Kan året möjligen ha varit 2004 när en ung man fyllde hela 25 år och då ville fira detta med en hemmafest i sin lilla lägenhet, detta tillsammans med sina vänner och en anordnad whiskeyprovning för de som var intresserade. Förutsättningarna var verkligen toppen på alla sätt och vis, ändå blev det inte riktigt som han hade tänkt sig…

Ja som ni förstår så ville jag alltså få till en whiskeyprovning hemma hos mig och vår gamle vän Pandan som är duktig på detta lovade att hjälpa till med vilka sorter som skulle provsmakas. De som ville fick vara med, medan resterande fick ansluta till festen lite senare på kvällen. Jag hade förberett allt som man gjorde på den tiden genom att laddat min CD-växlare med bra partymusik, ställt fram tilltugg, en häxblandning till bål och lite andra godsaker. På den här tiden hade jag dille på att blanda dip som jag hällde upp i stora paprikor, sedan kunde man dippa chips eller bitar med grönsaker om man hellre föredrog det. Nu var det många år sedan jag gjorde detta men det såg riktigt snyggt och proffsigt ut!

Om jag minns rätt så var vi ungefär fem eller sex personer som deltog i whiskeyprovningen. Jag tror att det var Mogge, Tommy, Marcus, Erik och sedan någon mer. Kanske var även Jocke med på detta men han gillar inte whiskey har jag för mig, så om ni som läser detta var med utan att jag nämnde er här nu så kommentera gärna inlägget så ser jag till att uppdatera närvarolistan. Vi slog oss ned i min stora hörnsoffa och på bordet stod flaskor med whiskey uppradade, sedan höll Pandan fina tal för respektive sort whiskey som han sedan hällde upp åt oss för att smaka av. Detta var såklart riktigt fin whiskey, bara single malt av mer okända märken. Han pratade mycket om de olika sorternas ursprung och karaktär, det var verkligen underbart goda smaker och inte de vanliga sorterna man kan köpa på Systembolaget. Han var mer generös att fylla upp glasen än om vi hade varit på en riktig whiskeyprovning, så det är kanske inte så svårt att lista ut hur detta skulle sluta…

Jag kommer ihåg att vi smakade god whiskey, sedan tackade vi Pandan så mycket för hans fina engagemang och för att han ställde upp på detta. Nu började dock marken att gunga en aning, men det gjorde det nog för de flesta. Bäst att ta det lite lugnt nu så man inte däckar tidigt tänkte jag, så jag tog bara en öl som jag sedan var sparsam med att dricka i väntan på att alla inbjudna skulle komma förbi på kvällen. Det började droppa in lite folk som jag välkomnade till ”Casa de Jimmy”, sedan minglade jag runt lite och dansade käckt till den höga musiken. På min väg ut mot min balkong för att umgås lite med de som hängde där ute så blev jag stannad i dörren av Erik och Marcus.

– Här får du, drick den här! Sade de och höll fram ett glas med dricka.

Jag greppade glaset och svepte i mig allt, problemet var bara att glaset innehöll ren whiskey. Erik och Marcus stirrade på mig med stora ögon, sedan tackade jag för mig och klev ut på balkongen och ruskade av mig den starka smaken i munnen. Klockan var inte mycket alls utan det var tidig kväll, men det var ungefär där och då det hände…

– Hallå? Jimmy! Hörde jag en bekant röst ropa.

Det var min syster Linda som stod framför mig, men som jag hade svårt att fokusera blicken på medan jag öppnade mina ögon. Jag hade däckat på balkongen och fann mig själv liggandes på marken lutandes mot balkongräcket, omgiven av andra glada vänner som satt där ute och pratade och hade supertrevligt.

– Vad håller du på med, hur mår du egentligen? Frågade min syster och drog upp mig på benen igen.

Alltså jag mådde ju kanon enligt mig själv, jag hade ju bara blundat lite. Så jag välkomnade dem till festen sedan gick jag in mot köket för att få i mig något att dricka, på så vis kunde jag nog piggna till igen och hålla igång resten av kvällen. Men när jag väl stegat in från balkongen så hade jag fått upp så bra fart att jag bara passerade köket och vidare rakt in i sovrummet, där däckade jag på min säng.

Sedan har jag bara korta minnesbilder från kvällen, jag vaknade till av att en av mina tjejkompisar på den tiden låg och pratade med mig. Hon verkade vara inne i värsta berättelsen om något, men jag fattade ingenting utan bara log tillbaka sedan somnade jag om igen. En stund senare, alltså jag har verkligen ingen som helst tidsuppfattning om hur kvällen utspelade sig så det kan ha gått några minuter eller timmar mellan alla dessa händelser. Men jag vaknade upp igen lite senare av att det låg massor av andra i sängen som pratade med varandra och med mig tydligen, trots att jag inte pratade tillbaka med dem alls. Efter en stund fick jag superkrafter och tog mig till ett av sovrummets två fönster, jag öppnade det ena och stoppade ut huvudet för att få lite frisk luft. Det var så himla skönt, jag tog några djupa andetag samtidigt som jag hörde den höga musiken spelas i bakgrunden och hur alla skrattade och hade en skitkul kväll. Då öppnades plötsligt fönstret bredvid mig.

– TJENA!!! Ropade Erik och stack ut sitt huvud.

Jag blev ju skiträdd! Och jag kunde inte förstå då hur han kunde sväva och prata med mig när jag hängde ut på andra sidan fönstret, men det var ju alkoholens fel för så svårt var det ju inte att lista ut hur allt gick till och detta klarnade för mig redan nästa dag. När skräcken hade lagt sig så kommer jag ihåg att Erik babblade på om hur bra fest det var där inne och att jag missade allt det roliga, men att han var imponerad av hur jag svepte det där glaset med whiskey. Jag blev bara äcklad när jag hörde honom prata om whisky, jag mådde inte dåligt till den grad att jag behövde kräkas men jag var helt borta i huvudet. Sedan tror jag att jag somnade där i fönstret, hängandes med min överkropp på utsidan och benen på insidan i sovrummet. Nu bodde jag på nedre botten så ni som läser inte tror att jag svävade i livsfara på något vis, utan jag hängde nog bra där. Sedan vaknade jag till igen av att det var någon annan som hängde ut genom fönstret och pratade med mig, alltså vad var det frågan om tänkte jag. Ser ingen att jag är helt väck och inte har hört vad de pratar om? Haha, så himla märkligt.

Efter en stund minns jag att det var lika bra för mig att lägga mig på sängen igen, och där somnade jag. Tungt sov jag, inget väckte mig och när jag vaknade på morgonen var lägenheten alldeles tom på folk. Men mina gäster hade plockat undan och samlat ihop alla flaskor och burkar så fint i pappkassar som jag sedan kunde åka och panta. Detta kändes så himla märkligt, att man knappt minns något från kvällen innan och sedan vakna upp i en tyst och tom lägenhet. Jag hann ju för tusan inte ens ta emot alla som skulle komma innan jag var helt väck, nej här däckar man på balkongen och har diffusa samtal med människor under kvällens lopp utan att minnas vad de prata med mig om över huvud taget. Jag mindes inte ens vilka jag hade pratat med, förutom Erik då som skrämde livet ur mig där i fönstret. Och jag känner mig så otacksam mot Pandan som ställt upp och varit så snäll med sin whiskey, så tramsade vi bort det hela genom att bli skitfulla. Förlåt mig Pandan, för allt!

Grejen är den, att denna kväll pratas det fortfarande om än idag och jag känner mig lika utanför varje gång för jag minns ju nästan ingenting. Och att känna sig så hjälplös medan andra berättar om hur kul kväll det var gör mig lite deppig, men huvudsaken är att de andra hade roligt känner jag. Om jag inte blandar ihop detta nu så kan även en av gästernas motorcykel ha blivit inrullad i aluminiumfolie denna afton, sådant tycker jag är busigt och väldigt festligt! Sedan tror jag att detta var den kvällen när även Erik och Marcus blev så pass berusade att de behövde ta en nypa frisk luft tillsammans, då gick de fram till Mogge en efter en…

– Mogge, jag måste gå ut med Erik en sväng för han är så jäkla full. Sa Marcus medan han höll sin arm runt Mogge.

Mogge tyckte väl att det var en bra idé, men direkt efteråt så kom Erik fram till honom…

– Mogge jag MÅSTE ut och gå med Marcus för han är så jävla full alltså. Sa Erik innan han och Marcus försvann ut och promenerade iväg på gatan tillsammans med armarna om varandra.

Haha, de är för söta alltså! Så fint att de tar hand om varandra, som riktiga vänner ska göra. Men jag lärde mig mycket av denna whiskeyprovning, och mest av allt har jag insett hur tråkigt det är att däcka på sin egen fest innan alla ens har kommit dit. Så det har jag aldrig gjort igen, som tur är! Även om det är himla praktiskt att på sin egen hemmafest bara smita undan och lägga sig när man blir för full eller trött, men jag försöker att undvika detta och istället ta vara på den tid vi får tillsammans.

Jag skulle gärna vilja göra om detta och då under mer kontrollerade former så att man minns lite mer av kvällen. Pandan gjorde som sagt en strålande insats, men jag skulle gärna vilja göra ett nytt försök och gå på en ny whiskeyprovning. Jag har även testat vinprovning tidigare men det slutade på ungefär samma sätt, att jag var alldeles för ung och omogen vilket resulterade i någon sorts märklig fylla. Det kommer en flashback om den händelsen lite senare, men jag vill inte framstå som en person som inte kan hantera alkohol så det inlägget håller jag på ett tag framöver. Avslutningsvis så vill jag bara utbrista ett stort tack alla inblandade för en oförglömlig, men ändå minnesfattig kväll som innehöll den bästa whiskeyprovning jag upplevt!

KVÄLLENS JERKER går inte till mig om ni nu tror det, bara för att man råkar däcka på sin egen fest så har man väl ändå inte gjort bort sig på något vis? Nej istället tycker jag att både Marcus och Erik kan dela på denna utmärkelse, lite som ett tack för det där fulla glaset med whiskey ni gav mig. Och ja, resten är ju historia så att säga…