En oroväckande avlyssning hos amerikanska NSA tidigare idag, har satt grillor i huvudet på Barack Obama.
Det som först lät som en ny variant av tystgående ubåt registrerades i norra Europa. Med tanke på det spända läget mellan Ryssland och Ukraina så vred de garanterat upp volymen och började lyssna av situationen. Har president Putin i Ryssland skickat iväg ubåtar och andra stridsfartyg från Kaliningrad eller St. Petersburg? Detta var NSA tvingade att följa upp, ordentligt.
Ljudet var främmande, men ändå bekant. Efter lite finjusteringar kunde man tillslut ringa in ljudet, det kom från Stockholms skärgård. Vore det klokt att larma Sverige, de skulle i så fall erkänna att de trots offentligt förnekande fortfarande sysslar med sin avlyssning. Svaret blev nej, Sverige varnas ej och de fortsatte sin avlyssning i hemlighet…
Det är något oroväckande över detta ljud. Experter kallas in för att reda ut om det kan röra sig om ett motoriserat ljud. Kan det vara en ny rysk ubåt som utvecklats i hemlighet utan omvärldens vetskap. Men vad gör den i Stockholms skärgård? En beskrivning av ljudet är att det låter ”släpande” eller ”hasande”. Är det möjligen biologiskt? Efter ytterligare finjusteringar lyckas man finna ett grymtande ljud i allt detta. Medarbetarna på NSA skojar friskt om att det låter som en enorm valross som kämpar sig fram i en enorm låda med grus. Plötsligt hör de ett högt vrål, sedan blev det tyst…
Personal från USAs ambassad i Stockholm skickas omedelbart ut för att undersöka situationen. Under tiden hörs det släpande ljudet igen, och det följs nu upp med ett lågmält mumlande. De vrider upp volymen för att försöka urskilja eventuella nyckelord ur mumlandet. Då hörs ett fruktansvärt oljud!
BRRRRRRRRRRRROW! BRRRRRRROW! BRRR-RRR-RR-R…
Det skär i öronen. Likt en enorm tandläkarborr som smular sönder en toalettstol i porslin. Sedan hörs riktigt otrevliga ord ropandes. Samtidigt anländer ambassadens personal till platsen och bevittnar händelsen utanför det stora röda huset med vita knutar.
– Nej! Nej! Neeeej! Jäkla borrmaskin! Ska du dö nu ditt förbaskade batteri? Vrålar en mörk och andfådd röst.
Rösten verkar komma någonstans underifrån huset. Alla stannar upp en stund, och hör hur det släpande ljudet börjar igen. Även det vrålande ljudet fortsätter.
– Hur fasen kan batteriet dö redan nu, det var ju nyladdat! Fan ta dig ditt lågpris skit till maskin! Här kryper man på knä och ålar sig fram i smutsen, till vilken nytta? Vrålar en uppgiven herre som inte låter speciellt glad.
Några ur personalen springer tillbaka till en av bilarna och åker raka spåret till ambassaden igen. Kvar står nu två modiga men knäsvaga och oroliga personer, vad är det för oväsen under huset? Plötsligt dyker även en marinbiolog upp på platsen. Hen håller en konstig antenn i ena handen och lyssnar med stora hörlurar på öronen. Sakta smyger hen sig fram till de två andra som nu står utanför huset som gud glömde.
– Blåval? Frågar marinbiologen de två andra och rynkar på sitt ena ögonbryn.
– Sorry, we only speak english. Förklarar de.
– Åh, okej… Jag, me have tracked down denna signal to this red house. It sounds like a bleaue, eh… I think there is a bleaue, a blue val. A blå whale, yes! Ja! Där in the red house. Förklarar marinbiologen.
– A whale? Frågar ambassadörerna och rynkar på pannan.
Ett konstant bankande uppstår under huset och vrålen fortsätter!
– Dö äckelspindel! Det är mitt hus! Mitt! Mitt! MITT! Vrålar blåvalen, valrossen eller vad det nu är för något där under huset.
Marinbiologen börjar gråta hysteriskt och springer från platsen. Ambassadörerna tittar på varandra och backar sedan långsamt tillbaka till bilen. De stannar upp en stund, sedan kliver de med stor försiktighet in i bilen. Ögonen är fixerade på det röda huset. När en lucka plötsligt öppnas nertill på huset med en väldig kraft får de panik. De börjar skrika och kör omedelbart ifrån platsen, utan hänsyn till varningsskyltarna i området om lekande barn.
Ut ur luckan skildras ett moln av brunt damm och ut kliver en storväxt herre med nedsmutsade kläder och arg uppsyn. Magen står rakt ut i all sin prakt. I sin hand håller han en orange borrmaskin som han stirrar och ibland skäller på, samtidigt som han rör sig uppför trappan till husets ingång. Sedan går han in i huset, denna så kallade ubåt, valross eller blåval. Efter sig stänger han dörren med en hög smäll…

Ja, någon ubåt rörde det sig såklart inte om. Inte var det heller en valross som NSA så glatt roade sig över, eller en blåval heller för den delen till marinbiologens förtvivlan. Nej, det var bara en stor överviktig man som kröp runt i smutsen under husets trånga små utrymmen. Det är inte alltid lätt att ta sig fram, än mindre när man ska släpa med sig verktyg och annat. Och klart som tusan att något ska jäklas när man väl ålat sig fram och börjar arbeta. Nu var det batteriet i borrmaskinen som dog efter två ynka borrade hål. Inte alls så som jag planerade det! Jag skulle fästa upphängningar till avloppsrören på några ställen för att stabilisera rören lite mer. Besiktningsmannen som var här tidigare hade synpunkter på hur det såg ut innan, men nu är det åtgärdat! Det var väldigt lite kul att göra…
På vägen ut igen i all min ilska så mötte jag en stor spindel som började kaxa med mig. Jag var onekligen inte på humör, och orkade inte ta diskussionen om vem som bodde här först. Jag hävdade att det var mitt hus, och följderna till detta ledde till att den stora spindeln dog. Och när jag menar stor så är den stor, ingen liten sak. Det finns några stora rackare under huset, de livnär sig säkert på möss, katter och grävlingar. Kanske även rådjur, det kan jag inte utesluta med tanke på spindlarnas storlek. Bläh!

Ja det var en händelserik dag under huset idag. På tisdag kommer besiktningsmannen tillbaka och tittar närmare på fuktmarkeringen de upptäckte sist de var här. Nu har jag i alla fall påbörjat lite förbättringsarbete åt nya husägarna om de bestämmer sig för att köpa huset. Man vill ju överlämna huset med ett gott samvete. Nu återstår bara för oss att hitta något nytt boende. Men det tar vi och tittar på en annan dag!

Jag har börjat använda hashtags! Ni vet sådana här tecken #. Min gode herre Marcus vid hål tre ute på Saltsjöbadens golfbana gick även han igång på detta. Nu vill vi att alla börjar använda sig av hashtags när ni skriver om era statusar i sociala medier, typ Facebook med mera. Ni kan följa oss på Facebook, där har det verkligen tagit fart. #nyautmaningar #endagunderhuset #hejamig #åtenglassidag

Passade även på att sätta solfilm på rutorna i bilen idag. Gjorde det ikväll i mörkret medan snön sakta dalade ner. Såg inte ett smack! Blir spännande att se resultatet imorrn i dagsljuset. Eller inte! #nattarbete #stackarsmig #längtareftersommaren

Ni har hört det förr, men jag tänkte återvända till jobbet imorgon. Då är det bäst att vara utvilad, godnatt! Ha d biff! #sovdags #spändalårmuskler #trött #boom!vilkenkillejagär

DAGENS JERKER går till tillverkarna av borrmaskinen jag äger. Nog för att den är några år nu, men lite bättre styrka i batteriet vore önskvärt! Inte bra för min hälsa att behöva bli upprörd på detta viset…