Etikettarkiv: vab

Master Of Puppets!

Även om titeln får många att tänka på Metallica och deras musikaliska mästerverk så är det faktiskt inte det rubriken syftar på denna gång. Fast jag blev fasen sugen på att lyssna på den låten nu. Vi tar en kort paus här nu så fortsätter jag skrivandet sen när jag lyssnat klart, kan rekommendera alla er att lyssna på den ni också!

Så vad var det jag menade med mitt val av rubrik då? Jo som ni kanske känner till så är jag ju ett stort fan av de kära dockorna från serien ”Kjell”, och nu har deras skapare Björn Carlberg kommit med en ny serie. Med nya dockor! Han är ju lite utav ett humoristiskt geni om ni frågar mig, mannen bakom alla dessa mästerliga och ibland även ganska fula dockor. Serien heter ”Operation Klotty”, och här är det väldigt många olika dockor som munhuggs med varandra på ett väldigt underhållande sätt.

Jag gillar den humorn som framförs här, och jargongen dockorna emellan. Det finns såklart likheter med karaktärerna från ”Kjell”, men även många andra roliga figurer. Och utan att spoila något här nu så måste jag säga att några av favoriterna är Renata (som påminner om Kjells mor Birgitta), Klotty och inte minst Geert med den fina näsan. Så gillade ni ”Kjell” så kommer ni säkert finna detta underhållande, och jag har bara hunnit halvvägs in i serien så jag hoppas att den blir ännu bättre innan den tar slut. Klotty alltså!

Jag fick nyligen vetskap om ett festligt uttryck, från Norge såklart. Om man vill swisha någon pengar så heter det inte ”swisha” där, utan ”vippse”. Haha! Så roligt språk de har alltså! Jag skrattade lika mycket nu som den gången jag fick reda på att @ heter ”alfakrull” av en norsk soldat nere i Kosovo. Hihi…

Freja var på bio med sin klass förra veckan, och de tittade på filmen ”Paddington 2” på biografen i Gustavsberg. Den var tydligen väldigt bra enligt henne! Vi var ju tvungna att titta på den första filmen innan hon skulle se del två på bio. Så kvällen innan var Freja och Nova laddade för att se denna, men inte Theo.

– Jag vill inte se på någon ”Padminfton”, jag vill titta på ”Ben 10”! Sa han högt och väldigt bestämt.

Han erbjöds att titta på sitt program på plattan istället, men han hann inte ens börja titta innan han var fast i filmen med sina syskon om björnen som älskar marmeladsmörgåsar. Så de tittade alla på filmen och tyckte om den, och de berättade att de sett lite korta snuttar av filmen tidigare. Kanske hemma hos Jenny, vad vet jag. Men det är roligt när de hittar en ny film, så det inte blir samma filmval varje gång de ska välja något att titta på här hemma. Jag har nog rekordet av alla svenskar när det gäller antalet gånger man har sett filmen ”Vaiana”, det känns som att jag sett den ungefär 892 gånger nu med barnen. Men i själva verket så är nog bara kanske lite fler än 30 gånger skulle jag tro, så jag kanske överdrev en smula där.

Theo valde även igår att sätta sig på tvären till filmen som valdes, när både Freja och Nova ville titta på ”Pelle Kanin”. Han ville inte alls se på någon film om någon liten kanin, och erbjöds även denna gången att få se något han själv önskade på plattan. Så är det inte alltid, de turas om att välja vad de ska titta på och det är hans tur att välja film nästa gång. Men även denna gången så var det han som fastnade mest för filmen. Märkligt hur det kan svänga fort ibland i barnens världar…

Djurgårdens IF går som tåget just nu! I ishockeyn åtminstone, där ligger de på första plats i tabellen i skrivande stund. Så himla roligt, och det är kul att titta på dem när de spelar numera. Laget har en härlig mix av spelare där många är mycket sevärda när de spelar. Speciellt förstakedjan med Brodin, Josefson och Lilja. Men även när de kompletteras av Bemström och Hultström i powerplay, som just nu är det bästa i hela ligan. Kul! Som jag har längtat efter att få se dem spela riktigt bra ishockey och inte som det varit de senaste åren. Det har varit en uppåtgående trend de senaste åren dock, där de har kämpat och försökt men utan någon större framgång. Nu har de lite utav den perfekta mixen i laget, en bra coach och SHLs bästa målvakt i Adam Reiderborn. Så åk till Hovet om ni vill se på bra ishockey och uppleva bra stämning på läktarna!

Nu var det några dagar sedan jag började skriva inlägget och plötsligt hamnade Djurgården istället på en fjärde plats. Så märkligt…

I söndags var det dags för Superbowl LIII, vilket inte säger mig något om vilken det var i ordningen eftersom jag inte kan det där med romerska siffror. Men det var final i alla fall mellan New England patriots och Los Angeles Rams. Are you ready to rumble!

Jag orkade inte vara uppe på natten och kolla på matchen, men det brukar ju vara ett riktigt spektakel att bevittna. Med stor show och bra underhållning. Hade det varit mitt favoritlag, New York Giants, då hade jag däremot kämpat mig genom natten med god mat och kanske en skvätt öl. Nu var det dock en match mellan fjolårsfinalisterna Patriots och Rams, en match som verkade handla mycket om defensivet spel om jag förstått saken rätt. Tom Brady vann med sitt Patriots tillslut, han har nu vunnit sex stycken Superbowls. Vilket måste göra honom till den främste quarterbacken, ja kanske främste spelaren av alla genom tiderna. Tråkigt att Patriots vann tycker jag, men en bragd för Tom Brady. Well played!

Det är sjukstuga så det står härligt till med barnen, det har varit någon sjukdom varje vecka sedan det nya året började. Nu har de varit febriga, men det var bara någon dag tack och lov. Jag var rädd att det var influensan som var på gång. Men när de skulle återvända till skolan började Nova hosta, så då var det bara att vabba vidare. Inte en full arbetsvecka hittills i år, hurra…

Jag vill inte låta som en Gnällbert, men det blir lite frustrerande ibland. Nova hade dessutom fruktansvärd tandvärk förra veckan, och de skulle ta ut den inflammerade tanden imorgon egentligen. Men nu när hon blev sjuk så gick ju inte det, så vi fick en ny tid om tre veckor. Festligt verkligen, heja tandvården! Tack och lov verkar den värsta värken ha gått över, så det kanske går bra att vänta tills dess. Nu är det dock dags för barnen att vara hos sin mor en vecka, så då får Jenny fortsätta vabba tills Nova blir frisk igen. Men hon kan nog återvända till skolan snart skulle jag tro.

Tack för att ni läser, även när jag är grinig. Jag vet ju att sir Jocke den sadistiske och Henke hängp*ng gillar när motgångar blåser mot mig på detta sätt. De borde skicka mig pengar som tack för underhållningen! Det går bra att både swisha och vippse, haha! Sköt om er, ha d biff!

DAGENS JERKER går till geniet bakom det lilla hysset som utspelade sig på jobbet i fredags när vi alla skulle åka hem. Där någon gjort skoavtryck på motorhuven på två av personalens bilar och sedan hällt ut juice eller kaffe, så att det såg ut som att någon stått och kissat på bilen. Elakt och fullkomligt genialiskt!

Dagen efter kvällen innan

Underbart! När jag vaknade i morse var jag såklart nyfiken. Och jag blev genast glad när jag upptäckte att ett flertal redan läst och tyckt till om bloggen. Precis vad jag hoppades på! Tack Tack!

Ge mig ett V! Ge mig ett A! Ge mig ett B! Det blir VAB!

Japp, på tolv timmar blev alla tre småbarnen sjuka här hemma. De har feber och hostar, vilket gör att de inte heller sover speciellt bra. När man dessutom har två små bebisar som låter sådär ynkligt svaga när de är sjuka gör att till och med den stora starka (nu även tjocksmock) pappan känner hur det skär i hjärtat. Så det har inneburit att jag stannar hemma och hjälper Jenny att ta hand om de små liven, vilket innebär fullt upp även om vi är två som hjälps åt.

Här kommer lite tankar om VAB (vård av barn) och hur denna nya upplevelse förändrat mitt arbetsliv. Ni som känner mig eller har arbetat med mig genom åren kanske håller med mig när jag anser mig vara en arbetspatriot. Du vet den som aldrig är sjuk, den som alltid passar tiden och som alltid ställer upp för företaget. Jag har sällan sjukanmält mig eller varit borta från jobbet.

Meeeeen, det var tidigare innan jag blev förälder. Senaste året har jag förmodligen övertagit titeln ”VAB-kungen” på jobbet, vilket gör mig lite smånervös inför stundande lönesamtal med chefen. Minns även den där känslan när jag skulle vabba för första gången. Jag kände mig lite generad att ringa chefen, att jag var en bov på nåt vis. Ska jag verkligen vara hemma från mitt jobb, det är ju inte jag som är sjuk. Har någon annan känt likadant? Dock så löser det sig alltid, jobbet klarar sig bra även utan mig. HEJA JOBBET!!

Med tiden så försvann den där generade känslan när jag var tvungen att vabba, och man insåg att familjen är det absolut viktigaste jag har. Men vad gör man om man vabbar så pass ofta så att den där generande känslan smugit sig tillbaka? Tidigare så fick jag alltid svaret ”Inga problem, det är lugnt” när jag pratade med chefen. Nu låter det mer såhär:

Chefen: Tjena…

Jag: Ja hej det är Jimmy. Du, eh jag måste vabba idag igen för barnen är sjuka.

Chefen: Ok.

Jag (nu med lite ångest): Jag får höra av mig under dagen så får vi se om jag kommer i morgon.

Chefen: Gör så.

Sedan avslutas samtalet. Förstår ni, den här generande ångesten har liksom sprungit ett frivarv tillbaka till mig igen och nu tycks jag inte bli av med den! Gissa sedan hur många gånger jag varit för het på gröten när man sett minsta tecken på förbättring hos barnen och direkt meddelar chefen att ”Du du du! Jag kommer i morgon”! Vad tror ni händer då? Jo, barnen var inte helt friska ännu och blir sjuka under natten igen. Så var man tillbaka på ruta ett, och dags för det där generande samtalet med chefen igen….

Nåja nog om det! Frejas feber har avtagit och nu kämpar hon mestadels med sin hosta eftersom hon har svårt att sitta still. Så hon och jag tog vagnen och knatade iväg till lekparken för att komma ut i friska luften. På vägen dit spanade vi med full inlevelse och försökte locka på ormarna. ”Sssss, ojmen?” lät hon men tyvärr utan resultat…

Väl framme i parken så ville hon göra allt! ”Pappa gunga! Åka jushkana! Gunga! Gjäva sanden!” Hon insåg väl snabbt att orken inte var sig lik utan vi hamnade i sandlådan och byggde sandslott. Efter ett tag infann sig känslan att det nästan var som att jag var inblandad i någon sorts tävling med henne om vem som skulle bygga värsta coolaste slottet!! Detta fick mig att förstå att nu var det dags att gå hem igen…

Men jag tog lite kort på vårt gungande och grävande som ni kan se här nedan.

Bild

”Gunga fojt pappa! Meeeejaaa!”

Bild

Tycker nog man ser tävlingsinstinkten i henne också. Även om jag kan tycka att mitt slott slår hennes grop…

Det var vad jag hade att dela med mig av idag. Ha d biff!!