blek tjockis iförd häftig flytväst som desperat försöker komma tillbaka upp på brädan igen.

Det är alltså på en sådan som jag ska ta upp kampen om Östersjön med min nemesis, Henke… Nu är jag dock nybörjare medan han har lång erfarenhet av att korsa havet under sina resor till Åland, även fast han är lite utav en fegis och gör detta med hjälp av färjorna. Jag tror annars att Henke är en sådan som stryker runt längs stränderna iförd snorkel och knallröda simfenor på fötterna som han plaskar med i vattenbrynet. Han är förmodligen livrädd för Kraken samt att sjögräs ska snudda vid hans hud när han befinner sig i vattnet, men på stranden känner han sig trygg och har för säkerhetsskull en träklubba liggandes på sin badring en bit upp på stranden. Så medan han vankar där på stranden fram och tillbaka och försöker ingjuta mod i sin lilla kropp för att ta sig över havet, ja men då greppar jag min paddel och ger mig iväg på min bräda. Jag tror att jag kommer vinna detta ganska enkelt, om han inte kastar sig ut på sin badring eller liknande och med sin träklubba till påk försöker paddla ikapp mig. Haha, lycka till! Jag kommer smeka vågorna som en graciös sädesärla och fullkomligt flyga fram. Skulle han mot all förmodan hinna ikapp mig om jag exempelvis stöter på Kraken och måste skrämma bort den i en kamp på liv och död, ja då kan jag bara se till att vid nästa område av algblomning skvätta lite alger på honom. Det kommer skrämma livet ur den lilla Henke till att ge upp slaget om Östersjön, och sedan är det jag som är havets konung. Och Kraken…

Alltså, under min semester så såg jag något så vansinnigt roligt som jag vill dela med mig utav. Om ni nu skulle ha missat detta! Någon hade lagt upp en bild på en hemmagjord myggfälla, och om den fungerar i verkligheten så är ett nobelpris nog på sin plats. Eller vad tycker ni?

Barnen har varit uppe i Hälsingland nu sista veckan och haft det strålande bra där vad jag förstått på dem när vi pratat i telefon, men idag kommer de hem igen. Och på fredag så ses vi äntligen igen, som jag har längtat! För att göra det lite extra festligt så tänkte jag att vi skulle ha en liten kräftskiva när de kommer till mig, de älskar ju kräftor så det kommer bli toppen. Och igår kväll så passade jag även på att baka platta pitabröd som vi kan ha till våra hemmagjorda gyros som jag också tänkte att vi skulle äta i helgen, det är ju så vansinnigt gott! Lite hemmagjord sås och marinerade kycklingbitar på det, alltså det är så himla gott att man nästan smäller av…

Ja som ni hör så nalkas det alldeles för mycket godsaker till helgen, så då är det bra om man försöker äta nyttigare däremellan och även rör på sig lite. Så det har jag redan börjat göra nu, röra på mig alltså. I lördags gav jag mig ut i regnet på en löptur, ja säkert flera hundra meter innan jag höll på att dö. Sedan fick jag gå en bit innan jag orkade springa igen, och så höll det på medan jag blev dyngsur i regnet. Men jag förstår ju att man inte ska jämföra sig själv med när man höll igång och tränade mer förr om åren, fast det är väldigt svårt och man svär och blir frustrerad. Dock så har jag äntligen hittat tillbaka till känslan när man är nyduschad och klar, när kroppen liksom pulserar och pyr i efterskalvet av träningen. Den är rätt härlig, fast det kanske är ett tecken på att min kropp inte alls vill detta mer. Men nöjd är man, så nu ska vi se hur länge jag orkar hålla detta uppe och jag ska försöka komma ut två eller tre gånger i veckan i alla fall. Och jag försöker motivera mig med orden från en rörmokare jag en gång kände, han peppade sig själv på ett besynnerligt sätt när han satt på sin träningscykel hemma och kämpade för att komma i form. Vad han sa? Nej det kan jag tyvärr inte skriva här, det är alldeles för ovårdat och olämpligt språk. Eller vad säger du Jocke? Du var där och kanske minns…

Vet ni, snart har jag skrivit 500 inlägg här på bloggen! Vem kunde tro det när jag började, och som en del av bloggens utveckling så har jag nu skaffat en egen webbsida som ni snart ska få se. Spännande va! Jag är väldigt peppad på att se hur den blir, men jag ska själv försöka designa den så det kan faktiskt sluta precis hur som helst. Det kanske slutar med att ni möts av denna bild när ni googlar på hemsidan sen…

Stort tack för att ni läser, önskar er alla en fortsatt fin kväll. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till hunden som stirrade på mig i regnet genom ett staket i lördags när jag var ute på min motionsrunda. Sluta! Jag gillar inte när det händer…

Nu har man lagt en hel arbetsvecka bakom sig efter semesterledigheten, men det har gått väldigt bra att börja arbeta igen. Jag låg självklart vaken lite för länge innan jag kunde somna på söndagen men nu är dygnsrytmen återställd igen!

Är det livsfarligt att ge sig ut på en paddleboard (SUP), jag frågar åt en vän… Haha, nej men jag försöker läsa på om detta och även prata lite med de som jag vet har varit ute och paddlat. Och jag har fått många bra tips, som att exempelvis skaffa en vattentät väska eller liknande att förvara mobil och annat i medan man paddlar. Så det har jag nu köpt, och denna var i en bra storlek så då kan man ju även få med sig matsäck och lite annat när man paddlar iväg. En annan sak som dock verkar vara en vattendelare bland erfarna paddlare är om man behöver flytväst eller ej, man sitter ju förvisso fast i brädan med ett snöre så den inte åker iväg om man trillar av och då kan man ju ta tag i den för att flyta. Till barnen så tänker jag självklart köpa flytvästar som de kan använda, men jag beslutade mig igår för att även skaffa en åt mig själv. För ni som känner mig vet ju att allt, precis ALLT kan hända när jag är på äventyr. Och vattnet är ju inte mitt rätta element utan här har jag lite dålig koll, så det är nog lika bra tänker jag.

– Men vad mesig du är Jimmy, vad tror du ska hända egentligen? Kanske några av er låtsastuffingar tänker då.

Låt mig då berätta om ett otippat men ändå ett fullkomligt rimligt scenario när jag paddlar ut för första gången… Det kan mycket väl vara så att jag ramlar av brädan hela tiden och aldrig kommer ut från strandkanten, eller så kanske jag vänjer mig snabbt och får in rätt teknik! Detta kan ju leda till att jag blir lite övermodig och tar rygg på en finlandsfärja eller liknande, så surfar jag fram på svallvågorna i kölvattnet och bara paddlar på tills man inte ser land längre. När jag upptäcker detta kommer jag inte att hantera situationen särskilt bra, så mycket kan jag nog säga. Det blir nog så att jag i panik försöker paddla in mot vad jag tror är land igen, men förmodligen har jag orienterat mig fel och det jag tycker se ut som en liten fyr längre bort i horisonten är förmodligen en rysk ubåt. Shit och jäklar! I rädslan av att bli skjuten av en torped så vänder jag min bräda alldeles för fort och ramlar av, då kan det ju vara bra med flytväst. Annars hade jag nog tappat fokus och snabbt försökt dyka ner efter min vattentäta väska när jag sakta ser den falla av brädan och sjunka ner mot havets djup. Nu är det inte hela världen att bli av med den, den kostade inte så mycket. Men allt detta onödiga plaskande i brist på simborgarmärket lockar säkert till sig djur, hajar ni…

Nej det vore väl helt galet om det skulle dyka upp en vilsen vithaj som börjar bita på mig där mitt ute på Östersjön, men jag utesluter det inte ändå. Istället minns jag det någon berättat för mig när jag var barn, att om du hamnar i nöd långt ute till havs så kan du slå med handflatorna mot vattenytan och tänka på delfiner så kommer de och räddar dig. Detta är väl definitivt en berättigad situation för att se om det fungerar eller ej?

– Okej Jimpa, tänk på delfiner nu. Tänk Flipper…

Inget händer, inte till en början i alla fall. Jag börjar frysa och försöker med jämna mellanrum ta mig upp på brädan igen men de stora vågorna kastar av mig hela tiden. Det är då det händer… Späckhuggare!

De är ju som en blandning av delfin och haj typ med sina vassa tänder och stora gap, så kanske fungerade det lite att tänka på delfiner ändå. Eller så lockades de snarare av ljudet från det som lät som att någon kastade macka med en enorm stenbumling där ute på havet. Nu har jag ju sett filmen ”Rädda Willy” och vet att de inte äter människor, men det hindrar dem säkert inte från att klyva min bräda på mitten i tron om att det är en platt säl. Med en halv bräda kommer man ju inte flyta länge till, de kommer nog leka med mig där i vattnet och dra ner brädan med mig som fortfarande är fastknuten med foten i det där snöret. Några kalvar till späckhuggarna tycker jag ser rund och rolig ut och knuffar på mig hårt i magen, mobbingen fortsätter tills den ryska ubåten nu kommit närmare och lyckas hitta mig där i vattnet. Späckhuggarna flyr med flinen i halsen och en rysk sjöman, troligen vid namn Vladimir, plockar upp mig ur det iskalla vattnet. Äntligen räddad! Men så fort de förstår att jag är svensk så klipper de av det där snöret till brädan och kastar tillbaka mig i vattnet igen, men behåller brädan som souvenir eller nåt. De skrattar högt och ropar ”sputnik vodka” eller liknande innan ubåten gör en burn-out framför mig och drar iväg. Men svallvågorna blir enorma och jag åker med dem en bit tills jag efter flera timmar tuppar av och sedan spolas upp på Åland där en fiskmås och Henke… Nej, vet ni jag vill inte ha en SUP längre! Eller jo, kanske om jag har en JÄTTESTOR flytväst så kanske det blir bra…

Igår hände det, det var dags för mig att ta den andra dosen av vaccinet mot Covid-19! Alltså den smärtan jag fick uppleva i min arm, det var något fruktansvärt och jag nästan vred mig i plågor strax efteråt!

Min arm föll av! Haha, nej så blev det såklart inte utan det gick bra. Jag måste säga att själva sprutan gick väldigt snabbt och smidigt att ta, de har organiserat allt väldigt bra så jag vill ge en stor eloge till alla som arbetar med att vaccinera oss människor dag ut och dag in. Så nu är jag fullvaccinerad och förhoppningsvis skyddad mot att bli allvarligt sjuk om jag skulle bli smittad i framtiden. Sen ska man ju fortsätta följa restriktionerna ändå och det hoppas jag att alla gör, för kanske kan vi vaccinerade sprida smittan vidare utan att vi vet om det. Nu har jag inte full koll på hur det fungerar men jag lyssnar på Anders Tegnell, säger han att vi ska fortsätta hålla avstånd samt att tvätta händerna och använd munskydd så kör jag på det. För glöm inte bort våra hjältar och hjältinnor inom vården som måste ha dessa skydd på sig hela tiden när de sliter på sina arbetsplatser, så vi ska verkligen inte klaga tycker jag! Tänk på det…

Nu ska jag njuta av den kommande helgen! Vissa av er är förmodligen olämpliga och har semester fortfarande, eller kanske går ni på semester nu. Det är ni alla värda! Men jag har ett par kollegor som väldigt ofta ville berätta att idag, IDAG går de minsann på semester. Gärna flera gånger påtalades detta! Men jag är ju inte den bittra typen, utan funderar istället på hur jag på ett kreativt sätt kan piffa till min närmaste kollegas skrivbord tills hon kommer tillbaka. Det finns ju så många olika varianter att göra detta på, man kan ju förstås använda sig av ballonger och andra traditionella hjälpmedel. Men jag tänker gärna utanför boxen istället och försöker mig nog på något mer annorlunda, men vad det blir får ni kanske se längre fram när de är tillbaka på jobbet igen… Stort tack för att ni läser, ha d biff!

Till alla er som himlade med ögonen och tycker jag är en fegis angående om det kan finnas späckhuggare i Östersjön, läs detta: https://sverigesradio.se/artikel/1197878

DAGENS JERKER går fortsättningsvis till Henke, och så kommer det förbli tills han är tillbaka från sin semester på Åland där han går upp tidigt på morgonen för att stirra på broöppningar och andra häftiga upplevelser.

Hej, jag är Jimmy Hanell. Och välkommen till ett nytt avsnitt av, Jimmy Hanell presenterar Smalltalk – Episode VI.

Varmt välkomna tillbaka, vad jag kan se så har jag inte skrivit ett nytt avsnitt av ”Smalltalk” sedan augusti 2018, det är alltså ungefär tre år sedan sist! Men nu är det alltså dags igen, barnen pratar ju numera så pass bra rent grammatiskt att det sällan blir några roliga fel när det gäller uttal och liknande. Fast jag har samlat på mig lite sedan sist och kommer att låta er ta del av detta här nu!

Först så tänkte jag börja med något som Nova sa under en kort period, och det kunde låta ungefär såhär… Lenig!

– Känn här på min kind, den är väldigt lenig! När jag använde balsam i håret så blev det alldeles lenigt!

Hon är ju något på spåren här, och lenig eller lenigt är alltså något hon upplever som lent. Hon tycker om att känna på sitt hår i duschen precis när hon sköljt ur balsamet, då känns det alldeles glansigt och tydligen lenigt. Eller så kan hon klappa sig på sin kind och sedan berätta att den känns så lenig. Inte så tokigt ändå!

Det finns något mystiskt och spännande, snudd på läskigt till och med när det gäller nästa ord. De snappade upp detta från en film eller något barnprogram, sedan började klä ut sig här hemma för att förvandlas till en… Spinjon!

– Ska vi klä ut oss och leka spinjon? Kolla på mig nu vilken hemlig spinjon jag är!

Detta är kanske inte så svårt för er att lista ut vad det handlar om, vad barnen försöker säga är helt enkelt spion. De hade en period då de klädde ut sig i olika utstyrslar och ibland kunde de till och med ha en mask över ögonen eller en diskret mantel på ryggen, sedan packade de varsin ryggsäck med nödvändiga spinjongrejer som de bar runt på sin rygg. De hade väldigt roligt varje gång, och jag minns själv att jag lekte spion eller hemlig agent som barn. Då iklädd en cowboyhatt, solglasögon, badrock eftersom jag inte hade en trenchcoat och jag bar runt på en gammal portfölj som jag fått av min morfar. Och eftersom jag i stort sett aldrig fick leka med leksaksvapen hemma som barn så hade jag istället varit kreativ och byggt ihop en laserpistol av LEGO som jag förvarade i portföljen tillsammans med en tidning och ett par handklovar. Livet som spinjon kan vara väldigt spännande för ett barn!

Ett av barnen här hemma är aningen mer temperamentsfull än de andra, och det är i de situationer då barnet blir upprört och vill säga sin mening som de roligaste orden kommer ut ur munnen. Ta detta till exempel… Proffsaren!

– Nu pratar du faktiskt som en vuxen eller så tror du att du är någon sorts proffsaren på det här!

Vi som umgås med mina barn vet ganska snabbt vem av barnen som har sagt detta, det är såklart Nova som genom åren sagt så roliga saker. Och speciellt när hon varit arg eller upprörd! Med ordet proffsaren så tror jag att hon menar proffs, att någon är ett proffs på något helt enkelt. Denna gången var hon upprörd på Freja som mindes reglerna till ett kortspel bättre och försökte förklara detta för Nova, men tydligen pratade hon på ett sätt som fick henne att framstå som vuxen eller ett spelproffs. Vi borde kanske anamma detta uttryck i det vardagliga språket lite mer? Inom sporten ishockey kan jag tänka mig att de istället för att säga NHL-proffs om en spelare så kan de väl säga att denna personen arbetar som proffsaren på hockey i NHL, eller hur? Tänk hur det kunde ha låtit då under OS i Turin 2006 när vi hade spelare i Tre Kronor som exempelvis Mats Sundin, lagkapten och proffsaren i den anrika klubben Toronto Maple Leafs som skulle bära fram landslaget genom turneringen. Vilken presentation! Eller om jag kunde spela elbas, och kanske kunde vinna ett pris på någon gala för min fristående musikstil och coola headbangande på scenen. ”Och vinnaren är… Jimmy! Musikgeni och proffsaren på basgitarr i det legendariska rockbandet Gods of Thunder!”

Ganska nyligen så pratade vi om olika valutor hemma, och denna gången handlade det om att Theo sett något han ville köpa på eBay. Jag förklarade att de anger beloppen i dollar, och då verkar det inte så dyrt utan då måste vi räkna om till svenska pengar innan vi vet vad det faktiskt kostar. Och hör och häpna över vår nya valuta… Spänn!

– Jaha, så om jag tar det som står där gånger tio, då blir det rätt i spänn?

Haha, ja här kan man ju inte annat än skratta! För självklart har vi nog alla sagt spänn istället för kronor och barn snappar ju såklart upp detta. Så han var inte alls fel ute, det blev bara väldigt roligt i sammanhanget. Men nu har även han lärt sig att vår valuta faktiskt heter kronor och inte spänn…

Nu kommer det sista ordet och det är något som sades mer för några år sedan, jag har inte hört någon säga det på länge i alla fall. Inte världens svåraste att lista ut kanske, här kommer det… Sovet!

– Varför måste jag sovet så himla tidigt, jag vill vara uppe en stund till! Vet du pappa, förut när du låg i din säng och gjorde sovet så snarkade du!

Ni som först gissade på Sovjet har fel, för att sovet betyder i detta sammanhang att sova. Detta ord eller uttryck har kommit och gått lite under den perioden det var aktuellt, kanske beror det på att de alla sagt det fast i olika stadier. Jag minns det som att Nova var den som använde sig av sovet senast i alla fall, och jag kan idag sakna ord som sovet när det är läggdags för barnen. Kanske att jag borde införa det igen och röra till grammatiken lite?

Det var allt för denna gången, som kanske mycket väl blir den sista. Barnen har ju som jag skrev tidigare här numera blivit väldigt bra på att uttrycka sig verbalt, men jag lovar att fortsätta lyssna efter nya roliga ord och uttryck. Får jag ihop några nya ord så återkommer jag med ytterligare ett avsnitt här, kommentera gärna med era egna upplevelser och ord som ni vill dela med er. Det berikar så oerhört mycket att höra barn uttrycka sig på sina alldeles egna sätt, stort tack för att ni läser!

DAGENS JERKER går inte alls otippat till kungen av dåliga ordval och uttryck, Henke! I mitt senaste blogginlägg så jämrade jag mig lite över att semestern gått för fort och att det redan var dags att återgå till jobbet igen, då var han inte sen att kommentera detta på Facebook genom att retas och berätta att han minsann hade hela tre veckor kvar av sin semester. Men som den vänliga och fina person jag är så svarade jag såklart väldigt diplomatiskt på hans utspel på bästa möjliga sätt…

De sista veckorna kan ha varit de snabbaste jag upplevt i hela mitt liv, kan inte förstå att fyra veckor har gått redan och att sommarens semester nu är över. Men jag ska absolut inte klaga, det har varit helt otroligt fina veckor med bra väder och roliga upplevelser.

Men hur tusan spenderade jag min lördag igår då kanske ni undrar, jo jag gjorde något som jag gillar minst av allt i hela världen… Jag åkte till återvinningen i Jordbro och stångades bland annat med alla andra som hyrt släp de inte kan kontrollera alls, som de fyllt med gammalt trädgårdsavfall och överblivet virke från den nybyggda uteplatsen med mera. Det slår aldrig fel, alltid råkar jag ut för personer som blockerar och ställer sig i vägen på de mest dumma sätt. Jag brann av i bilen innan jag ens hann parkera, haha! Så jag ställde mig på en avlägsen plats nära utgången sedan sprang jag kors och tvärs med allt som skulle sorteras, men jag tror faktiskt att det gick snabbare att göra så än att stå och vänta på en plats precis vid containrarna. Och det är som många säger, att när man är klar och åker därifrån så mår man så himla bra! Det var skönt att bli av med den gamla kylskåpsdörren som stått i vägen alldeles för länge här hemma och en massa annat man samlat ihop sista månaderna. Denna bedrift förtjänade såklart en avkopplande kväll på balkongen med ett glas rosé, otroligt mysigt!

Jag har även hunnit med att se en film här under min semester, den nya Mortal Kombat! Jag kan inte påstå att jag hade några som helst förväntningar på denna, och filmer som baseras på TV-spel är sällan bra alls. Men just spelet Mortal Kombat spelade vi friskt i kafeterian under gymnasieåren, det är alltså ett fightingspel där man tävlar i en turnering och mer eller mindre kämpar tills någon dör i spelet. Och trots att det var ett väldigt våldsamt spel så finns det många roliga minnen att berätta om från rasterna i kafeterian, det kan jag lova. Som när vår kära klasskamrat Johan skulle avsluta sin fight genom att göra något coolt mot sin motståndare, men det blev varken coolt eller bra. Som vi skrattade!

Filmen då, ja den var inte mycket att hurra för alls. Det var förvånansvärt dåligt skådespel från många av karaktärerna, förutom ett fåtal som däremot briljerade i vissa scener. Jag syftar främst på inledningen av filmen när karaktärerna Scorpion och Sub-Zero brakar samman, då fick man känslan av en sådan där vacker och mystisk film med samurajer i forntida Japan. Det är brutalt och onödigt blodigt, precis som i spelet. Men de som gestaltar dessa två är nästan för bra för att vara med i en sådan film, däremot är det väl just detta som gjorde filmen sevärd. Det är ingen film jag direkt vill tipsa om, men gillar du Mortal Kombat så kommer du nog uppskatta denna skulle jag tro… Get over here!

Idag tog jag mig till friluftsområdet i Rudan med min filt och låg där och lapade sol i några timmar. Det var inte alls mycket folk där så jag njöt av lugnet med lite musik, det blev ganska varmt ska jag erkänna och om jag inte ens fått lite färg nu så kommer jag reklamera solen! Kan behöva hjälp av er som läser om vart jag ska vända mig i så fall, eller finns det en sunmail man kan kontakta? Härligt var det i alla fall och när jag kom hem mötte jag såklart de nyinflyttade grannarna på samma våning där jag bor. Jag välkomnade dem till huset och hoppas att de ska trivas bra, de verkade trevliga och sa inte ett ljud om att jag var alldeles röd och svettig där i trapphuset. Det var snällt av dem, de skulle tydligen iväg och se på matchen mellan Hammarby och Norrköping så de tackade för pratstunden och rusade vidare. Tråkigt att de visade på sådant dåligt omdöme (bajensupportrar) när de verkade så trevliga, nu kanske jag måste få dem vräkta bara för det. Det måste ju gå nu när man sitter med i styrelsen här i föreningen…

När jag kom in i lägenheten så möttes jag av en sval och härlig inomhustemperatur, detta tack vara att den AC jag tidigare beställt äntligen har kommit. Vilken skillnad den gör, kan inte förstå varför jag väntat med att skaffa denna! Utan tvekan årets bästa köp, kan verkligen rekommendera alla som bor i lägenhet att skaffa en portabel AC så slipper man sömnlösa nätter och varm kvav inomhusluft. Den låter lite men det är det värt, och det kan vara lite klurigt att få till det med utloppsslangen där värmen ska ut genom ett fönster eller liknande. Men när allt väl är på plats så gör den underverk här hemma, så om ni behöver fly tillvaron i era varma hem så kan ni komma hit och faktiskt njuta av en kopp kaffe om ni vill!

Jag kan glatt informera er om att jag snart knåpat ihop ett helt nytt blogginlägg av ”Smalltalk” som kommer publiceras nu i veckan. Om ni inte minns vad det är så är det alltså ett inlägg som enbart handlar om barnens sätt att uttrycka sig i ord och hur det kan bli lite fel ibland. De är ju så stora nu att det sällan uppstår några sådana situationer längre, men jag har sammat på mig lite nya uttryck som ni kommer att få ta del av då. Så håll utkik!

Nu ska jag fixa lite middag, sen är det väl dags att unna sig ett litet psykbryt och ångest över att gå upp tidigt och jobba imorgon bitti. Haha, nej det ska bli kul att återgå till vardagen igen. Jag har som sagt haft en väldigt bra semester så jag känner mig redo för lite vardagsrutiner och hårt arbete. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till ett företag nu igen… Jag hittade en webbutik i Danmark som säljer paddleboard (SUP) och de hade ett bra paketpris på två stycken med alla nödvändiga tillbehör. Barnen har en som de använder hos Jenny och tycker den är rolig, så då skaffar vi två hit också tänkte jag då som den fina far jag är. Jag betalar för dessa och får en bokningsbekräftelse direkt, men även informationen att dessa inte kommer att levereras förrän tidigast i slutet av augusti. Fasen också, men då får vi hoppas att det fina vädret fortsätter så vi kan ge oss ut och paddla lite då istället. Åh grymma värld!

Captain Jimmys log, Kids-fleet. Day 1, 2021. The Island, Sweden.

Semesterfirandet fortsätter och det fina vädret håller i sig! Vart är min beställda AC kanske några av er undrar, ja den hade behövts här hemma nu. Den har varit på väg till mig i 10 dagar nu, och jag är ju en optimistisk realist så jag tänker att den dyker nog plötsligt upp här snart. Hur trivs ni i sommarhettan?

Förts vill jag ropa ut ett GRATTIS till Italien som vann EM-finalmatchen mot England i söndags, de var värdiga vinnare tycker jag och har haft mitt fulla stöd sedan Sverige blev utslaget. Efter finalen har mycket handlat om hur engelska fans kommenterat och attackerat sina spelare i bland annat sociala medier med fruktansvärda rasistiska påhopp på sina egna spelare. Det är såklart helt oacceptabelt och jag hoppas att de kan ställa de skyldiga till svars för sina påhopp. Själva matchen inleddes i ett rasande tempo med mål för England redan efter bara några minuter, resten av matchen var otroligt spännande där Italien lyckades kvittera innan matchen gick till förlängning. Denna slutade oavgjort och det hela skulle avgöras på straffar, där Italien knep segern och var värdiga vinnare enligt mig. Nu ser vi fram emot fotbolls-VM nästa år, men låt oss som hejade fram Italien först njuta av detta ett bra tag framöver. Gli Azzurri!

Barnen och jag har fortsatt vår ledighet i det härliga vädret, där vi har hängt med barnens kusiner en del och även hittat på lite andra saker. Men det som de sett fram emot längst var ju vår inbokade kryssning till Visby på Gotland, och den åkte vi iväg på i onsdags efter noggrant packande och val av kläder för resan från barnens sida. De var så otroligt laddade för detta och ville till och med lägga sig direkt efter att vi ätit middag kvällen innan så att de kunde vakna och åka iväg direkt nästa dag. Haha, om det vore så lätt ändå och nu kunde de ju inte riktigt somna i tid eftersom de var så uppspelta på kvällen. Men de somnade tillslut och nästa dag var det dags för oss att åka på vår efterlängtade lilla resa…

Denna gången åkte vi med Silja Line och tog bilen till Värtan och parkerade den där, så undvek vi att åka kommunalt nu i värmen och med munskydd på sig. Detta löste sig lite väl smidigt och vi var parkerade och klara nästan en halvtimme tidigare än vad jag hade räknat med, så vi checkade in oss och väntade tålmodigt på att få gå ombord. Barnen studsade av förväntan och kunde ju se båten Symphony som skulle ta oss till Visby stå parkerad där vid terminalen, så för dem kändes denna väntan som en hel evighet. Men efter ett tag fick vi gå ombord och välkomnades av personalen som visade oss vägen till vår hytt, vi tog en hiss dit som mycket väl kan ha varit magisk. Åtminstone tyckte barnen det, för detta var en glashiss och de stod fascinerade och stirrade ut över shoppinggatan i säkert flera sekunder medan den åkte upp till vår hytt som låg på däck 11. Det myntades en hel del ”wow” och ”gud vad coolt” tills hissen stannade, nu gick vi in i vår hytt och kände oss som hemma i det som skulle bli vårat hem de kommande tre dagarna.

Vi hade ganska omgående en tid att passa, det var dags för middagsbuffé och vi var alla riktigt hungriga. Vi hade två jättetrevliga servitörer som välkomnade oss till vårt bord, och barnen tyckte att eftersom de kunde bära så många tallrikar och glas samtidigt så borde de jobba på cirkus istället. De tackade för barnens komplimanger och hade väldigt roligt åt deras kommentarer, och kanske var det därför vi fick så bra service resten av middagen. Nu var vi sugna på att få äta massor av god mat och det fanns mycket att välja mellan, men vi började med att hämta något gott att dricka innan vi undersökte vart vi skulle börja. Barnen ville ha lax och skaldjur först och vi hittade även rökta räkor med aioli, musslor och små snittar med skagenröra som smakade ljuvligt. Nova blev en fena på att skala räkor och jag vet inte hur många hon lyckades få i sig, men hon hämtade påfyllning vid minst ett tillfälle i alla fall. Sedan gick vi på varmrätten, eller jag gjorde det rätrare sagt för barnen hittade ett bord där de serverade matbuffé för de yngsta resenärerna som de fastnade vid istället. Deras tallrikar fylldes nu med korv och köttbullar, amerikanska pannkakor, bearnaisesås och pommes frites till deras stora glädje. Jag hittade rostad potatis, kycklinglårfilé, grillad sparris och något uppskuret kött med rödvinssås som var jättegott. Jag blev så mätt att jag inte orkade äta någon dessert, men barnen gav inte upp. De hittade en chokladfontän där man kunde doppa frukt och marshmallows, sedan fanns det godis och glass. När vi ätit klart handlade vi godsaker i båtens taxfree och kollade runt i de andra butikerna. Freja hittade ett gosedjur som hon köpte, en siamesisk katt tror jag att det är och den fick namnet Socker-Sally för att den var så söt. Nova och Theo hittade två stora mjukislodjur som de var sugna på att köpa, men de hittade även en sådan där Nerf-pistol eller vad det heter som de hellre ville köpa. Vi tog med oss detta tillbaka till hytten och gick sedan ut på soldäck en stund innan vi skulle gå på barndisco med sälen Harry. Freja och Nova dansade loss ordentligt med de andra barnen och discot avslutades med godisregn och att de som ville fick komma fram och krama Harry, Theo ville hellre titta på och satt kvar hos mig och sörplade på sin slushdrink. Vi hängde kvar där ett tag innan vi gick vidare för att spela lite på maskinerna inne på casinot, här vann de alla så pass mycket att vi faktiskt gick med vinst. Alla fick hela 50-60 kronor vardera som de skulle köpa godis för nästa dag, efter detta så gick vi till fören på fartyget och tittade på utsikten där tills barnen började bli trötta och då återvände vi till hytten igen. Där tittade vi lite på TV en kort stund innan de somnade en efter en, och nästkommande morgon skulle vi komma fram till vår destination…

När vi vaknat så åt vi frukostbuffé och sedan samlades barnen för lite morgongympa med Mumin, Theo stannade med mig igen och tittade på sina syskon som skuttade runt och stretchade med de andra barnen. Mumin var lite busig och barnen hade väldigt skoj, men så fort gympapasset var klart så gjorde vi oss reda att lämna båten för en dag i Visby!

Det var varmt, alltså det var helt galet varmt men vi fick varsin vattenflaska av personalen ombord innan vi klev av båten. Min var slut innan jag nådde kajen, haha! Nej inte riktigt men det var ju jättebra att vi fick vatten med oss som vi kunde dricka under vår varma promenad in till staden, vi tog sikte på det som kallades för Gamla Visby. Vi kom fram till ringmuren och gick sedan vidare mot S:ta Maria Domkyrka, den var större än jag trodde och väldigt vacker även på insidan.

Freja gick runt och fotade lite medan twinsen och jag slog oss ner på en av bänkraderna en stund.

– Men pappa, ska vi bara sitta här nu och liksom titta? Frågade Nova.

Vad de inte hade lagt märke till var att det var kall och sval luft inne i kyrkan, och att pappa Jimmy trivdes här inne. Så jag försökte underhålla dem där inne så länge jag kunde innan vi gav oss ut i den tropiska värmen igen, nu med sikte på den botaniska trädgården…

Den botaniska trädgården låg inte långt från kyrkan och vi var snart framme, här fanns höga träd som skapade skuggor och jag gillade dessa väldigt mycket. Skuggorna alltså, men även alla fina växter som fanns där. Vi såg många olika sorters blommor som jag inte ens ska försöka stava namnen på här, och det kryllade av bin och fjärilar. Barnen var kanske mest intresserade av insekterna, och den konstiga statyn på en gubbe som vi hittade där inne. Tyvärr hann jag inte läsa på vad det var för en figur, för nu ville barnen vidare och började bli lite hungriga.

Vi passerade stora torget där de bland annat sålde handgjorda smycken, kläder och accessoarer. Det såg väldigt dyrt ut allting så vi kikade förbi som hastigast innan barnen skulle komma på att man kan swisha när man handlar där, de verkar tro att det finns oändligt med swish nämligen och jag önskar ju att det vore så bra. Vi letade efter ett ställe vi kunde köpa varsin pizza eller liknande, men värmen tog ut sin rätt och hungern uteblev. Vi slog oss tillslut ner på ett café för jag tyckte att vi skulle äta något för att orka med dagen, så det blev några goda mackor istället som vi mumsade i oss på uteserveringen med utsikt över ett av torgen.

Sedan traskade vi vidare och pratade minnen från Pippi Långstrump som spelades in här, Visby är verkligen en mysig och härlig liten stad. Jag har inte varit här sedan jag var barn och mindes bara muren från det besöket, resten hade jag glömt bort. Det var dock väldigt varmt denna dag så vi stannade till i en park och njöt av en glasspaus, sedan var barnen trötta av allt promenerande och ville gå tillbaka till båten igen. Så efter nästan fem timmar inne i Visby så gick vi tillbaka och alla kastade sig in i duschen en efter en när vi kom till hytten, vi var alla svettiga och sega så nu kunde vi chilla en stund. Här var det svalt och skönt, så vi njöt en kort stund innan det var dags att göra sig redo för dagens middagsbuffé. Vi hade turen att få en av de servitörer vi hade dagen innan så barnen lyste upp av glädje och berättade om vår härliga dag inne i Visby. Efter middagen så handlade vi lite mer i taxfreen innan vi gick på ytterligare ett disco, men denna gången var det Mumin som höll i partyt!

Kvällen avslutade vi sen med att besöka butiken där Nova och Theo ville köpa mjukislodjuren de spanat in från gårdagen, de ville så gärna köpa dessa så då gjorde vi det och sedan var det dags att lägga sig igen. De pratade om de goda drinkarna (alkoholfria) vi köpte innan discot, Freja och Theo älskade dessa och sa att det var det godaste de druckit. Så nu måsta man väl köpa hem en flaska Grenadine och lite Sprite Zero, sen damma av barkunskaperna på helgerna i fortsättningen.

Nästa dag var det frukostbuffé igen och som vi har ätit på denna resa, fast Theo och jag var inte så hungriga denna morgon utan nöjde oss med en varsin macka bara och lite dricka. Men Nova och Freja åt massor och sprudlade med energi, sedan var det dags för morgonrörelser med sälen Harry och barnen gillade verkligen dessa event och vi var med på alla vi kunde. Men inte Theo, han var inte sugen på att dansa med de andra så jag satt med honom medan de andra var uppe och svängde runt på dansgolvet. Jag kan varmt rekommendera denna kryssning till Visby, hoppas att de fortsätter med dessa även efter pandemin. Den kostar lite mer än en vanlig kryssning men den gav verkligen massor med fina minnen som vi kommer minnas resten av våra liv. Tack Silja Symphony för en oförglömlig resa och tack Gotland för ett minnesvärt besök! Barnen fullkomligt älskade ALLT med denna kryssning och har haft superkul, och om ni vill läsa om hur vår kryssning var med Cinderella för några år sedan så finns länkarna till de två blogginläggen här:

Nu är det enbart en vecka kvar av min semester, sedan är det dags att återgå till jobbet igen. Undrar om jag kommer få min AC levererad innan dess, har någon möjligen sett till denna? Jag har ju inte lyckats sova en hel natt på hela semestern så jag hoppas den kommer snart så man kan få lite sammanhängande sömn sista veckan. Men trots detta så har det varit en underbar semester som jag önskar varade i flera veckor till, men det ska faktiskt bli kul att återgå till vardagsrutinerna igen. Men inte ännu, först ska jag njuta av min sista semestervecka här nu. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går utan motivering till Henke Penke Päron Pung. Haha, nej inte denna gången! Jag tycker nog att CDON gott kan få den usla utmärkelsen för sin dåliga respons när man försöker kontakta deras kundservice för att fråga varför leveransen av min AC dröjer, de hänvisar istället vidare till någon återförsäljare som inte heller återkopplar med något svar. Så om ni tänkt beställa en AC från dem så bör ni nog ha detta i åtanke att det tar mycket längre tid än vad de lovar på sin hemsida, så jag skulle rekommendera er att åka till en butik och köpa en på plats istället. Jag hoppas dock att någon ska höra av sig snart och säga att den är på gång, men hör jag inget under den kommande veckan så känns det som att jag nog följer mitt eget råd och köper en AC i en fysisk butik istället.

Nu har tiden sprungit iväg igen och jag har inte alls hunnit skriva här i den utsträckning som jag planerat, så här kommer nu en liten ”recap” över allt som hänt sedan sist!

Vi måste nog börja med barnens skolavslutning, där twinsen nu avslutat sitt andra skolår och Freja sitt tredje. Så till hösten börjar Nova och Theo tredje klass, helt sjukt! Och Freja kommer dessutom att byta skola till Kulturama nu när hon börjar fjärde klass i höst, ännu sjukare! De bara växer och växer men gör det med bravur, och blir bara klokare och roligare för varje dag som går.

Twinsen kommer ju gå kvar i samma skola, så de tackade av sin lärare och ser fram emot att få komma tillbaka till skolan igen efter sommarlovet. Frejas klass ska delas upp och få nya lärare, så de hade en rejäl avslutning i klassrummet. Alla skulle ta med sig en bit rulltårta som sedan monterades ihop till ett långt tåg, och Freja var så rolig att hon förbjöd mig att köpa en rulltårta och krävde istället att vi skulle baka en hemma. Men trots att jag inte bakat rulltårta sedan vi gjorde det i skolan i femte klass så blev resultatet oväntat bra och garanterat inte likt någon annans. Freja skvallrade om att hennes rulltårta gjort succé och att ALLA barnen i klassen ville smaka på just den, kul att det gick så bra och att de fick en minnesvärd avslutning. Nu har ni gjort er förtjänta av ett långt och härligt sommarlov, underbara ungar!

Denna sommar har vi redan hunnit träffa mina vänner och deras barn en hel del, vilket har varit superkul eftersom vi alla har barn i ungefär samma åldrar. Och jag hoppas att vi fortsätter ses allihop tillsammans fler gånger så att barnen lär känna varandra mycket bättre, för de har ju haft galet kul nu när vi väl har träffats. Och startskottet för detta gick väl när Mogge bjöd över oss på lunch i Fruängen, han hade ordnat jättegod färs till burgarna som vi gjorde smashburgers utav och det var jättegott! Marcus var även där med sina barn och vi fick till en härlig bild när vi samlades runt matbordet för att avnjuta denna underbara lunch tillsammans.

Sedan träffades vi nu i veckan vid en lekpark i Skogås, den var byggd som Valleby från Lasse-Maja böckerna. Parken kändes lite mindre mot vad jag hade förväntat mig efter att ha sett bilderna på kommunens hemsida, men den var väldigt roligt uppbyggd och husen var jättefina. Jag kände mig lite för storväxt och majestätisk för att springa runt bland alla små byggnader, så jag utsåg mig själv till livsnödvändig väktare av Tommys glittrande handväska. Om han hade haft en vill säga…

Vi tog med oss fika och mötte upp både Marcus och Tommy med alla barnen där och trotsade de regndroppar som föll från himlen emellanåt. Barnen hade i alla fall roligt och lekte kurragömma och andra lekar bland husen, så vi vuxna kunde sitta och prata i lugn och ro med god överblick över allt som hände i parken. Hit ville barnen gärna åka igen och eftersom det är så pass nära så ser jag inga problem med detta, förhoppningsvis kan vi få med oss lite lekkamrater även nästa gång så att det blir ännu roligare!

Barnen och jag har även hunnit med ett besök till Parken Zoo i Eskilstuna, något vi var tvungna att förhandsboka eftersom pandemin fortfarande pågår. Så det svåra var ju att veta vilket väder vi kunde förvänta oss, men vi hade turen att det enbart var lite molnigt och lagom varmt denna dag.

Förra årets besök på Kolmården var ju en succé så detta skulle bli spännande att se hur mycket barnen skulle uppskatta Parken Zoo i jämförelse. De har kanske inte lika många djur och parken var inte lika stor, men de hade några roliga klätterställningar och fick även se några djur de inte sett tidigare.

Flamingos är ju ett av Frejas favoritdjur av någon underlig anledning, här fick vi gå in i fågelhuset där de bor och kunde stå bara några meter ifrån dem och se dem på nära håll. De stod mest och sov på ett ben, men några jagade efter varandra och lät lite till barnens glädje.

Sedan fick vi se en svart panter och en jaguar när de låg på några klippor och vilade i solskenet, och en gullig liten miniflodhäst som låg på en strand och vilade. Och ett av de mer spännande djuren var nog geparderna, de kom ganska nära oss och var ju väldigt stora. De upplevs inte riktigt lika stora när man ser dem på naturprogrammen på TV, men även om de är otroligt vackra och söta så insåg jag att det definitivt skulle komma kiss i byxan om jag stötte på en sådan katt ute i Afrikanska vildmarken. Inte ens jag kan ju springa ifrån dessa snabbspringande kattdjur…

Surikater är alltid roliga att titta på och dessa kom till och med fram och hälsade vid glaset där vi stod, barnen tycker de är busiga och tokiga. Jag kan bara hålla med, och minns att min farmor hade spelat in ett avsnitt från ”Ett med naturen” med just surikater från TV som vi älskade att titta på när vi hälsade på henne som barn. Det fanns även otroligt söta små sandkatter som vi alla blev lite kära i, tänk om man kunde ha en egen sandkatt hemma…

Sedan visade det sig att tivolit var öppet! Detta visste vi inte om utan när vi bokade vårt besök så stod det att tivolit skulle vara stängt under rådande restriktioner, men det blev ju en underbar överraskning för främst barnen som rusade iväg för att åka karusellerna. De började med en liten berg- och dalbana i form av en mask som inte åkte supersnabbt direkt, men de gillade den väldigt mycket. Sedan åkte de tekopparna som snurrar runt, krockade med radiobilar och vågade även testa fritt fall i en lite mindre version än den på Gröna Lund. De provade även lite annat och skrattade högt, sedan ville de även vinna godis och annat genom att snurra på chokladhjul och kasta basketbollar utan framgång. Vi vann inget alls och Nova var inte riktigt tillfreds med att gå därifrån tomhänt, hon har ju minsann tusen kronor som hon ville bränna på att kasta fler basketbollar för att vinna någon sorts märklig smileykudde. Jag började se sekvensen från filmen ”Sunes Sommar” framför mig när han kämpar för att vinna de där örhängena i automaten men bara får Fantomenringar hela tiden när han spenderar sina sista slantar in i det sista. Så det var nog dags att lämna tivolit och istället ge oss bort till badet. De bytte om direkt, inte i något omklädningsrum utan bara rakt upp och ner bland alla matborden som fanns där. Jag hann knappt reagera innan de alla hoppade i och gjorde bomben från bassängkanten, men nu drog mörka moln in över Eskilstuna så de orkade inte bada så länge innan de började frysa. Men efter en lång dag med djurparksbesök, karuseller och bad så var de redo att åka hem. Och detta precis lagom till att det började regna, nu satt vi skyddade i bilen och kunde börja vår hemresa. Men efter att ha hört dem prata lite i efterhand så verkade de uppskatta Kolmården lite mer, även om de älskade tivolit på Parken Zoo. Så nästa år kanske vi får resa tillbaka till Kolmården igen, och med lite tur kanske vi slipper några restriktioner nästa sommar.

Barnen är roliga på många sätt och jag älskar dem över allt annat, men igår kväll så ville de tälta i lägenheten och det fick mig att vilja reklamera dem och åka tillbaka SÖS. Detta kom de såklart på nästan klockan tio på kvällen och att börja möblera om i lägenheten för att få plats med vårt fyrmannatält var inte riktigt vad jag ville göra. Så efter lite diskussioner accepterade de att göra detta idag istället, och jag gick länge och trodde att de hade glömt bort alltsammans. Men då, nu så kom det…

– Pappa! PAPPA! Vi skulle ju tälta inne idag, du lovade juuuuu!!

Ja jag hade ju lovat dem att slå upp tältet så nu var det ju bara att göra det, knäppa ungar man har alltså som vill tälta i vardagsrummet. Men nu har de boat in sig med mysiga täcken och kuddar så de ska minsann sova där inatt, blir spännande att se hur detta slutar. Men jag gissar att de kommer sova gott där i tältet så jag får väl gå upp och starta en lägereld på parketten framför tältet imorgon bitti så vi kan koka lite varm choklad till frukost, haha!

Nu smälter jag nästan bort här, dags att göra lite mjukglass åt mig och barnen så vi inte svimmar av värmeslag. Nästa vecka åker vi på kryssning till Gotland med Silja Line, det ska bli skitkul och jag lovar att återkomma med ett nytt blogginlägg då. Stort tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till värmen i lägenheten… Alltså det spelar ju ingen roll hur många fönster man öppnar upp och försöker få till ett korsdrag, luften står ju fasen helt stilla! Så härom kvällen fick jag ett mindre psykbryt (Kaisa kan sluta läsa nu, jag köper faktiskt vad jag vill) och beställde en portabel AC, jag bryr mig inte om att den låter eller liknande bara den gör luften behagligare här hemma så man kan leva normalt. Jag tror inte att jag har sovit en hel natt sedan jag gick på semester, utan vaknar ständigt av att det är varmt varmt VARMT! Och fläkten står på hela natten inne i sovrummet för att göra livet värt att leva, men när man vaknar på morgonen så är det ju som att man kört bil på motorvägen med huvudet ut genom sidorutan. Ögonen är helt uttorkade och halsen är rispigare än en påse havregryn. Detta fick mig att minnas natten när jag nästan dog av värmen för några år sedan (det kan ni läsa om här: Natten Då Jimmy Försvann… ) och riktigt så illa är det ju faktiskt inte ännu, men jag längtar ENORMT mycket efter att få den där nya AC:n levererad. Ge mig luft! Alltså sval luft…

Som jag har väntat, och som jag har längtat! Men förra veckan så släpptes äntligen avsnittet där de samlat skådespelarna från tidernas absolut bästa TV-serie… Vänner!

Som jag har längtat efter att få se dem samlade igen, dock så hade jag hoppats på att de skulle spela in några specialavsnitt eller en långfilm men detta var tusan inte så illa alls. Det var kanske inte lika galet kul som serien kunde vara, utan mer hjärtligt och rörande på något vis. Men visst överraskade de och lockade till skratt, speciellt alla korta små sekvenser med några av de gästskådespelare som dök upp i serien. Så dessa 100 minuter glädjeshow rann snabbt iväg och man blev otroligt nostalgisk.

Det var så härligt att se dem tillsammans, och trots att de blivit mycket äldre så såg de pigga och fräscha ut (möjligt att de gått igenom ett och annat skönhetsingrepp). Men Matthew Perry var svår att känna igen, han såg aningen låg och hängig ut och var inte alls den karismatiske ”Chandler” som man mindes honom. Han har väl varit väldig sjuk sista tiden som jag förstår det och var inte lika delaktig i diskussionerna som de andra, fast en och annan rolig kommentar brände han ju av förstås. Jag ska inte spoila detta för er som inte sett återföreningen ännu, utan kan bara rekommendera er som gillade serien att titta på detta. Det var nostalgiskt, underhållande och rörande att se dem alla igen. Vilken otrolig serie de har varit med och skapat, den bästa jag sett utan tvekan.

Jag har passat på att uppdatera och fixa lite i hemmet! Jodå, vissa saker behagar gå sönder samtidigt och då får man väl glädjas åt att skatteåterbäringen är på ingång. Något som stört mig enormt mycket under en längre tid, ja över ett år faktiskt, är att mitt hemmabiosystem slutat fungera. Det var för gammalt för att fungera ihop med min TV verkar det som, och jag som älskar ljudupplevelsen när man ser på sport och film har varit nedstämd över detta även fast det inte är något livsviktigt eller så. Men då tog jag i alla fall det vuxna beslutet att införskaffa mig en sådan där ”limpa” istället, det vill säga en soundbar. Och vilket bra ljud det var i den lilla rackaren! Jag blev helt paff, att den där limpan kan få så behaglig spridning av ljudet oavsett om man tittar på TV eller bara lyssnar på musik. Den var även utrustad med Google Assistant, så jag kan prata med min soundbar och be den spela upp det jag vill.

– Ok Google, spela upp världens bästa låt! Sa jag högt och tydligt.

Anledningen till att jag frågade just detta var att jag under upprepade tillfällen sagt att Metallicas ”Nothing else matters” är världens bästa låt, och var nyfiken på om Google snappat upp detta via mobilens mikrofon eller liknande. Förväntningarna på limpans svar var nu skyhöga!

– Spelar upp: Världens sämsta låt, med Bob Hund. Svarade den där jäkla limpan.

Haha, ja det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Men i övrigt så är jag supernöjd och hoppas få glädje av denna i många år framöver.

Men en olycka kommer ju sällan ensam så att säga, plötsligt slutade min bärbara dator att fungera. Eller ja, plötsligt och plötsligt… Jag skulle ju bara vika upp skärmen på den när jag skulle starta upp datorn, och då bröt jag tydligen av skärmen. Varför är jag så himla stark? Åh grymma värld!

Ja detta kom ju inte så lägligt med tanke på mitt annars nöjda inköp av min soundbar, men jag hade lite tur ändå. Att en av elektronikkedjorna hade en drive på just datorer den veckan, så jag hittade en ny bärbar dator till ett bra pris. Men jag undrar lite ändå, varför faller allt sönder och samman i mitt hem? Tidigare hade ju som sagt hemmabiosystem slutat fungera, sedan föll kylskåpsdörren av kylskåpet och nu detta… Vilken tur att det finns andra ljuspunkter i mitt liv just nu, annars hade detta varit lite jobbigt ska jag erkänna.

När vi ändå är inne på att köpa grejer till hemmet… Att bo i lägenhet har sina begränsningar för en kreativ och fräsig person som mig. Att grilla till exempel som är så härligt och ett ganska tufft tillagningssätt, det får man inte göra på balkongen. Om man inte har en elgrill förstås, men ska vi vara ärliga så blir ju inte resultatet alls detsamma. Korvarna blev lite plastiga på ytan och aningen mörkare, de såg liksom inte så aptitliga ut om man jämför med en riktig grill. För att råda bot på detta så beställde jag ett stekbord som man kan ställa på grillen eller på spisen, och sedan ska detta tydligen ge en godare smak och finare stekyta. Jag är otroligt peppad på att testa denna, men jag får nog köra på spisen i köket om det ska fungera för mig. Det jag vill testa först är att göra sådana där smashburgers, man rullar ihop färsen till bollar i önskad storlek som placeras på stekbordet och sedan plattar man till eller mosar dessa med ett så kallat smashjärn.

Min gode vän Mogge som är yrkesutövare inom köttindustrin gav mig tidigare en paket specialblandad färs för detta ända mål som jag är nyfiken på att testa, just nu ligger paketet i frysen och väntar på att skapa en smaksensation utöver det vanliga. Så jag återkommer sen när jag provat detta, men det vattnas nästan redan i munnen på mig så det måste ske ganska snart hoppas jag.

Då slutar vi där för denna gången tycker jag! Ett stort tack till er som läser, sköt om er och hoppas att ni alla får en riktigt fin helg. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till fotbollsklubben Hammarby och alla dess fans. De vann nyligen Svenska Cupen och jag var inte sämre än att jag gratulerade dem till vinsten. Det som stör mig är att de nu verkar tro att de vunnit fotbolls-VM eller liknande och är allmänt stöddiga, ska man verkligen vara det? Låt oss se på detta med lite perspektiv, klubben bildades 1897 och har nu i sin över 100år långa fotbollshistoria vunnit ett ligaguld och ett cupguld. Två pokaler alltså på över 100år, då bör man kanske inte tro att man är världsmästare kan jag tycka. Haha! De förtjänade säkert segern nu senast och det vill jag inte ta ifrån dem, och kul att kunna komplettera med en ny buckla i pokalrummet. Så även om det är stort för alla er som hejar på Bajen, ta och dämpa er lite va…

Hoppas att ni alla hade en härlig Valborg och att ni som var ute och demonstrerade i helgen gjorde det försiktigt, det är ju fortfarande viktigt att vi håller avstånd och följer rådande restriktioner. Men håll ut, klarar vår fantastiska vårdpersonal av detta så gör ni det också. Det känns nära nu!

Barnen fick nys om att det var en röd dag i lördags, men kunde inte riktigt få ihop varför det var så och kom då till mig.

-Pappa hur kan en lördag vara röd dag? Är det för att farfar är pensionär nu?

Jag ska återkomma till det att min kära far gick i pension i fredags, för det uppstod såklart lite frågor om det också.

-Har ni inte pratat om Valborg och första maj i skolan? Frågade jag barnen och tänkte att de själva skulle klura på vad detta handlade om.

-Jaha, är det för att man ska kunna luras och säga ”maj maj måne” för det har vi gjort! Ropade Theo högt.

-Haha, ja det är en bra gissning men det var inte det jag tänkte på. Finns det någon annan anledning till att vi firar Valborg? Frågade jag.

-För att Jesus har dött! Svarade Theo snabbt.

Hahaha! Det är förstås en fullt rimlig gissning från hans sida, eftersom en hel del stora högtider verkar kretsa kring just Jesus födelse och död. Jag försökte att samla mig lite för att inte brista ut i ett gapskratt, sedan började jag förklara att vår kung Carl XVI Gustaf fyller år på Valborg. Och att det var en mytomspunnen natt från medeltiden då man eldade för att hålla häxor, troll och andra onda väsen på avstånd eller något i den stilen. Barnen lyssnade nyfiket men när jag började prata om första maj och att det är en dag då vi demonstrerar med plakat och rigorösa budskap så märkte jag att de tappade intresset, jag tror att eldarna var det intressanta och resten struntade de i helt enkelt. Men vi firade i alla fall en stillsam Valborg hemma med lite lyxig middag och monsterglass på kvällen, hoppas att ni andra hade det lika trevligt!

Min far ja, nu är han pensionär och gladare än gladast! Planen var att han skulle gå i pension efter midsommar, men nu blev det såhär istället och ingen är lyckligare än han just nu. Och detta kom ju lite som en glad överraskning för oss alla som nu börjat planera för hans fritid, haha! Min syster tycker att han kan köra runt henne i Sverige när hon reser i jobbet, min mor tyckte de blir lättare att planera roliga saker framöver och jag såg hur en ny dörr plötsligt öppnade sig… Farfar Matte som barnvakt! Barnen skulle nog tycka det var skitroligt men jag vet inte om min kära far är lika entusiastisk över detta, men vi får väl testa och se hur det går! De kan väl åka lite Mustang tillsammans och köpa glass (som äts utanför bilen) eller något liknande. Kanske åka till farmor så kan barnen leka med hundarna medans de vuxna dricker kaffe, ni hör ju hur bra detta kan bli!

Barnen blev glada över detta att deras farfar nu blivit pensionär, jag tror inte att de riktigt förstår vad det innebär mer än att pensionärer ofta är lyckliga. Så vi pratade lite om detta och när de förstod att han inte behöver jobba mer så lös de upp och utbrast:

-Men då kan han ju bara sitta hemma och kolla på rally och äta glass!

Är det inte underbart att höra barns perspektiv på saker och ting, plötsligt längtar jag extra mycket till min pension om jag också får äta glass hela dagarna och kolla på rally. Men, den här killen har ungefär 25år kvar innan det är dags för pension…

Jag borde naturligtvis nämna något om hur svenska mästarna i fotboll, Malmö FF, blev totalt utspelade av härliga Djurgården igår kväll. Men jag tror att alla malmöfans fortfarande är lite tagna av överkörningen igår så vi kan väl bara lämna det så. Forza DIF!

Nu får det räcka för idag, jag ska nu på möte här i vår bostadsrättsförening där det finns önskemål om att få med mig i styrelsen. Så får vi se hur jag eventuellt kan vara med och bidra, meddelar hur det hela slutar sen. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till det växlande vädret, vilket inte är något ovanligt här i Sverige. Men det är kul att läsa kommentarer på sociala medier om hur vi svenskar är så förvirrade av detta och att vissa springer runt i shorts medan andra huttrar i stora vinterjackor. Jag sammanfattar detta med en gammal klassisk bild…

Eld… Det är underbart med eld och majbrasor, även om jag alltid oroar mig lite över om de verkligen kontrollerat att det inte finns några igelkottar eller andra djur gömda där i kvisthögen. Nu ska barnen och jag fira Valborg utan att besöka någon majbrasa, men säkert blir det en härlig kväll ändå!

Ibland så kan livet kännas ganska tufft, och speciellt i dessa pandemitider. Här har jag hört att många av oss människor numera söker oss till böcker, poddar, filmer och TV-serier som får oss att må bra och koppla bort verkligheten en stund. Det är ju lite utav mitt specialområde, så låt mig ge några tips på sådant som fått mig att må lite extra härligt den senaste tiden!

Birgittas dagbok, den är så himla rolig! Vi som är intresserade av det svenska kulturlivet känner ju såklart igen henne från ”Kjell”, en serie och julkalender där hon spelar Kjells underbara mor. Här får vi höra henne läsa upp historier från sin ungdom, och det har minsann hänt en hel del i hennes liv vill jag lova! Hon har bland annat varit miljonärska under en period, och sedan så befann hon sig på samma biograf som Olof Palme den kvällen han blev mördad. Man får även en inblick och förståelse för hur hennes två stora passioner i livet vuxit fram, nämligen rökning och trav. Detta och mycket mer kan man ta del av, och en av mina favoriter är när hon läser upp sin dagbok från när hon var tonåring. Jag säger bara en sak… Lapptäcke!

Hahaha! Ni måste lyssna för att förstå varför jag tycker det är så roligt, men jag gillar ju karaktärerna från ”Kjell” och tycker att Björn Carlbergs humor är otroligt träffsäker. Det är mest fokus på Birgitta som är väldigt rolig på sitt säregna vis, men karaktärerna Kjell och Peter dyker också upp ibland och då blir man lite extra lycklig som lyssnare. Den finns att lyssna på via Storytel, så kolla genast upp detta!

När vi ändå är inne på ämnet ”Kjell” så har Björn Carlberg även medverkat i ett barnprogram på SVT som heter ”Djuren på Djuris”, detta kan jag varmt rekommendera för alla med småbarn hemma. Det är dockor precis som i ”Kjell” men mer pedagogiskt och underhållande för barn, mina barn älskar detta program och även jag skrattar högt emellanåt. Man känner igen humorn och framför allt Björns röst, vilket gör att man som vuxen också roas över detta genialiska barnprogram. Här är figurerna Satsumas och Känslan mina stora favoriter, haha! Finns att streama på SVT-Play, så kolla in den också!

Jag undrar om det ens är möjligt att någon har missat hypen kring att regissören Zack Snyder nu gett ut sin version av filmen ”Justice League” till alla DC-fans stora lycka. DC Comics är de som ligger bakom superhjältar som exempelvis Wonder Woman, Batman, Superman, Flash med flera och i denna filmen samlas de för att bekämpa ondskan tillsammans. Zack Snyder påbörjade inspelningen av filmen för många år sedan men var tvungen att lämna projektet på grund av en tragedi inom familjen, och då togs en annan regissör över och avslutade filminspelningen. Jag tyckte resultatet var helt okej, men de lite mer hardcorefansen var besvikna. De tycker att allt påminde mer om Marvels filmer med lite tramsig humor, vilket jag kan hålla med om. Jag har ju skrivit om detta tidigare att jag föredrar DC Comics före Marvel, mycket för att deras berättelser känns vuxnare och är betydligt mörkare än de mer lättsamma filmerna från Marvels filmuniversum.

Nu har då alltså Zack Snyder klippt om filmen så som han hade tänkt att berätta sin version, och kompletterat med lite nya scener. Filmen är nästan fyra timmar lång, men jag måste säga att det kändes inte alls som så lång tid utan det hände saker hela tiden som fångade mitt intresse. Sedan får jag krypa till korset och erkänna att valet av Ben Affleck att spela Batman, eller Skinnebiten som man säger i Danmark, inte alls var så illa som jag först trodde. Han gör en bra version av en mognare och äldre Batman än man är van att se, och fladdrar inte runt lika mycket i actionscenerna utan är mer kraftfull och resolut i sina handlingar. Stackars bovar säger jag bara…

Men denna filmen kan jag rekommendera för de som ännu inte fått nog av superhjältarna på TV, jag tycker att Zack Snyder version av ”Justice League” och även när superhjältarna brakar samman i ”Batman v Superman” är två tilltalande filmer inom denna genre. Men smaken är som baken, så ni får själva titta och bilda er egen uppfattning helt enkelt. Baam! Pow! Boom!

Jag har nämnt att podden ”Den som skrattar förlorar” gjort succé i mitt liv med dess hjärndöda samtalsämnen och dåliga humor, men skrattar det gör jag varje vecka de lägger ut ett nytt avsnitt. Detta inleds med några skämt och ordvitsar som man känner igen från ”Den som skrattar förlorar” på deras youtubekanal, men sedan handlar det om diverse samtalsämnen som de diskuterar och reflekterar över från media och andra sammanhang. Nu har de ett nytt koncept som heter ”Löningsfredag” där de en gång i månaden har en afterwork tillsammans med en känd person och dricker lite öl samtidigt som de pratar om allt mellan himmel och jord. Det har hittills bara kommit ut ett avsnitt och då gästades de av Glenn Hysén, som jag tror förföljer dessa grabbar numera, men de har tillsammans en så härlig kemi och Glenn öppnar upp sig på ett personligt plan som gör honom mer intressant än bara en före detta fotbollslegendar inom svensk fotboll.

Jag vet att de har siktet inställt på Carl XVI Gustaf och har skickat en inbjudan till det kungliga hovet med en förfrågan om han vill vara med, det skulle ju vara världsklass! Hoppas att de lyckas, annars ser jag fram emot fler avsnitt där de pratar om sådant som vi alla gör emellanåt. Det är oerhört underhållande och perfekt att lyssna på när man bara vill koppla bort sig från omvärlden en liten stund.

Sådär, nu har ni några bra tips på hur man kan fly verkligheten och istället underhålla sig själv! Detta faller såklart inte alla er läsare i smaken, men ni som blir nyfikna bör göra ett försök i alla fall. Jag tror inte att ni blir besvikna, stort tack för att ni läser. Önskar er alla en härlig Valborg, ha d biff!

DAGENS JERKER går till kanske mig själv men mest McDonalds i Mölnvik dit jag rusade iväg för att köpa lunch i torsdags. Hur kommer det sig att just vid denna tidpunkt den dagen så verkade alla samlas just där? Det var kö in till McDonalds och det verkade även som att alla beställningar före mig var otroligt komplicerade och speciella, för detta tog sjukt lång tid. Men inte för mig som bara ville ha en Big Mac, när jag fick min hamburgare hade jag bara 10 minuter kvar av min lunch så jag parkerade bilen och svalde hamburgaren i en tugga kändes det som. Jag var så stressad att jag glömde att dricka, så efter lunchen så gick jag runt med denna degboll till hamburgare i matstrupen i flera timmar. Men lärdomen av detta är att man ska ej glömma att ta med sig matlåda till jobbet, och mest av allt så ska man inte åka till McDonalds i tron om att det går snabbt att få tag i en lunch. Nu är det kanske inte restaurangens fel att det tog så lång tid, men eftersom jag blev så stressad så känns det bättre att de får skulden och dagens utmärkelse helt enkelt. Tack för mig…

Oufh… Nä! Vad i… STOPP NU HÄR! Ska den… Nej nej nej… AVBRYT!!!

Nu har jag coronatestat mig för första gången, och det var en otrevlig historia. Jag bokade tid på en sådan där drive-in och körde dit, och ut kommer en man iklädd en helkroppsstrumpa i plast som såg väldigt varm ut. Innan jag hissade ner fönsterrutan så fick jag en flashback från filmen ”Outbreak” som gjorde att jag nästan tvekade lite…

Mannen som skulle hjälpa mig var väldigt trevlig och bemötande, trots att det enda jag såg var två buskiga ögonbryn bakom all skyddsutrustning. Han tog försiktigt emot mitt körkort och gick iväg, sedan kom han tillbaka med en påse som innehöll diverse intressanta saker. Sedan instruerade han mig hur jag skulle göra och visade vart jag kunde köra undan för att testa mig själv där i bilen. När jag parkerat en bit bort tittar jag in i bilen bredvid, där satt en tant och grimarserade med stor öppen mun samtidigt som hon petade sig i pinnen i sin näsa. Jag förutsatte att hon också testade sig mot covid-19 annars undrar jag lite över vilken hobby hon har egentligen.

Jag läste instruktionerna och tog fram innehållet i påsen. Där låg en liten plastkopp, en lång tops, en våtservett och ett provrör med lite vätska inuti. Först skulle jag topsa svalget, detta borde jag ha gjort lite försiktigare för jag var lite för snabb i mina rörelser till den grad att jag höll på att kräkas där i bilen. Usch och fy! Sen skulle man topsa sig i näsan, ungefär 4-5cm in enligt mannen med de buskiga ögonbrynen. Topsen var väl nästan 15 cm uppskattningsvis så det borde väl bli en baggis tänkte jag, men inte fasen tog det stopp efter bara 4-5 cm! Jag körde ju nästan in hela pinnen innan jag fick kontakt där inne, och detta var otroligt obehagligt. Nu skulle man snurra topsen ordentligt så att så mycket baciller som möjligt kunde hoppa ombord, men varje gång jag råkade röra mig samtidigt så gjorde det ju lite ont där inne. Och förmodligen grimarserade jag mycket värre än tanten i bilen bredvid, nej detta var inget vidare ska jag erkänna. Efteråt kände jag mig lite kränkt av den där topsen men nu skulle man spotta i plastkoppen och doppa topsen i saliven innan man avslutningsvis snurrade topsen i provröret med vätskan. Sedan var det bara att åka tillbaka med rödsprängda ögon till farbrorn igen och lämna in provröret, han var jätteglad när han tog emot det. Nästan onödigt lycklig så detta fick mig ju att börja fundera på om jag blivit lurad eller utsatt för något sorts prank. Men nu var tydligen allt klart, bara att åka hem och invänta provsvaret nu då.

Jag måste säga att vilket jäkla jobb all personal i vården gör ändå, som får slita i sina skyddskläder dag ut och dag in. Och trots detta så verkar de alltid så otroligt trevliga och hjälpsamma, det är för mig väldigt imponerande med tanke på att detta har pågått i ett års tid nu. Och så har vissa av oss mage att klaga på att vi måste bära munskydd ibland när vi åker och handlar eller liknande, nej en STOR ELOGE till er alla inom vården. Ni är riktiga hjältar!

I övrigt har det inte hänt så mycket sedan sist jag skrev här, vi firade en stillsam påsk hemma bara barnen och jag. Vi fick tydligen oväntat besök av tomtenissen Bert-Bruno, den lilla j****n, och han hade iscensatt en liten skattjakt här hemma tillsammans med sin kompis påskharen. Detta var tydligen hemligt och involverade bara barnen, de började uppträda konstigt och ställde plötsligt ut en tom korg på balkongen. När jag frågade vad de höll på med så fnittrade de bara och sa att de inte kunde berätta för mig för det var en hemlis som bara barnen fick veta om, svikare…

Efter några timmar så låg där plötsligt ett meddelande i korgen, och nu blev det fart på barnen! De rusade genom lägenheten och in i köket, där stod min gamla kylskåpsdörr som ju gick sönder tidigare och bakom den plockade de fram ett nytt meddelande. Jag frågade vad de höll på med men nu hade de inte ens tid att svara utan sprang in i mitt sovrum och kom ut med tre skokartonger, och de innehöll nya skor till alla barnen.

– Finns det skor till mig också? Frågade jag och tittade nyfiket in i sovrummet utan lycka.

– Nej du är vuxen och det är inte till din fördel just nu! Svarade barnen i all hast.

Barnen sprang nu tillbaka ut på balkongen igen och nu låg det tre gigantiska Kinderägg i korgen som de snabbt fångade in, men sen var det tomt. Inget ägg till mig alltså. De skrattade högt och sedan såg de plötsligt väldigt fundersamma ut, de satt och pratade tyst med varandra en stund och sedan flög de upp och sprang in i badrummet. I tvättkorgen hittade de varsitt stort påskägg fyllt med godis! Jag sneglade ner i korgen och tänka sig att det låg även ett påskägg till mig där, men det var ett litet chokladägg i guldpapper. Nåja, efter att ha blivit lurad av Bert-Bruno på julafton så vet jag ju att man inte ska ha så stora förhoppningar som vuxen. Då fick jag ju ett gigantisk paket, men inuti låg det bara en skumtomte…

Så barnen hade roligt och fick godis, sedan unnade vi oss god hemlagad påskmat även fast det bara var vi som åt av den. Och påskäggen fortsatte sedan att trilla in från både farmor och farfar, så det har ätits massor av godis. Freja kände sig ganska mätt efter påskhelgen och funderade på om hon kanske skulle införa ett godisförbud för sig själv, det höll i en vecka ungefär.

Annars får jag jubla lite i det tysta över att det gått så bra i inledningen av Allsvenskan för mitt kära Djurgården! De har imponerat med tre raka vinster och toppar tabellen, före både AIK och Hammarby faktiskt. Ville bara poängtera det…

Kan nu i efterhand glädjande nog meddela att mitt provsvar var negativt, så ingen corona här inte. Haha! Hoppas att ni alla andra mår bra, och stort tack för att ni läser. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Kaisa på jobbet. Hon skräms och var upprörd över att hennes bil höll på att falla i bitar, och ville att jag skulle åka bakom henne hela vägen till jobbet utifall den skulle braka ihop. Tydligen så skrek bilen högt och gnisslade illa, och jag vet ju hur det känns. Man har ju ägt både en Hyundai och en KIA Carnival som hade oljud som extrautrustning, fy jag ryser bara av tanken på de där bilarna. Men för att göra Kaisa lugn så fick jag gå upp mitt i natten så att vi kunde åka innan köerna började på morgonen, och när vi möts upp där på en mörk parkering utanför Pizza Hut så kommer hon insladdande med sin lilla jäkla bil. Den lät ju inte illa alls, hon ljög! Men hävdade att oljudet försvann på vägen, sedan sa hon att jag såg jäkligt trött ut innan hon körde vidare med mig bakom hela vägen till jobbet. Vadå ”ser jäkligt trött ut”? Vad tror hon när hon väcker mig mitt i natten innan frosten ens försvunnit ute, klart som fasen att jag var trött! Nej hon får fasen en dubbeljerker för detta…

Hjälp vad tiden går fort, idag ställde jag om klockorna här hemma till sommartid och insåg samtidigt att det var ett tag sedan jag skrev något så här kommer en liten sammanfattning om vad som har hänt!

Om nu någon missade det så har alltså Zlatan gjort comeback i svenska landslaget, och detta har det skrivits och pratats om så att jag tillslut blev helt matt. Sverige skulle spela mot Georgien i torsdags, och innan matchsnacket inför matchen ens hade börjat så var jag redan less på denna nyheten. Är det verkligen en så stor grej, egentligen? Jag slutade uppföra mig som en surgubbe lagom till matchen startade, och det var ju faktiskt kul att se Zlatan i landslaget igen. Han har ju kvalitéer som många andra i laget inte kan mäta sig med, och även om Sverige bara vann matchen med 1-0 så har det vaknat en liten förhoppning om att få se ett mer offensivt spelande Sverige framöver. Den typen av fotboll är ju roligast att titta på, och det bästa vore ju om Zlatan och övriga spelare hittar någon sorts spännande kemi dem emellan som resulterar i massor av mål och vinster. Känns lovande!

Det har skett en stor förändring i mitt liv, jag har nämligen bytt bil! Hej då Volvon och istället välkomnade vi denna pärla som levererades hem för någon vecka sedan…

Hej Audin! Den är verkligen superfin, och även om jag inte hade planer på att skaffa mig en vit bil så blev det kärlek vid första ögonkastet. Den är underbar att köra och jag kände direkt när jag satte mig i bilen att den här, den vill jag ha. Så nu är den min, och även om Freja var ledsen när jag sålde Volvon så kommer vi förhoppningsvis få många nya fina minnen med denna bilen istället. Visst är den fantastisk!

Igår hade jag en av de fina herrarna över på lunch, Mogge kom förbi och hängde med mig i några timmar. Det var trevligt att få prata lite samtidigt som vi mumsade i oss en god pastarätt som jag brukar laga till mig och barnen. Den innehåller kyckling, sparris, babyplommontomater och spaghetti som man blandar ihop i stekpannan och vänder runt med olivolja och vitlök. Enkelt och supergott! Men det hände även en oväntad sak när Mogge hade åkt hem, när jag skulle ställa in den överblivna maten i kylskåpet så tog det ett väldigt onödigt och dumt initiativ…

Ja hela kylskåpsdörren lossnade, upphängningen under dörren var i plast och hade spruckit sönder så allt bara ramlade isär och där stod jag med dörren i handen. Jag plockade isär upphängningen och… Eller först så svor jag faktiskt, väldigt mycket och på fler språk än bara svenska. Men sen försökte jag laga dörren för att se om den gick att hänga tillbaka på kylskåpet igen, det gick sådär. Den var så trasig undertill att den inte får något stöd, så den fastnar och är svår att öppna och stänga. Så jag kollade lite snabbt vad ett nytt kylskåp skulle kosta, det såldes självklart ingen sådan modell längre och att köpa ett kylskåp som inte matchar frysen finns inte i min värld. Så då skulle jag behöva köpa en ny frys också och detta kostar ca 15000kr vilket var lite saftigt, men då började jag istället undersöka om det gick att köpa en ny dörr till kylskåpet istället. Och efter ett tag så hittade jag rätt dörr, hoppas jag i alla fall. Så nu har jag beställt den och hoppas få den levererad hem så fort som möjligt, man måste ju ha en fungerande kyl nu när det nalkas god påskmat och annat gott som ska förvaras där inne. Så vi får se hur detta slutar, kan säga att jag blev väldigt förvånad över detta i alla fall och att det hela kändes ganska onödigt…

Det stora fraktfartyget Ever Given som sitter fast i Suezkanalen efter att ha gått på grund, äventyrar världshandeln kan man läsa i nyheterna just nu. Och utanför väntar hundratals fraktfartyg på att få passera genom kanalen, men fortfarande så blockeras vägen av detta enorma lastfartyg som de fortfarande inte har lyckats få loss. Detta i sig är inte alls särskilt roligt, men när min gode vän Marcus skickade en bild på hur detta kan lösas så brast jag ut i högt skratt. Ni som har sett TV-serien ”Vänner” förstår varför detta är så galet roligt, hur svårt kan det vara liksom?

Nu har jag dragit igång min sous vide med en god köttbit som ska bli kvällens middag, ser verkligen fram emot att få sätta tänderna i den lite senare. Köttbiten alltså, det tar ju sin tid att tillaga maten med hjälp av en sous vide men det blir fantastiskt gott. Senare ikväll nalkas ytterligare en landskamp i fotboll, den mot Kosovo som spelas i Pristina. Där har man ju varit som ung och nobel soldat en gång i tiden, jag hoppas att trafiken är väldigt mycket bättre där idag än vad den var när vi var på plats. Hjälp vilka minnen detta väcker hos mig nu, blir nästan nostalgisk. Stort tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER vill jag ge till, hm… Tänkte att Henke kunde få den men jag insåg precis att jag hellre väljer att tilldela utmärkelsen till kaptenen på fraktfartyget som gått på grund. Det skulle ju inte förvåna mig om min kylskåpsdörr finns ombord på fartyget och att leveransen nu blir försenad med flera veckor. Eller månader! Det går ju inte, jag kan ju inte ha ett duschdraperi som kylskåpsdörr utan nu får de se till att få loss den där båten så att båttrafiken flyter på igen. Fasen vad typiskt…

ÄNTLIGEN! Så känner nog de allra flesta idag, att vi nu kan lägga ett av det konstigaste och märkligaste åren bakom oss.

Man kan väl summera förra året med ett ord, pandemi. Vem kunde väl tro eller ens föreställa sig att något sådant skulle inträffa och förändra det vardagliga livet för så många människor över hela världen. För vissa har detta även inneburit förluster av nära och kära, och det är nog många kommer minnas det som ett väldigt mörkt år i våra liv. Men jag ska inte gå in på det för mycket här nu, utan vi lägger året 2020 bakom oss. Jag har i alla fall fått ett bra avslut på året och vill tro på ett lovande och positivare 2021. Så låt oss vara tacksamma för att vaccineringarna har påbörjats och att vi nu kan blicka framåt igen mot ett helt nytt år!

Nu är julhelgen förbi och nya året firat, och jag tänkte sammanfatta det som hänt väldigt kort. Om vi tar julen så hade barnen och jag en egen uppesittarkväll dagen innan julafton, då vi avnjöt julbordsmat och hade väldigt mysigt. De var dock fundersamma över att det inte fanns några julklappar under julgranen, utom ett varsitt litet paket från Bert-Bruno. Jag berättade att det troligen berodde på att de fått tidiga julklappar i form av sina nya mobiltelefoner under hösten, och att de inte fick glömma det. De tyckte förstås att det var bra, och var väldigt ivriga i väntan på julafton. Så pass att de alla tre vaknade under natten och hade svårt att somna om, så de kom in och lade sig hos mig alla tre under natten. Men tidigt nästa morgon…

”Julafton! Julafton! Nu är den här, tomten ska komma snart!” av Sten & Stanley började spelas på hög volym kl.06.00, en tradition jag tagit med mig från barndomen som min mosters man Lasse alltid spelade tidigt för att väcka alla på julaftonsmorgonen. Barnen flög upp ur sängen och kom rusande ut till mig i vardagsrummet, och på ett magiskt sätt hade det under natten nu fyllts på med julklappar under granen. Paketen delades ut och även jag hade fått ett paket, ett GIGANTISKT paket från Bert-Bruno! Vem kunde tro det efter att han varit så taskig mot mig hela vägen fram till jul, att nu fick jag det största paketet av alla. Vi började öppna våra julklappar och barnen var så lyckliga, men jag insåg snabbt att Bert-Bruno spelat mig ett spratt. Den stora lådan jag fått var fyllt med bubbelplast, och sedan trillade detta ut ur lådan…

En skumtomte… EN skumtomte! Inte ens en liten godispåse med skumtomtar utan bara en enda som han lagt i en glasburk. Nåja, barnen skrattade nästan ihjäl sig men jag får vara tacksam för den fina gåvan. Freja hade även ritat och skrivit ihop två julböcker till mig, och twinsen kompletterade med varsin julteckning. Mer kan jag inte önska mig av dessa fantastiska små barn, de är så fina! Och anledningen till att Bert-Bruno hade så rosa skinkor i förra inlägget visade sig denna morgon, han hade ännu en gång satt sig i smörpaketet så att det bildats avtryck från hans rumpa i smöret. Sedan hade han skrivit ”Ho ho ho / Bert-Bruno” bredvid, så oförskämt…

Senare på eftermiddagen så körde jag hem barnen till Jenny så att de kunde fira vidare. Efter några dagar skulle vi ses igen när vi skulle träffa de i min släkt som väntade på att fira jul med oss, detta gjorde vi hos min mor och Kent. Det var lika trevligt som alltid, och min mor hade även köpt en ny hund som var av stort intresse när vi kom dit. Ubbe heter han och var jättesöt, nu har de alltså fyra hundar hemma. Min mor som alltid sa att hon aldrig skulle skaffa en hund när jag vänligt tjatade om detta som barn, nu har hon en egen kennel. Tack för en annorlunda men härlig jul allihop!

Efter varje nyår så brukar jag presentera årets Top 5-lista och den kommer i nästa blogginlägg. Idag ska det bakas pizza och titta på tornerspelen i ”Ivanhoe” som blivit lite av en nödvändig tradition på nyårsdagen varje år. Hoppas att ni alla inte är alltför trötta och slitna idag, och vill önska er alla ett riktigt bra år. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER måste gå till denna personen. Jag har sparat på denna ett tag men nu är det väl dags att den får se dagens ljus, behöver väl inte ens motivera varför den är nominerad…