Då var man tillbaka i vardagsrutinerna igen efter några dagars ledighet med barnen. Jenny och jag tog ledigt några dagar vardera förra veckan så att barnen kunde få ha påsklov, så från i torsdags förra veckan var de med mig tills igår kväll. Och vi hann med en hel del faktiskt!

På torsdagen så hade vi äggjakt när vi kom till lägenheten, eftersom jag inte träffade dem under påskhelgen. Så jag förklarade att jag hade sett den där påskharen skutta runt i lägenheten utan att berätta för mig vad den höll på med, men att jag visste var ett påskägg fanns. De hittade det påskägget på köksbordet, och i ägget bland lite godis låg det en hoprullad liten lapp med ett meddelande till barnen. Det var från påskharen, och nu skulle de leta efter det gyllene ägget. Det var gömt i ett hus i huset…

– Jag tror jag vet! Ropade Freja och sprang in till deras sovrum med Nova och Theo hack i häl.

I deras sovrum finns ett litet hustält, och i det tältet låg ett guldfärgat påskägg på en stor hög av gosedjur. De öppnade ägget och hittade en ny hoprullad lapp med ett meddelande, tillsammans med varsin godisbit så de orkade fullfölja jakten. Nu skulle de titta i en låda som fanns under det gyllene ägget, så de började flytta bort berget av gosedjur och fann där en ny hoprullad lapp och tre silverfärgade paket!

– Titta pappa! Det är tre paket, med våra namn på! Ropade Freja och läste namnen på lapparna innan hon delade ut dem till sina syskon.

– ÖPPNA DOM! Ropade jag inlevelsefull för att tillföra lite effekt.

Barnen såg lite fundersamma ut när de öppnade paketen, de innehöll varsin film. Det var ”Hotel Transylvania”, ”The LEGO Movie” och ”Storks”. De hade nog aldrig hört talas om dessa tidigare, vilket förklarade den dämpade glädjen. Men när jag berättade att filmerna var i 3D, och att vi kunde titta på dem här hemma med 3D-glasögonen på sig så började de hoppa av glädje. Jag fick tillslut påminna dem om att läsa den hoprullade lappen de hittade bland paketen. Freja läste på lappen, och påskharen frågade om de hittat sina påskägg ännu. Annars fick de en ledtråd att man kan hitta dem där man kan bli ren…

Barnen rusade snabbt till badrummet och i badkaret hittade tre påskägg i vad som såg ut som ett fågelbo av handdukar. Ett sista meddelande låg där från påskharen och pappan som nu önskade dem en riktigt glad påsk, i efterskott.

Sedan mumsades det godis och kollades på film. Att titta med 3D-glasögonen på sig är poppis kan jag lova, och vi hann med att se alla filmerna under helgens gång. De tyckte om dem jättemycket, och även jag skrattade en hel del ska jag erkänna.

På fredagen mötte vi upp min far, min syster Linda och hennes barn för att hälsa på djuren i Tyrestaby. I början klagades det mycket på att det luktade illa där vi gick, men det är ju för tusan en bondgård där så det var ju inte så konstigt. Freja och Nova protesterade mest mot doften och gömde näsorna i sina jackor, men jag förklarade att näsan vänjer sig väldigt fort. Så efter ett tag brydde de sig inte så mycket längre, utan vi fick se ankor, hästar, får och små lamm. När vi gått varvet runt så kom vi fram till grillplatsen där det blåste en del, så vi bestämde oss för att gå till caféet istället. Men först ville barnen hälsa på hönsen, och medan vi stod där så såg jag att Nova gått tillbaka till grillen igen. Jag ropade på henne och berättade att hon kunde få titta nära på hönsen om hon kom till oss, men hon såg riktigt sur ut…

– Det luktar fy fan där borta! Ropade hon argt och ville inte alls komma till oss.

Det gjorde det ju, eftersom det blåste en del just här. Men hon kom dit tillslut och verkade inte så besvärad efter en stund. Sedan gick vi till cafehuset och där bjöd deras farfar på fika. Det fanns mycket gott att välja på, men för egen del så räckte det fint med en varm kopp kaffe. Och medan vi vuxna satt kvar och fikade en stund så lekte barnen på gården utanför.

Sedan följde de med oss tillbaka hem och så fikade vi lite igen, så det blev en riktig fikadag! Vi hade tänkt äta oxroulader till middag som vår farmor bjöd på ibland, men eftersom Tommy inte kunde komma så väntade vi tills lördagen med att äta det. Istället så stannade Elvira kvar och sov över hos oss, och så prövade jag att göra en fransk variant på köttfärssås. Jag minns ej vad den heter nu bara för det, Al Sugo kanske det var. Minns ej riktigt, men den brukade också min farmor bjuda på, och den blev nästan lika god som hennes! Barnen gillade den i alla fall väldigt mycket, så det blev inte mycket kvar att göra matlådor av. Men det var väl ett bra betyg då i och för sig!

På lördagen skulle vi åka till boendet där min farmor bott senaste åren och tömma hennes rum. Kent hade med sig en släpkärra och hjälpte min far och mig att tömma rummet. Det gick bra, men jag undrar hur det känns för de som bor där när det kommer in folk och bär bort alla saker till en av deras vänner som de bott där tillsammans med under flera års tid. Det kändes lite olustigt tyckte jag. Men det gick fort och sedan åkte vi tillbaka hem igen. Där hade min mor tagit hand om barnen under tiden vi var borta, och Linda och Tommy hade nu dykt upp. Svea hittade en av Theos hemmagjorda knivar som ninjapaddan Rafael har, och visade den för Linda.

– Vad har du där? Fråga Linda.

– Det är en löv! Svarade Svea och höll fram sin hemmagjorda sai.

Ja men kanske, den kan nog likna ett löv om man har lite fantasi. Men nu skulle vi äta oxroulader, kokt potatis och gräddsås! Ursäkta språket, men jäklar vad gott det var! Och jag hade sådan tur att det blev mat över som jag kunde pressa ner i några matlådor. Sedan fikade vi lite innan vi rundade av kvällen. Och när man har haft Elvira på besök så var barnen helt slutkörda efter allt lekande och dansande. Så barnen somnade snabbt som ögat på kvällen, och även jag faktiskt…

På söndagen skulle vi besöka min mor och hundvalparna, så vi åkte dit efter lunch. Agnetha var också där med sina hundar, så detta blev ju en hundjackpot för alla barnen! Hennes hundar kunde man dessutom kasta boll till och så kom de tillbaka med bollen när de hittat den. Detta var lite utav dagens happening för kidsen, och både hundar och barn var helt slutkörda efteråt. Självklart hanns det med lite valpgos också, nu är alla valparna uppe och går. Det bits och busades en del också, men jag kan tänka mig att det är full fart på dem om någon vecka. Så jag hoppas barnen och jag hinner dit innan de flyttar vidare.

Sådär, det var allt. Ikväll ska vi heja på laget i allas våra hjärtan, för då hoppas vi att Djurgården kniper segern uppe i Skellefteå. I så fall är det utjämnat i semifinalspelet, och kanske lyckas DIF ta sig till en final då trots allt. Notera företaget i nederkant på bilden här nedan, Isolmann AB (där jag jobbade tidigare) som utsåg matchens spelare och skänkte pengar till CancerRehabFonden. Det var väldigt fint av dem, och desto finare av mig att nämna det här så det når till ännu fler personer! Nu uppmärksammas fonden och fler kan hjälpa dem med att bidra så gott man kan. Det kommer skickas en faktura av mig till Isolmann senare på ett litet fyrsiffrigt belopp för att de fick synas här på bloggen. Tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till fiskmåsarna. Det är alltid trevligt när de dyker upp efter vintern, för då vet man att våren är här. Men de skiter ju på min bil! Jäkla fågelbajs… avföring… och klibb! Nä försvinn! Jag vill ha flamingos här istället!