Jag börjar ännu en gång med att prata om dessa hotellfrukostar. Det är så gott! Och nödvändigt såklart, så att man blir pigg och alert inför dagens utmaningar.
Vi blev ombedda att väcka Billy och Janne denna morgon, så att de skulle hinna äta frukost utan stress. Men eftersom de inte svarade när vi ringde fick vi helt enkelt knacka på dörren. Billy öppnade dörren med vild blick. Janne låg kvar i sängen, och vi noterade hur han sparkat ner sitt eget täcke på golvet för att sedan ha stulit Billys täcke under natten. Roligt!

Efter gårdagens frukost så tog vi en promenad på stranden. Henke, Veronica, Sune, Natasha (den bästa Tashan) och jag njöt av den friska luften. När vi kom ut från hotellet så hittade vi en golfboll ute på gräset. Min namne Jimmy hade kvällen innan slagit vad med några andra kollegor, att han minsann kunde slå ut bollen genom hotellrummets fönster. Jag trodde inte han skulle genomföra detta, men golfbollen bevisar ju att han lyckats. Inga fönsterrutor skadades under detta lilla ”stunt”…

Det blåste inte lika mycket denna morgon, vilket gjorde denna promenad mer behaglig än dagen innan. Jag var dessutom smart och hade mössa på mig, och slapp den obehagliga känslan av en frostskalle.
Veronica och Natasha promenerade väldigt fort och försvann ur sikte efter ett tag. Henke och Sune var fascinerade av snäckorna, och letade efter snäckor att ta med sig hem.

Efter promenaden så slappade vi en stund på hotellrummet och hade TV:n på i bakgrunden. Jag tappade nästan hakan och började skratta när jag hörde att en finsk riksdagsman föreslagit att alla somalier och homosexuella i Finland skulle deporteras till Åland. VA? Hur tänker man då? Henke gillade inte förslaget alls. Men det berodde mest på att hans bror och föräldrar bor på Åland. Det var ju det som gjorde att jag skrattade åt det hela, att Henke tog så illa vid. Flera på jobbet hade hört detta så det blev självklart ett samtalsämne senare under dagen. Alf poängterade ju att Storbritannien gjorde ungefär samma sak när de skickade straffångar till Australien. Detta skedde väl dock mellan åren 1788 och 1868. Nu är det ju för helsike 2015! Att ens föreslå detta är ju helt banalt och snacka om att dumförklara sig själv för all framtid. Då syftade jag på den finska riksdagsmannen och inte Alf såklart…

Efter lunchen väntade teambuilding! Vi delades upp i fyra lag för att tävla mot varandra. Man skulle kasta frisbee, spela golf, skjuta lasergevär, bygga torn av klossar, musikquiz och sedan rundpingis på ett pyttelitet pingisbord för hobbitar.
Efter två timmars kamp, svett och tårar från Henke så hade ett vinnande lag korats fram. Efter mutor, enligt mina misstankar. Nej då, vinnande laget bestod av följande tappra kämpar! Alf, Henke, Billy, ”direktör” Sjölund (Hasse Backes dubbelgångare), ”Kebban”, Jorge, Pia och direktör Whålstam. Grattis till er köpta seger!

Efter en rolig teambuilding så var det fri tid fram till middagen. Vi stannade till hos Billy och Janne för att fira deras seger. Där satt även Sune, René och herr Nilsson. Det skålades friskt för deras seger. Det vittnade deras papperskorg på rummet om, väldigt roligt tyckte jag!

Men är det fest så är det! Och Sune drack mest…
Jag kan ha busat genom att ha vridit upp deras värmetermostat på max innan jag lämnade rummet. Tyvärr så ”missade” jag att informera om detta. Hoppas de kunde sova gott ändå senare på natten.

Sedan hängde vi lite i Leif’s Bar innan middagen och drack varsin öl. Vi hann prata om både uppfostran och lumpen. René delade med sig av, om jag inte minns helt fel, ett diplom han fått efter att han mönstrade som ung. Det löd ungefär såhär: Fullständigt olämplig för värnplikt. Jag hade så kul åt detta att jag faktiskt inte minns om det var just de orden. Men det var något i den stilen.
Efter mycket skratt så samlades vi allihop för en trerättersmiddag. Jag märkte hur min röst sakta avtog ju längre middagen led. Varför försvinner den på kvällarna? Det måste vara vinets fel. Men en god och trevlig middag var det!

Efter middagen ville Henke sova, han funkar så. Lite som Skalman i Bamse, allt handlar om att äta och sova. Jag nappade dock på förslaget eftersom jag också kände mig trött och ändå inte kunde prata. Så det blev en sofistikerad kopp te på rummet istället medan övriga rev Leif’s Bar under natten.
Vi fick båda varsitt missat samtal från en mystisk person, det var från ett helt okänt nummer. Jag visade hur tuff och bestämd jag kan vara genom att ignorera den som ringde. Jag var dessutom enbart iklädd kalsonger och då är det olämpligt att prata i telefon. Så vi somnade tidigt denna afton och sov gott genom hela natten. (Vi har nu blivit informerade om att det bara var Cathleen som ringde och störde oss. Hon ville tydligen veta vart vi var. Men jag tror mer att det egentligen handlade om hennes saknad för Henke, a.k.a sjögurkan)

Idag, är jag glad att man somnade tidigt igår. Vi var uppe tidigt och hittade bara Sune och herr Nilsson vid hotellfrukosten. Men det kom sakta ner fler och fler efter ett tag, vissa segare än andra. Jag kände mig som sagt pigg efter den tidiga gårdagskvällen, vilket är jätteskönt med tanke på den flera timmar långa bussresan som väntar.
Efter frukosten så gick vi upp och packade väskorna. När man tittade ut en sista gång för att suga in den vackra utsikten så såg vi nya golfbollar ute på gräsmattan. Tydligen blev fler inspirerade av herr Nilssons talanger och har spelat golf från hotellrummen. Förhoppningsvis utan att skada några fönster eller förbipasserande.

Nu sitter jag och alla andra salabianer på bussen hem igen. Jag tror att alla är mycket nöjda med denna konferens, det låter så på de allra flesta. Stort tack till alla inblandade, och till de som bokat denna resa. Jag kan även informera er som läser att igår slog jag garanterat ett personligt rekord! Aldrig, aldrig någonsin, har jag kissat så mycket i hela mitt liv under en dag som jag gjorde igår. Jag lovar att jag minst kissat min egen vikt i urin, utan att överdriva. Det är inte lite det, och är något jag stolt tar med mig som minne från denna resa. Ser fram emot nästa konferens nästa år, ha d biff!

DAGENS JERKER… Jag har ingen bra kandidat att ge utmärkelsen till, alla har varit så trevliga på konferensen. Även Henke faktiskt. Jag tänkte därför helt enkelt lotta fram en otippad vinnare! Hahaa! Det blev du Henke…

Mwohaha…