Nu ska ni få höra om den absolut roligaste utlandsresan jag varit iväg på med mina kära vänner, och förhoppningsvis är det lika roligt för er att läsa om detta. Än idag pratar vi om saker som hände från vår vecka på denna ö i medelhavet, och alla otroligt roliga uttryck som främst Mogge stod för som är några riktiga klassiker i sig. Och allt detta hände sommaren 2007 när vi reste till Ayia Napa på Cypern…

Detta var ett ökänt resmål på den tiden om man ville festa och ha kul, och vi kände att vi nu närmade oss den ålder då vi snart är för gamla för denna typ av resor så nu var det sista chansen. Vi hade under flera års tid pratat om att åka till exempelvis Ayia Napa, Ibiza eller liknande platser där man verkligen festar loss rejält. Marcus förakt mot semesterfirande engelsmän innebar att vi valde bort Ibiza och istället riktade in oss på Cypern, och vi hade ju hört av bekanta att detta var ett riktigt roligt resmål så efter lite efterforskning så hittade vi ett lägenhetshotell för ett bra pris. Detta låg inom gångavstånd till stranden och inte alls långt ifrån de största bargatorna i staden. Så detta bokade vi direkt och sedan började vi ladda för denna fantastiska resa. Och vi som åkte iväg på detta tillsammans var Mogge, Marcus, Tommy, Stoffe och jag själv förstås!

När dagen kom och det var dags att samla ihop oss för avresa så verkade alla så sjukt peppade och glada, och energinivån var på topp! Jag minns att Mogge hämtade upp mig hemma i Brandbergen sedan gasade vi hem till hans lya i Midsommarkransen, och på vägen dit så hade vi turen att några riktigt bra och klassiska partylåtar spelades på radion i bilen. Mogge hittade rytmen direkt bakom ratten och körde alldeles för fort, jag skakade loss på bästa möjliga sätt i passagerarsätet innan jag messade Marcus att han MÅSTE slå på radion och lyssna på musiken som spelades. Just då var det låten ”Don’t You Know” med Pandora, en hit från när vi var tonåringar och allt kändes nästan för bra för att vara sant! Jag minns inte om vi plockade upp Marcus och Tommy på vägen eller om de tog sig hem till Mogge själva, men jag minns att vi satt hemma i hans lägenhet i väntan på att åka ut till Arlanda. Vi skulle få skjuts ut till flygplatsen av Joel i hans familjebuss, och jag tror att Stoffe åkte med honom så tillslut var vi alla samlade och åkte iväg. Vi tackade Joel för hans heroiska insats och lovade att köpa med oss något gott till honom när vi kom hem igen, sedan var det bara att checka in och hoppa ombord på raketen ner till Cypern. Jag hade slarvat bort min necessär och köpte därför en ny på planet när vi reste ner, och skaffade samtidigt en ny badhanduk som jag tyckte var snygg. Marcus var inte alls imponerad utan kallade mitt fina inköp för ”bög-necessär”, kanske för att det var av märket Salming som kan förknippas med klubben AIK. Men jag gillade den och var nöjd!

När vi kom fram var det varmt, självklart var man förberedd på detta men det var jäkligt varmt rent utsagt! Solen stekte på ordentligt så vi skyndade oss ombord på bussen som skulle köra oss till hotellet, den var lite svalare i alla fall och skyddade mot solen. När vi kom fram till Hotell Evabelle så checkade vi in direkt och jag fick dela rum med Tommy och Marcus, de tog den stora dubbelsängen och jag tog en liten tältsäng som stod placerad bredvid. Men det gjorde mig inget, sedan fick Mogge och Stoffe hotellrummet bredvid oss. Hotellet hade en stor pool i mitten som vi såg fram emot att svalka oss i lite senare, men först var vi ju nyfikna på omgivningen och området där vi skulle bo.

Detta var paradiset för oss killar, det fanns gott om restauranger och massor av saker att göra. Vid denna tidpunkt så tror jag att det bara var Mogge och Marcus som var singlar, så vi var inte där för att ragga på tjejer om någon nu trodde det utan vi ville faktiskt bara åka iväg för att ha kul. Men vi lärde känna några andra svenskar där på vårt hotell, det var tre svenska tjejer från Stockholm och de hängde med oss emellanåt just för att de tyckte vi var roliga och att vi inte var några jobbiga typer som försökte ragga på dem. Mogge var nog den enda av oss som var lite nyfiken på en av tjejerna men ingen annan av oss hade intresse av att flirta med dem, utan vi skötte oss hela resan. Stoffe hittade till och med en dator man kunde låna i hotellreceptionen där han varje dag skrev ihop ett mail som han skickade hem till sin kära flickvän, jag har mer saker att skriva om detta men vi kommer till det lite senare…

Annars så höll vi oss egentligen mestadels för oss själva, mycket för att vi alltid har så kul ihop när vi är ute tillsammans och så har det alltid varit. Sedan har vi såklart Tommy, min kära vän som inte kan låta bli att ”växla några ord” med främlingar om han får chansen. Nu var det dock nödvändigt att prata engelska med alla främlingar, och till Marcus missnöje så visade det sig finnas en hel del engelsmän på plats även här som inte kunde sköta sig. Vi återkommer till det också! Annars så var det ju väldigt mycket folk på stränderna om dagarna och även ute på gatorna varje kväll, och trots att jag själv var hela 27 år gammal vid detta tillfälle så kände vi oss nästan som ”gamlingar” om man skulle jämföra vår ålder med övriga turister. Så detta var verkligen sista chansen för vår del att göra en sådan resa, annars hade nog alla andra ungdomar tyckt att vi var lite ”creepy” som hänger med så pass unga människor. Självklart fanns det äldre personer än oss också, men vi tillhörde minoriteten eftersom de flesta andra verkade vara i tjugoårs åldern. Och nu är det väl ändå dags att presentera ett flertal festliga minnen som jag vill dela med er!

Vi måste nästan börja med alla de engelska uttryck som myntades av Mogge under vår vecka på Cypern, haha! Alltså denna underbara människa är suveränt bra på mycket, men när det gäller att prata engelska så blir det inte alltid helt rätt. Han är absolut inte dålig på engelska, det handlar mer om sättet han uttrycker sig som gör att det blir så jäkla fel och ibland bara riktigt roligt!

Mitt första exempel kanske inte är riktigt lika kul för er som inte var med på resan, men jag tror att ni kommer förstå det roliga i sammanhanget ändå. Det utspelade sig på vårt hotell när vi hängde vid poolen en eftermiddag, och vi alla hängde runt poolen utom Stoffe som satt i hotellreceptionen och började knappa på ett mail till sin kära flickvän. Men när vi låg där på våra solstolar så insåg vi att det fanns ganska många engelsmän på vårt hotell och de levde rövare där kan jag lova. De gapade och skrek, bråkade med varandra och var allmänt högljudda medan vi andra bara försökte chilla och koppla av i solen med en god drink. Detta spädde bara på Marcus förakt mot semestrande engelsmän som inte kan uppföra sig, de hördes överallt vart vi än var på ön och det verkade ju som att han hade rätt denna gången. Efter att ha legat där och hört dem väsnas så behövde vi komma bort från poolen en stund, så vi lämnade hotellet för att köpa oss lite förfriskningar. Stoffe satt fortfarande och knappade med suverän och behärskad pekfingermetod på datorns tangentbord för att få ihop det där mailet, så vi vinkade åt honom och berättade att vi gick ut en sväng för att handla lite dricka. Dryckerna vi köpte hem till hotellerummet var oftast ölsorten Efes eller de mer lättdruckna alkoläsksorterna Bacardi Breezer eller Smirnoff Ice, och dessa smuttade man ju gärna på hela vägen hem igen för att släcka törsten i värmen. Vi hade trots allt varit borta en stund och när vi kom tillbaka så ser vi först Stoffe sitta där och skriva sitt mail, han måste ha skrivit ihop en hel roman vid det här laget tänkte vi eftersom det tog så lång tid. Men det visade sig att han bara var långsam på att skriva, haha! Och det är nu det händer, när vi passerar poolområdet som en lätt berusad Mogge noterar att en mörk engelsman nu låg helt utslagen i poolen flytandes på en badmadrass.

– Haha! Kolla där, en ”floater”! Skrattade Mogge högt och pekade på mannen som han menade liknade en flytande bajskorv.

Han tänkte nog inte på att just ordet ”floater” mycket väl kunde förstås av mannen och upplevas väldigt negativt laddat, så Marcus fick tala om för Mogge att sådär kunde han ju inte säga. Men mannen på badmadrassen verkade som sagt helt däckad och hörde inget, så vi skyndade oss in på våra rum och drog igång vår CD-spelare för att värma upp lite inför middagen. Musikmässigt så fick alla komma med önskemål om vad de ville ha med sig för musik på resan och sedan brände jag en gammal hederlig MP3-skiva som alla fick njuta utav. Det var nog mestadels Marcus och Mogge som lämnade sina bidrag till vad de ville lyssna på, Stoffe brydde sig nog inte så mycket och Tommy hade bara en låt som han ville skulle vara med… Låten ”I’ll Be Waiting” med Talisman, det var hans enda önskemål sedan fick vi spela vad vi ville enligt honom. Haha! Så den och många andra låtar spelades ofta för att komma i stämning för utgången på kvällarna, en annan favorit blev låten ”Hey Där” med BYZ som var väldigt populär just då. Den fortsatte vi att spela på våra fester i flera år efter att vi kommet hem igen!

Sedan har vi den gången när Mogge myntade ett helt oslagbart uttryck på en bar vi hamnade på efter att ha hakat på en barrunda som arrangerades av researrangören. Vi fick nys om denna barrunda när en jobbig liten reseledare vid namn Rasmus eller liknande jagade folk för att sälja biljetter till detta event, han knackade på dörren till vårt hotellrum och insisterade på att få komma in och berätta om detta. Han började genast klaga på att vi hade så kall kyla inställd på vår luftkonditionering och predikade om hur farligt det är att ha så kallt på rummet. Då blev Tommy, som låg helt utsträckt på sin säng för att vila, upprörd och reste sig upp!

– Hörru du lilla vän, jag jobbar dagligen i ett frysrum med 30 minusgrader så det här är inte ett dugg kallt. Vi har hur kallt vi vill här inne, fattar du det! Röt han till väldigt bestämt.

Lilla Rasmus darrade till och lämnade över biljetterna till barrundan, sedan försvann han illa kvickt. Varpå Tommy muttrade nåt om att den lilla skiten minsann inte ska tala om för oss hur vi ska göra, vill vi ha det svalt och skönt på rummet så har vi tydligen det. Haha! Denna barrunda var i alla fall en ganska festlig historia, där alla som köpt biljetter samlades på en bar och fick en gratis drink där. Sedan gick alla vidare till nästa ställe och fick en ny drink där, och så fortsatte det tills vi hade besökt alla barer som ingick i detta event. Detta pågick ju hela kvällen och när man bara går runt och sveper drinkar på det där viset så blir man ju lite rund under fötterna, och tillslut kickar alkoholen in ordentligt och då hände det grejer. Vi hamnade tillslut på en mindre bar med tjejerna från vårt hotell, och en av dessa stod och dansade runt en stång tillsammans med Mogge som verkligen levde sig in i stångdansen. Han gillar ju att dansa och nu hade han ju någon att uttrycka sina höftjuck och dylikt med där på baren, vi andra satt ner och smutade på varsin drink. Alla var lite mätta på alkohol nu i slutet av kvällen så det tog en bra stund innan den tog slut. Men Mogge som det var full fart på fortfarande han snurrade runt den där stången och sjöng med till musiken, tills hans drink var slut. Då gick han med vingliga steg fram till bartendern, stoppade handen i fickan och fick upp sju cypriotiska pund som han slängde upp på bardisken.

– SURPRISE ME FOR SEVEN BUCKS!!! Skrek han till den förvånade bartendern som bara stirrade tillbaka på honom.

Här minns jag inte vad han faktiskt fick för sina ”seven bucks” men jag har för mig att bartendern sprutade vatten på honom med den där slang-pistolen de använder för att fylla upp läsk och bubbelvatten, så Mogge blev dyngsur och alldeles blöt. Och just uttrycket ”bucks” används väl enbart när man pratar om valutan dollar, annars kallar man det väl pund för ”quid” eller liknande? Ni får gärna hjälpa mig reda ut detta. Men det roligaste var ju faktiskt Mogges fras ”surprise me for seven bucks”, alltså vi har haft så himla roligt åt den kommentaren och använder den än idag när tillfälle ges. Vad tusan fick han det ifrån? Sak samma, det var i alla fall ett oförglömligt minne den kvällen.

På hemvägen så hörde vi världens party som pågick på ett av hotellen som jag tror heter Kalypso, detta hotell var ökänt för sin äckliga pool där ungdomar drack sprit och hade diverse andra snuskiga saker för sig. Vattnet var alldeles grumligt och vi kunde bara spekulera i vad som orsakat detta, men hela poolområdet var proppfullt med människor som festade järnet. Vi stannade till en stund men sen insåg vi nog att vi var för gamla för detta, så då gick vi hem till hotellet igen.

Sist men inte minst så har vi den kanske bästa kommentaren som landade allra bäst på denna underbara resa, detta efter att vi var ute en natt och en småfull Stoffe började bli seg och Mogge erbjöd sig då att följa med honom hem till hotellet så att han kom hem ordentligt utan att bli rånad. Då passerade de ett flertal inkastare på gatan som stod utanför barerna och försökte övertala dem om att komma in och köpa en drink eller två, men Stoffe behövde verkligen komma hem så när inkastarna ropade och bjöd in dem så lät det ungefär såhär…

– Hey! Please come inside and have a drink, you are very welcome! Ropade inkastaren och vinkade in dem på deras bar.

– Oh no! I’m going home with him! Ropade Mogge tillbaka och pekade på Stoffe som vinglade ned längsmed gatan.

Inkastaren backade direkt och höll upp händerna och visad att han inte ville veta mer än så, han tolkade det ju som att Mogge raggat upp Stoffe och minsann skulle gå hem tillsammans för lite gemensamt ”bowchickabowow” två killar emellan. Haha! När vi andra såg detta från uteserveringen vi satt på så höll vi på att dö av skratt och undrade om Mogge själv inte hör och reflekterar över vad han faktiskt säger när han pratar engelska. I hans huvud var det ju förmodligen klockrent översatt från svenska, att han inte kunde komma in på baren för att han skulle gå hem med Stoffe. Men detta tolkades ju helt fel av inkastaren som trodde att både Mogge och Stoffe var homosexuella och nu var på väg hem tillsammans. När Mogge sedan kom tillbaka igen så förklarade vi det hela för honom men han verkade lika obrydd som vanligt och bara skrattade.

– Ja vad ska man göra? Sa han och skrattade.

Stoffe var inte heller den enda som behövde gå hem tidigt vissa kvällar, utan en annan gång fick han också sällskap av Marcus som blev lite trött. Tommy, Mogge och jag fortsatte att festa och var lagom fulla (på killspråk betyder det typ kalasfull) när vi kom hem på natten. Och jag har för mig att vi bara hade en nyckel till hotellrummet och den hade ju Marcus tagit, så vi kom på den smarta idén att klättra och smyga in via balkongen. Nu låter det kanske som värsta stuntet men vi bodde typ på nedre botten så det var inte alls så avancerat som det låter. Okej lite avancerat var det nog eftersom vi ju var onyktra och försökte smyga, och när alla klättrat upp så kom vi överens om att vi skulle skrämma Marcus som låg där inne och sov. Så vi öppnade balkongdörren försiktigt och hörde Marcus snarka där inne i mörkret, sedan rusade vi in och skrek!

– BÖGHÖG!!!

Marcus slutade att snarka och tittade alldeles förskräckt på oss tre som kastades oss fram över honom, tyvärr missade jag Marcus och landade istället på madrassen som ledde till att jag studsade vidare ner på det hårda golvet. Men Tommy och Mogge prickade honom och alla brast ut i skratt, så vi beslutade för att göra samma sak på Stoffe. Och när vi smög in till honom så möttes vi av ett ”tjena grabbar” från Stoffe som låg där nedbäddad under sitt täcke på sin säng, han hade tydligen hört när vi ”smög” oss in på Marcus och vaknade då av allt oväsen. Så han var ju beredd på att vi skulle komma, men han fick sig en så kallad böghög ändå för att vi ju gillar honom och ville inte lämna någon utanför gemenskapen. Sen kanske uttrycket böghög är förlegat i dagsläget men på den tiden kunde man slänga sig med sådana kommentarer och det var inget konstigt med det. Marcus pratar dock än idag om denna traumatiska upplevelse som tycks ha satt djupa spår i honom och som kan ha resulterat i någon form av posttraumatisk stressyndrom.

En bidragande orsak till all vår onykterhet var inte enbart lättdrucken alkoholläsk som Bacardi Breezer och Smirnoff Ice, nej vi hittade nämligen en väldigt billig vodka i matbutikerna av märket Glen’s. Denna blev ju en stor favorit som vi tyckte var otroligt prisvärd, så vi blandade drinkar och fyllde vattenmeloner med denna vodka för att få oss ett rus och det fungerade varje gång!

Vi testade även att lyxa till det med varsin drink en eftermiddag efter att vi legat på stranden hela dagen, det var så otroligt varmt i solen och jag tror att temperaturen var uppe i 45 °C vissa dagar. Så man brände sig ju rejält kan jag lova, speciellt jag som blir så röd och känslig i solen. Men efter en lång dag på stranden så blev Mogge så otroligt sugen på en Strawberry Daquiri och vi andra kände att det nog skulle sitta fint med en mer lättdrucken drink efter att ha pimplat mestadels öl tidigare den dagen. Så vi hittade en uteservering med sköna lounge möbler där vi kunde koppla av, så vi slog oss ner och en servitris kom snabbt fram till vårt bord för att ta vår beställning. Alla var inte helt säkra på om de ville ha en jordgubbsdrink så vi ville se drinklistan först, så Mogge förklarade detta väldigt tydligt och enkelt för servitrisen.

– May we see the list of drinks? Frågade han snällt.

Ännu en gång briljerade han med sina engelska språkkunskaper på ett sätt som vi alla har lagt på minnet, men hon förstod såklart vad han menade och gav oss varsin drinklista. Alla utom jag beställde varsin Strawberry Daquiri, för jag hittade minsann en annan drink som jag trodde skulle smälla ÄNNU högre… Banana Daquiri! Så jag beställde stolt in en sådan men när alla fick in sina drinkar så var jag tyvärr inte lika nöjd längre, min drink var inte alls lika gul och fin som på bilden i drinklistan utan påminde mer om en brunaktig sörja som doftade banan. Alla de andra skrattade och de retar mig för detta fortfarande när vi är ute på krogen tillsammans och ska beställa något att dricka. Men drinken slank ner tillslut men den behövde sköljas ned med något godare direkt efteråt, så då köpte jag mig en jordgubbsdrink i alla fall. Denna bild togs av servitrisen på alla oss grabbar, så ungdomliga och fräscha vi var då!

En av oss fyllde ju faktiskt år när vi var på plats, och det var ingen mindre än Marcus som då fyllde hela 30 ballonger! Detta firade vi såklart med en härlig utekväll och jag hoppas att han hade en bra födelsedag. Vi har så många roliga minnen från denna resa och jag får tyvärr inte plats att skriva om alla här, men detta var i alla fall några av de höjdpunkter jag kunde komma på såhär rakt upp och ner. Och trots att det nu gått 15år sedan vi var där så pratar vi om denna resa och alla roliga saker vi upplevde där, mest kanske vi pratar om Mogges härliga uttryck på engelska som vi även anammat till vardags här hemma. Vissa saker behövde man troligen vara där för att uppskatta såhär i efterhand, men kanske kunde detta minnesvärda inlägg locka fram ett och annat skratt hos er läsare.

Om någon av mina medresenärer har något att tillägga så får ni gärna kommentera här nedan, så kanske jag kan komplettera inlägget med lite fler roliga händelser. Nu har jag skratta så mycket medan jag skrivit att jag behöver både luft och något att dricka, tack för att ni läser. Ha d biff!

RESANS JERKER är lite svår att utnämna för det finns potentiella vinnare av utmärkelsen kan jag lova. Jag väljer mellan en av de jobbiga engelsmännen på hotellet, den lilla reseledaren Rasmus som Tommy skällde ut eller möjligen den tyska äldre damen som minsann insisterade på att sola topless med sin make bredvid oss på stranden. Det lutar åt den sistnämnda, inte för att hon solade topless för det får väl alla göra om de vill. Utan mer för hur de uppträdde på stranden och hur obekväma detta gjorde oss, och inte för att vara elak men hon skulle aldrig vara i närheten av att vinna tävlingen ”Miss World” heller om vi säger så…