Söndagsångest. Är hösten redan här? Höstförkylningen verkar vara här i alla fall. Nova är hängig, och jag som man är döende. Ett vanligt förekommande bland män när de är förkylda, man blir helt utslagna och behöver omtanke, honungste, playstationspel och massor av kärlek. Hihi…

Men trots en slemmig och rosslig hals som hostar envist, och en näsa som jobbar skift med producering av extra mycket snor, så känner jag mig nog lite glad ändå. Med lite tur så är det kanske bara ett endagsvirus som jäklas med en, vi hoppas på det så att resten av familjen håller sig frisk. För er som inte vet, så är det jobbigt att vara såhär sjuk… 

Lembit har rest till Riga med ett gäng kompisar nu i helgen. Jag har varit i Riga en gång, det var ballt… *torr humor*

Jag hoppas de har roligt i alla fall, att de hyr cyklar i den där parken där man kunde köra runt runt runt, och åker mycket trådbuss som man bör göra i baltikum. Vi får höra hur de haft det imorgon när de kommer hem igen. Och kommer han hem utan winegums till mig så kan ytterdörren mycket väl vara låst när han kommer, bara så han vet. 

Idag har jag tänkt på döden. Kanske som en konsekvens av mitt nuvarande tillstånd, vad vet jag. Men det finns ju helt klart olika sätt att dö på, vissa mer fördelaktiga än andra. Många skulle nog önska att de dog smärtfritt i sömnen. Man kan bli uppäten också, det är min största fasa. Även om det nog inte tar många sekunder innan man förmodligen är död, så är det just de där sista skräckinjagande sekunderna det som skrämmer mig mest. När det sista du ser är hur ett annat djur valt ut just dig till sin måltid och med fixerad blick attackerar dig. 

Det kan utspela sig så pass illa att du får se en tiger komma springandes mot dig när du sitter där på en filt i gräset någonstans i Indien under din studieresa av Kama Sutra, och precis ska äta din efterlängtade frukostmacka. Det är förmodligen en förtjusande upplevelse att få se en majestätisk tiger komma rusande i det vilda, och man hinner förhoppningsvis inte uppfatta att man redan kissat på sig av rädsla innan det är för sent. Aj aj, stackars mig…

Ett annat scenario är ju förstås att du badar i havet på semestern. Du flyter runt där på rygg och njuter av solens alla strålar som värmer ditt ansikte. Det är då folk runt omkring dig börjar skrika på ett språk du inte förstår. Du tittar upp och ser hur en stor ryggfena från en haj kommer mot dig i full fart. Jag såg väl ut som en saftig fet sköldpadda där jag flöt omkring. Nåja, jag hinner väl med att frigöra lite bubblor ur baken i ren och skär skräck i självförsvar innan döden sätter tänderna i mig. Fy så hemskt… Jag tänker aldrig bada igen, inte ens på badhuset!

Du kan förstås ha skickats till nordpolen också! Kanske vill chefen testa hur våra nya fantastiska deoderanter utan aluminium fungerar i extrema klimat. Som en av få på företaget med ovanligt mycket underhudsfett, och annat fett med för den delen, så blir väl jag den lyckligt lottade att utföra uppgiften. Men hur rörlig är man i extremkylan med alla dessa kläder och en proppfull ryggsäck med väldoftande deo på ryggen? Inte mycket alls förutom några enstaka tåviftningar i vinterkängorna. Det tar nog inte lång tid innan döden längs polcirkeln får korn på mig, nämligen isbjörnen. Att se hur den sätter av i full galopp mot dig får det nog att hetta till lite extra där i vinteroverallen! Tur att man hade deo på sig (Desti, ett aluminiumfritt alternativ som verkligen fungerar & doftar härligt!). Eller det är nog skit samma, för med min tur så ramlade jag säkert baklänges och blev liggandes där som en skalbagge på rygg tills björnen kastar sig över en. Åh grymma värld!

Ett av de mest fascinerande djuren som finns, det är nog krokodilen. Den är så intressant men ändå superläskig på samma gång. Och det är nog det djur jag helst av allt vill undvika att bli uppäten av. Och det är av många anledningar! För hör här nu. Du är ute på din efterlängtade safariresa i Afrika som du alltid drömt om. Efter en lång dag på spaning efter att få en titt på de ”big five” så är det dags att ta en sista paus innan man ska åka hela långa vägen tillbaka till hotellet. Man avnjuter lite godsaker och dricker kylda drycker i solens sken. Och innan alla ska hoppa upp i sina jeepar igen så vill man kanske tömma blåsan. Du ställer dig vid vattenbrynet och blickar ut över det glimrande vattnet en sista gång. Och njuter av naturens vackra vyer till porlandet av din stråle kiss som plaskar mot vattenytan. Plötsligt dyker en liten virvel i vattnet upp framför dig, OCH UPP KOMMER EN KROKODIL! Den är minst fem meter lång och huvudet är säkert fyra meter av de fem. Med sina stora käftar som pryds av rader av huggtänder får den ett kraftigt tag om din ”Petter-Niklas” och sliter ner dig i det bajsbruna vattnet. Här gör det inte bara ont av att något har bitit dig i snoppen, utan du blir samtidigt utsatt för att någon försöker dränka dig där du försöker kämpa för ditt förmodligen könslösa liv. Först biten jättehårt, sedan blöt och slutligen drunknar du. Det är på något vis alla mardrömsscenarion i ett! Om det inte visar sig att där fanns fler krokodiler i vattnet förstås, som alla biter tag i dig och sakta sliter dig i stycken. Nej, alltså det är så läskigt så att nu känns till och med bollhaven där barnen leker osäkra… 

Orsaken till att jag tänkt så mycket på alla dessa hemska och trovärdiga situationer, är faktiskt en snigel. Den kallas för leopardsnigel, och kanske heter den så också. Jag vet inte. Men Jenny berättade för mig förut hur bra dessa sniglar är, eftersom de hjälper till i trädgårdslandet. De äter nämligen inte grönsakerna och bären du odlar, utan bara förmultna blad och liknande. Men! De äter tydligen andra sniglar också, som de där bruna äckliga mördarsniglarna. Och det var detta som fick mig att tänka på döden idag. För allt jag skrivit om här ovan, hur jag själv kan komma att möta döden inom bara några sekunder i mina möten med tigern, hajen, isbjörnen och krokodilen. Tänk dig nu, att du är en äcklig liten mördarsnigel som sitter där och suger på en liten jordgubbe i trädgårdslandet, och fram glider en leopardsnigel! Den skräcken, och den paniken som måste infinna sig är ju ingenting mot det jag tidigare skrivit om. Här ser du en leopardsnigel komma emot dig med huggande käftar, under flera minuter. Ja kanske timmar! För det går ju inte fort. Jag blir ju hellre attackerad av ett djur där jag vet att jag är död inom, ja högst en minut. Men att som snigel bli jagad till döds av en annan snigel. Det måste ju kännas som att du håller på att dö i en evighet… 

Det är nästan så att man kan få fram lite stand-up comedy ur en sådan händelse. Jag kan föreställa mig hur några av de största namnen i branschen kommer slåss om mitt skämt. Men ingen kan väl slå Jeff Dunham? Jag menar, han har ju sina buktalardockor att tillgå i sina föreställningar. Och vem vill inte se två snigeldockor jaga varandra under en hel kväll? De lär ju hinna säga väldigt många knäppa saker till varandra. Och jag kan tänka mig att hans ”kollegor” Walther, Bubba J, Achmed och Peanut kommer ha massor av kommentarer kring snigeljakten under kvällens lopp. Detta kommer göra mig rik! 

Nu känns allt plötsligt lite bättre. Inte förkylningen för den tycks hänga kvar, men nu när jag vet hur rik jag kommer bli så kan man inte vara annat än positiv! Med de goda tankarna får jag önska alla en fortsatt trevlig dag, ha d biff!

DAGENS JERKER ja vem i hela världen kan den tänkas gå till. Kanske någon som påminner om en brun mördarsnigel kanske? Ja, någon som likt en snigel slemmar runt i din närvaro och plågar dig om dagarna. Som är lite brun. Hm… ja det finns väl bara en sådan person. Henke the slug… on a stick! Hahaha!